omyndig + förklara (“declare”)
omyndigförklara (present omyndigförklarar, preterite omyndigförklarade, supine omyndigförklarat, imperative omyndigförklara)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | omyndigförklara | omyndigförklaras | ||
Supine | omyndigförklarat | omyndigförklarats | ||
Imperative | omyndigförklara | — | ||
Imper. plural1 | omyndigförklaren | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | omyndigförklarar | omyndigförklarade | omyndigförklaras | omyndigförklarades |
Ind. plural1 | omyndigförklara | omyndigförklarade | omyndigförklaras | omyndigförklarades |
Subjunctive2 | omyndigförklare | omyndigförklarade | omyndigförklares | omyndigförklarades |
Participles | ||||
Present participle | omyndigförklarande | |||
Past participle | omyndigförklarad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |