skämmas (“be ashamed/embarrassed”) + ögonen (“one's eyes”) + ur (“out of”) + sig (“oneself”) (sounding more natural with a verb)
skämmas ögonen ur sig (present skäms ögonen ur sig, preterite skämdes ögonen ur sig, supine skämts ögonen ur sig, imperative skäms ögonen ur sig)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | — | skämmas ögonen ur sig | ||
Supine | — | skämts ögonen ur sig | ||
Imperative | — | skäms ögonen ur sig | ||
Imper. plural1 | — | skämmens ögonen ur sig | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | — | — | skäms ögonen ur sig, skämmes ögonen ur sig | skämdes ögonen ur sig |
Ind. plural1 | — | — | skämmas ögonen ur sig | skämdes ögonen ur sig |
Subjunctive2 | — | — | skämmes ögonen ur sig | skämdes ögonen ur sig |
Participles | ||||
Present participle | ögonen ur sigskämmandes | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |