Användardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012
Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet Användardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet Användardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger Användardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012 i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet Användardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012 finns här. Definitionen av ordet Användardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012 hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avAnvändardiskussion:Tommy Kronkvist/Arkiv 2012 och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
 |
Det här är ett arkiv för en användares diskussionssida. Det är skapat eftersom man enligt föreslagna riktlinjer ej bör radera äldre diskussioner på Wikipedia. Enligt samma föreslagna policy bör man ej heller fortsätta editera arkiverade diskussionssidor. Vill du lägga till något till en diskussion som finns i just detta arkiv föreslås du istället använda användarens aktuella diskussionssida. Tack. |
akter över/akteröver
Hej! På akter över skrev du att akteröver är en stavningsvariant, men på akteröver står ingenting om akter över. Språkrådet verkar hävda på att särskrivning inte rekommenderas när betoningen ligger på det första ordet och Språkbankens korpusar ger 90 träffar för akteröver men bara 7 (relevanta) träffar för akter över. Så jag undrar med detta om inte för det första att akteröver bör vara huvuduppslag, men också om akter över ska anges som en accepterad stavningsvariant över huvud taget, eller bara länka vidare till akteröver med en mjuk omdirigering? Jag gör motsvarande analys och har motsvarande frågeställning gällande akter ut respektive akterut. ~ Dodde 14 januari 2012 kl. 09.10 (CET)
- Hej! Efter en (mycket) liten stunds funderande så håller jag fullständigt med dig. Anledningen till att jag skapade 'akter över' och 'akter ut' var att de fanns upptagna på önskelistan, men jag inser nu att jag borde ägnat ärendet lite mer eftertanke...
- Menar du med mjuk omdirigering en sida/länk i stil med
#REDIRECT ]
- eller är det någon annan konstruktion du tänkt dig?
- –Tommy Kronkvist, 15 januari 2012 kl. 09.49 (CET).
#REDIRECT], eller som med svensk terminologi blir#OMDIRIGERING]brukar vi kalla hård omdirigering, användning av{{inget uppslag}}brukar vi kalla mjuk omdirigering, eftersom man själv får klicka sig vidare. Det har framförts argument för att vara försiktig med hårda omdirigeringar då det lätt missas att man länkas vidare till en annan stavning och att det kan bli tvetydigt eller otydligt om svwikt påstår att stavningen är korrekt eller inte. Med mjuk omdirigering blir det tydligare att svwikt inte påstår annat än att svwikt saknar information om stavningen (om det nu inte kommenteras på huvuduppslaget, förstås). Så, jag föreslår{{inget uppslag|akteröver}}på akter över, och motsvarande på akter ut alltså, och att särskrivning inte kommenteras vidare på huvuduppslagen, eftersom Språkrådets rekommendationer verkar vara för ihopskrivning, och även användningsstatistik visar att särskrivning är relativt sällsynt. ~ Dodde 15 januari 2012 kl. 23.16 (CET)- Ja, givetvis är den svenska terminologin att föredra – jag byter själv alltid ut exempelvis
thumbochDEFAULTSORTtill de svenska motsvarigheterna, när jag stöter på dem. Jag hade på känn att#OMDIRIGERING]nog rimligen måste klassas som en hård omdirigering snarare än en mjuk, men kände inte till mallen{{inget uppslag}}och ställde därför frågan. Tack alltså för att du upplyste mig om att den mallen existerar – och för att du redigerat färdigt artiklarna!
–Tommy Kronkvist, 17 januari 2012 kl. 10.27 (CET).
- Ja, givetvis är den svenska terminologin att föredra – jag byter själv alltid ut exempelvis