samman (“together”) + ställa (“put”)
sammanställa (present sammanställer, preterite sammanställde, supine sammanställt, imperative sammanställ)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | sammanställa | sammanställas | ||
supine | sammanställt | sammanställts | ||
imperative | sammanställ | — | ||
imper. plural1 | sammanställen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | sammanställer | sammanställde | sammanställs, sammanställes | sammanställdes |
ind. plural1 | sammanställa | sammanställde | sammanställas | sammanställdes |
subjunctive2 | sammanställe | sammanställde | sammanställes | sammanställdes |
present participle | sammanställande | |||
past participle | sammanställd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.