missförstå (present missförstår, preterite missförstod, supine missförstått, imperative missförstå)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | missförstå | missförstås | ||
supine | missförstått | missförståtts | ||
imperative | missförstå | — | ||
imper. plural1 | missförstån | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | missförstår | missförstod | missförstås | missförstods |
ind. plural1 | missförstå | missförstodo | missförstås | missförstodos |
subjunctive2 | missförstå | missförstode | missförstås | missförstodes |
present participle | missförstående | |||
past participle | missförstådd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.