sprätta upp

Hello, you have come here looking for the meaning of the word sprätta upp. In DICTIOUS you will not only get to know all the dictionary meanings for the word sprätta upp, but we will also tell you about its etymology, its characteristics and you will know how to say sprätta upp in singular and plural. Everything you need to know about the word sprätta upp you have here. The definition of the word sprätta upp will help you to be more precise and correct when speaking or writing your texts. Knowing the definition ofsprätta upp, as well as those of other words, enriches your vocabulary and provides you with more and better linguistic resources.

Swedish

Etymology 1

Verb

sprätta upp (present sprättar upp, preterite sprättade upp, supine sprättat upp, imperative sprätta upp)

  1. to cut open; cut along a fold (as of an envelope)
  2. to cut a seam; to separate two objects which were sewn together
  3. (somewhat vulgar) to cut open a body
    Jag ska sprätta upp 'an
    I'm gonna cut him open
Usage notes

This inflectional pattern is the most common, but see further under "sprätta" for other paradigms.

Conjugation
Conjugation of sprätta (weak)
Active Passive
Infinitive sprätta upp sprättas upp
Supine sprättat upp sprättats upp
Imperative sprätta upp —
Imper. plural1 sprätten upp —
Present Past Present Past
Indicative sprättar upp sprättade upp sprättas upp sprättades upp
Ind. plural1 sprätta upp sprättade upp sprättas upp sprättades upp
Subjunctive2 sprätte upp sprättade upp sprättes upp sprättades upp
Participles
Present participle uppsprättande
Past participle uppsprättad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Etymology 2

Verb

sprätta upp (present sprätter upp, preterite sprätte upp, supine sprätt upp, imperative sprätt upp)

  1. to kick up (dust, dirt, or the like)
Usage notes

This inflectional pattern is the most common, but see further under sprätta for other paradigms.

Conjugation
Conjugation of sprätta (weak)
Active Passive
Infinitive sprätta upp sprättas upp
Supine sprätt upp sprätts upp
Imperative sprätt upp —
Imper. plural1 sprätten upp —
Present Past Present Past
Indicative sprätter upp sprätte upp sprätts upp, sprättes upp sprättes upp
Ind. plural1 sprätta upp sprätte upp sprättas upp sprättes upp
Subjunctive2 sprätte upp sprätte upp sprättes upp sprättes upp
Participles
Present participle uppsprättande
Past participle uppsprätt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

Wikious
Boobota
Sagapedia