From Old Swedish ater fa, equivalent to åter (“back”) + få (“to get”).
återfå (present återfår, preterite återfick, supine återfått, imperative återfå)
The modern past participle is återfådd. Återfången is archaic.
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | återfå | återfås | ||
Supine | återfått | återfåtts | ||
Imperative | återfå | — | ||
Imper. plural1 | återfån | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | återfår | återfick | återfås | återficks |
Ind. plural1 | återfå | återfingo | återfås | återfingos |
Subjunctive2 | återfå | återfinge | återfås | återfinges |
Participles | ||||
Present participle | återfående | |||
Past participle | återfådd, återfången | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |