känna igen (present känner igen, preterite kände igen, supine känt igen, imperative känn igen)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | känna igen | kännas igen | ||
supine | känt igen | känts igen | ||
imperative | känn igen | — | ||
imper. plural1 | kännen igen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | känner igen | kände igen | känns igen, kännes igen | kändes igen |
ind. plural1 | känna igen | kände igen | kännas igen | kändes igen |
subjunctive2 | känne igen | kände igen | kännes igen | kändes igen |
present participle | igenkännande | |||
past participle | igenkänd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.