störta (“plummet”) + dyka (“dive”)
störtdyka (present störtdyker, preterite störtdök, supine störtdykt, imperative störtdyk)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | störtdyka | — | ||
supine | störtdykt | — | ||
imperative | störtdyk | — | ||
imper. plural1 | störtdyken | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | störtdyker | störtdök | — | — |
ind. plural1 | störtdyka | störtdöko | — | — |
subjunctive2 | störtdyke | störtdöke | — | — |
present participle | störtdykande | |||
past participle | — |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.