Användardiskussion:Tommy Kronkvist

Det finns ett arkiv för denna diskussionssida
2007  ▪  2010  ▪  2012  ▪  2013  ▪  2014
Arkivet är sökbart:

Jag strukturerade om lite grann. Dina adjektivdefinitioner beskriver inte adjektiv:

• "litterärt eller musikaliskt verk..." - detta är ju ett substantiv. För att beskriva att ett adjektiv används på t.ex. detta, så kan man med fördel skriva en kommentar i {{tagg}}
• "person..." - detta är ju också ett substantiv, så jag flyttade det till rätt avsnitt

Tack för att du fyller på ordboken med fler definitioner! //Skal 3 april 2018 kl. 00.01 (CEST)Svara

@Skalman: När jag lade till adjektivdefinitionerna för uppslagsordet var jag ganska trött efter mycket funderande jämte tämligen långrandigt IRC-prat över wiki-teknisk problematik på Wikispecies, så det blev inte helt korrekt. Tack för välkomna korrigeringar och förbättringar! Angående "person…" och adjektiv så hämtade jag den uppgiften från SAOB som särskiljer mellan "pseudonym" som adjektiv för konstnärliga verk ("det pseudonyma verket") respektive personer ("den pseudonyme författarens verkliga namn").

–Tommy Kronkvist, 3 april 2018 kl. 00.54 (CEST).Svara

Aha. Jag förstod inte att det var om en person, inte personen själv, men jag har flyttat tillbaka definitionen nu. I SAOB skriver dom med kolon, som "om sak: xxx". //Skal 3 april 2018 kl. 01.51 (CEST)Svara

Hej!

Notera att jag tagit bort din röst på Wiktionary:Sidor som bör raderas angående raderandet av på grund av att och tack vare att eftersom jag anser att röstningen genomfördes felaktigt då ett uppslag som jag inte ens hade taggat med {{raderas}} fanns med i rubriken. Vänligen rösta på samma sida igen men gör det helst inte utan att omvärdera raderingen då ”för att” och ”därför att” inte ens var taggade för radering.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 31 januari 2019 kl. 14.05 (CET)Svara

@Jonteemil. Visst. Tack för din notis. –Tommy Kronkvist, 31 januari 2019 kl. 18.37 (CET).Svara

Du skapade kategorin Kat:Kryptografi. Skulle du kunna lägga till den på WT:KAT också? Skalman (diskussion) 23 februari 2019 kl. 22.58 (CET)Svara

@Skalman: Javisst. Jag lade in den i undergruppen "Diverse" i "Grupp 6: Ämnes- och gruppindelningar"^(Diff.) eftersom jag inte tycker den riktigt platsar som fristående undergrupp i Grupp 6. Men du kanske har en annan åsikt? –Tommy Kronkvist, 23 februari 2019 kl. 23.26 (CET).Svara

Jag tror att det kan passa under datasäkerhet, så jag la den där. Skalman (diskussion) 23 februari 2019 kl. 23.39 (CET)Svara

Tack för flytten för jo, det är ju det som det handlar om, oavsett om man använder begreppet för att beskriva moderna datorbaserade kryptotekniker eller urgamla förskjutningschiffer à la Caesarchiffer och liknande. Själv tänkte jag mest på datasäkerhet i den mer moderna betydelsen, och ansåg i det sammanhanget kategorien vara för snäv för att kunna omfatta all kryptografi. Men så är det förstås inte, nu när jag tänker närmare efter. Data är ju information oavsett den behandlats i dator eller inte. Måhända skulle en kategori kallad "Informationssäkerhet" vara allra bäst, men å andra sidan kan vi ju inte låta Wiktionary svämma över av alltför många kategorier, och dessutom skulle en del användare kanske förväxla det med "IT-säkerhet". –Tommy Kronkvist, 24 februari 2019 kl. 00.07 (CET).Svara

Finns orden idrottsutövning och yrkesutövning verkligen i plural? Går det att hitta realistiska textprov, som inte är språkfel? SAOL anger ~en ~ar och visst hittar jag exempel med Google, men de känns inte naturliga, tycker jag. Och pluralformerna är hur som helst mycket mindre vanliga än singularformerna. Jag tycker nog att dessa ord borde ha använt mallen sv-subst-n-oräkn. Om du hittar bra exempel på användning av pluralformerna, så kunde du väl stoppa in dem i artiklarna. --LA2 (diskussion) 12 september 2019 kl. 02.25 (CEST)Svara

@LA2. Tack för notisen. Klurig fråga, men att exempelvis säga att olika människor kan hänge sig åt olika idrottsutövningar känns naturligt tycker jag. Men visst, jag letar gärna upp textexempel och/eller ändrar substantivmallen. Det får dock ske imorgon. –Tommy Kronkvist , 12 september 2019 kl. 02.33 (CEST).Svara

Jag lade nu in en not, på två olika sätt, om pluralformernas ovanlighet i de båda artiklarna. --LA2 (diskussion) 12 september 2019 kl. 12.24 (CEST)Svara

Angående  : vi hade bråkat flera gånger med "213" rörande långa definitioner vid icke-svenska ord. Jag kan inte hitta ämnet i stilguiden just nu, men själv skulle föredra en reducerad definition utan länkar. Den fulla definitionen med länkar finns vid det svenska uppslaget. Taylor 49 (diskussion) 3 augusti 2021 kl. 00.39 (CEST)Svara

Hej @Taylor 49. Vid närmare eftertanke så håller jag med om det. Således: sagt och gjort. Tommy Kronkvist, 3 augusti 2021 kl. 00.46 (CEST).Svara

Hej! Tack för uppslaget om sebra- och zebrafisk. Jag undrar dock om det finns någon anledning till att du lade huvuduppslaget under sebrafisk med s? Saob rekommenderar djuret zebra med z, "hellre än sebra", likaså har Wikipediaartikeln om fiskarten stavningen med z. Jag skulle föreslå att vi följer den stavningsform som är vanligast och dessutom rekommenderad. Svenji (diskussion) 28 mars 2022 kl. 16.43 (CEST)Svara

Hej @Svenji! Jag håller förstås med, men just sebrafisken är något av ett särfall. Djuret zebra är inte samma sak som s/zebrafisk, och Wikipedia har inte alltid rätt… Stavningen "sebrafisk" ger 85 100 träffar på Google, medan stavningen med z landar på ganska precis hälften så många: 42 600 träffar. Dessutom är stavningen med "s" förmodligen vanligare i akvarielitteraturen – fast jag har numera sålt mitt tidigare ganska omfångsrika bibliotek med akvarielitteratur och kan därför inte på rak arm ge något konkret exempel. På webben används namnen ofta parallellt eller med företräde för stavningen "sebrafisk", se till exempel svenska Zoopets sida om arten, där man nog kan säga att Zoopet numera är lite av standardverk bland svensk online-baserad information om akvaristik. Apropå standardverk brukar man i så gott som samtliga iktyologisk-taxonomiska sammanhang hänvisa till w:FishBase, en online-databas som drivs av ett konsortium bestående av en hel hop olika tillsynsmyndigheter och liknande. Bland dem Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation i Rom, Fisheries Centre vid University of British Columbia i Vancouver, och Zhōngguó shuǐchǎn Kēxuéyánjiūyuàn, den kinesiska akademin för fiskevetenskap (Peking), plus några till universitet i till exempel Paris och Kiel. Den databasen anger uteslutande stavningen sebrafisk med "s": Trivialnamn för Danio rerio. (De listar dessutom trivialnamnet "leoparddanio" för arten men det rör sig inte om nominatformen av den randiga sebrafisken, utan en prickig, förmodligen framkorsad variant, tidigare omskriven men inte längre godkänd som Danio rerio var. frankei.) Såvitt jag ser det lutar det alltså mest åt att formen "sebrafisk" bör vara den rekommenderade, även om jag i sak håller med dig om att det ser lite underligt ut. Mvh, Tommy Kronkvist, 30 mars 2022 kl. 23.58 (CEST).Svara

Tack för ditt utförliga svar, Tommy! Från och med nu stöttar jag sebrafisken Svenji (diskussion) 31 mars 2022 kl. 00.03 (CEST)Svara

Hej!

Tack för din artikel havsabborrfiskar. Jag funderar dock på om inte uppslaget borde vara havsabborrfisk i stället. Även om pluralformen är den vanligaste (eller i särklass vanligaste) så misstänker jag att singularformen också förekommer, t.ex.

1. 2012 (3 aug): Första vilda fisken med hudcancer upptäckt (SR):

   Den vanligtvis korallröda leopardgroupern är en havsabborrfisk som lever i västra Stilla havet.

Och även om singularformen i praktiken vore mycket sällsynt eller knappt förekommande, så tror jag att den är språkligt och biologiskt rimlig och ändå borde användas som uppslagsform. Jfr böra och bör.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 19 april 2022 kl. 08.45 (CEST)Svara

Det här måste lösas en gång för all framtid och för alla familjer: Kategori:Svenska/Fiskfamiljer grönlingsfiskar grönlingsfisk. Tyvärr använder wikipedia pluralformer. Även för andra taxonomiska rangar: bakterie (wikipedia: "Bakterier"). Taylor 49 (diskussion) 20 april 2022 kl. 14.57 (CEST)Svara

@Andreas Rejbrand, @Taylor 49: Jag håller med om att det här är ett problem – för oss, här i ordlistan. Rent språkligt låter det ju inte alls bra. Dock så är "havsabborrfisk" ett exemplar (det vill säga specimen) i familjen havsabborrfiskar. Det vedertagna namnet på själva familjen är just "havsabborrfiskar", i pluralis. Att Wikipedia "tyvärr" använder pluralformer är således för att det i just de här fallen helt enkelt råkar vara rätt... Det är ett så nära officiellt vedertaget trivialnamn inom nomenklaturen som man kan komma och det kan inte ändras hur som helst. Att säga "familjen havsabborrfisk" är alltså fel. På motsvarande vis säger vi inte eller "familjen hominid" eller "familjen människoapa", utan det heter hominider och människoapor i pluralis även där. Inte för att vi tycker det låter bäst, utan för att det är de inom taxonomin mest accepterade formerna. I strikt mening är det dessutom singular (det handlar ju bara om en enskild, specifik familj) men rent språkligt upplever vi det förstås som plural.

I vissa fall där plural- och singularformerna är likadana är det förstås enklare (exempelvis familjen hunddjur) men för flertalet namn fungerar det naturligtvis inte. För släkten händer det att man använder alternativa former med "-släktet" som suffix (till exempel blåsippssläktet istället för "släktet blåsippor") men det är ovanligare för namn på familjer och andra högre taxa. (Jämför klassen Fåglar i plural istället för "Fågelklassen", men där ett enskilt exemplar förstås kallas "fågel" – precis som i fallet med en havsabborrfisk i familjen havsabborrfiskar.)

Hur vi ska lösa det på bästa sätt här i ordboken är jag osäker på, men hur vi än väljer att skriva här på Wiktionary råder det inga tvivel om vad respektive taxon har för officiellt och vedertaget trivialnamn. Det är egennamn, och just dessa egennamn skrivs i plural. Analogt med detta skriver vi inte heller "Miljöparti", utan Miljöpartiet om vi menar det specifika partiet och inte miljöpartier i största allmänhet. –Tommy Kronkvist, 22 april 2022 kl. 11.36 (CEST).Svara

Tack för ditt svar. Jag håller förstås med om att havsabborrfiskar är det svenska namnet på familjen Serranidae. Och jag tror att vi också är överens om att det utöver detta finns ett annat ord som heter havsabborrfisk och betyder ’individ tillhörande familjen Serranidae’ eller ’släkte eller art tillhörande familjen Serranidae’:

Havsabborrfisken du ser här heter Lotta.

respektive

Den vanligtvis korallröda leopardgroupern är en havsabborrfisk som lever i västra Stilla havet. (SR)

För mig är det okej att den taxonomiska termen har en egen definition utan ”singularform”. Men i sådana fall måste vi också ha en artikel om de två motsvarande ”singulartermerna”, och den taxonomiska termens artikel kommer då förmodligen också att innehålla en rad med böjningsformen av ”singulartermerna”, som i grönlingsfiskar eller lockespindlar.

I grönlingsfiskar betraktar jag emellertid deldefinitionen ’individer i någon av de tilhörande familjerna’ som olycklig, eftersom detta egentligen är definition 2. Kanske hör även den andra exempelmeningen egentligen till definition 2. I havsabborrfiskar tror jag att den andra exempelmeningen på samma sätt hör till individ-definitionen havsabborrfisk (vars böjningsdefinition saknas på sidan havsabborrfiskar).

Jag skulle dock också vara nöjd med ett system där vi inte ger taxonomiska begreppet en egen ”pluraldefinition”, utan bara har en singulardefinition som gäller för individer och lägre taxa. Denna definition kan absolut innehålla information om det taxonomiska begreppet. Till exempel skulle definitionen av lockespindel kunna vara ’någon individ (art etc.) tillhörande ordningen lockespindlar (Opiliones)’ eller ’någon individ (art etc.) tillhörande ordningen Opiliones (lockespindlar)’.

Att ha den taxonomiska ”pluraldefinitionen” som en egen definition kan uppfattas som lite väl pedantiskt för en ordbok, och ökar risken för fel (som i exemplen jag gav ovan). Men, som sagt: jag kan köpa det om vi också ser till att alltid ha motsvarande ”singulardefinitioner” (som då oftast också har böjningsrader i pluralartikeln).

Vi behöver dock bestämma oss för ett precist format (utseende).

Om jag inte misstar mig så brukar Svenji skapa artiklar om olika sorters växter, alltid med samma struktur, och då med en rad för alla begreppen. Har Svenji någon input i den här diskussionen?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 22 april 2022 kl. 14.52 (CEST)Svara

Jag misstänker att vanan att använda pluralformen "havsabborrfiskar" kommer från latins "Serranidae" med -idae som (pseudo-)pluralsuffix. Samma problem även tydligare med aves. Jag föreslår följande system:

• sida havsabborrfisk
  • med 2 definitioner
    • (i plural: "havsabborrfiskar") familjen "Serranidae" ... med 575 arter ...
    • individ tillhörande familjen "Serranidae"
  • med böjninstabbel och översättningar och länk till wikipedia "Havsabborrfiskar"

• sida havsabborrfiskar
  • med 2 definitioner
    • böjningsform av havsabborrfisk
    • (plural som de-facto grundform) familjen "Serranidae", se havsabborrfisk
  • utan böjninstabbel och utan översättningar

Det som jag vill slippa är behovet att påvisa existensen av singularformen separat för varje enskilt taxon, vilket torde vara lätt för "bakterie", men svårt till omöjligt för många andra taxon såsom "grönlingsfisk". Taylor 49 (diskussion) 22 april 2022 kl. 22.12 (CEST)Svara

↩

Att kalla användningen av pluralformen "havsabborrfiskar" för en vana är kanske lite svävande eftersom det trots allt rör sig om vedertagna taxonomiska trivialnamn. Man kan ta för vana att kalla en person för "Pelle" om man vill, men det ändrar inte det faktum att personens formella namn med största sannolikhet ändå är "Per" eller "Pär". Icke desto mindre har @Taylor 49 förmodligen rätt i att den svenska pluralformen har sin grund i att det vetenskapliga namnet avlutas med "-idae". Noteras bör att det förstås inte bara gäller havsabborrfiskar, utan alla vetenskapliga namn på djurfamiljer slutar med "-idae" (och alla växtfamiljer med motsvarande "-aceae" vilket också är plural), och följdriktigt är de svenska trivialnamnen på alla djur- och växtfamiljer också i plural.

Precis som @Andreas Rejbrand påpekar så har @Svenji skapat ett ganska stort antal artiklar om olika sorters växter, men av naturliga skäl har de flesta av dem singularformen som huvudord. Till exempel är dill och fikonträd sådana växtartiklar skapade av honom. Nu handlar det dock om växtartiklar med huvudordet i plural, och då är det återigen främst familjer som är aktuella. Svenji har skapat tre sådana artiklar: flockblommiga växter, korgblommiga växter och ärtväxter. Bland växterna stöter man inte alls lika ofta på samma problematik som hos djurfamiljerna (som exempelvis "havsabborrfiskar", och "en havsabborrfisk"). Man kan förvisso tänka sig att man refererar till "en ärtväxt", men jag tror inte det är lika aktuellt att säga "en flockblommig växt", och så vidare. I fallet med växtfamiljer slipper man således ofta påvisa någon separat singularform för varje taxon à la "grönlingsfisk" som Taylor 49 påtalar här ovan. Avslutningsvis tycker jag hens ovanstående förslag till system verkar bra. –Tommy Kronkvist, 27 april 2022 kl. 20.23 (CEST).Svara

Ang. . Jag fixade så att också adjektivavsnittet har egen fetstilsrad och ordklassmall.

Dessutom verkar det vara etablerat att karmelitorden skrivs med liten initialbokstav, så jag har ändrat det också. Skalman (diskussion) 12 september 2022 kl. 20.52 (CEST)Svara

Tack för det @Skalman! Jag vet att det behövs en ordklassmall även för adjektiven, men hade av okänd anledning glömt bort att den enkla {{adj|sv}} finns att tillgå. Jag prövade istället med {{sv-adj}} men den renderar ju dessutom en tabell med böjningsformer. Det fungerar förstås med till exempel färgen vit (vitare, vitast) men för just uppslaget karmelit blir det fel eftersom man knappast säger att en kulör är "karmelitare" eller "karmelitast". Sålunda utelämnade jag adjektivmall helt och hållet, snarare än att använda en felaktig. Tack för fix. Tommy Kronkvist, 13 september 2022 kl. 09.30 (CEST).Svara

Det finns även, om man vill, t.ex. {{sv-adj-peri}} för adjektiv som böjs perifrastiskt med mer och mest, och {{sv-adj-okomp}} för okomparabla adjektiv :) Men bara {{adj}} går också bra. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2022 kl. 11.01 (CEST)Svara

Jag ändrade från {{besläktade ord}} till {{jämför}}, eftersom orpokoti och lastenkoti knappast är besläktade. Med "besläktad" avses ord som är avledningar, t.ex. adjektiv-form av ett substantiv eller motsvarande (t.ex. är "god", "godhet" och "godis" besläktade). För övriga relevanta ord kan man använda andra mallar, såsom {{jämför}} och {{seäven}}. Skalman (diskussion) 4 maj 2024 kl. 20.54 (CEST)Svara

@Skalman: Tackar. Jag klurade själv på det där – innan jag uppenbarligen valde fel. :-) Jag har nu gjort motsvarande ändring även på uppslaget för "orpokoti". –Tommy Kronkvist, 5 maj 2024 kl. 01.18 (CEST).Svara

Hej

Uppslag granticka saknas på sv wiktionary, medan wikipedia har robotarikel w:Granticka med en relevant referens artfakta.se och vetenskapligt namn "Phellinus chrysoloma". Annan referens diva säger at d:Q97341263 "Phellinus abietis" och d:Q3027901 "Phellinus chrysoloma" är separata arter. Jag laddade nyligen upp en fil

och frågan är: vad är det? Är "Phellinus abietis" och "Phellinus chrysoloma" två arter, och hur relaterar ordet "granticka" till dem? Jag tog mitt foto nära polcirkeln, och enligt källan kan det därmed inte vara "Phellinus chrysoloma". Jag kan genomföra behövda namnbyten och omkategoriseringar på commons, men jag måste vara säker på att jag gör rätt. Taylor 49 (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 20.14 (CEST)Svara

Hej @Taylor 49. Det här var inte det lättaste! Klart är att det rör sig om två separata arter och att av de två så är granticka det svenska namnet på P. chrysoloma – men det är osäkert till vilket släkte det artepitet egentligen hör. Jag kommer att bolla frågan vidare till de av mina fränder på Wikispecies som är mer bevandrade i just mykologi. Det tar dock säkert ett par, tre dagar att få svar – men jag återkommer när så skett! Under tiden kan jag meddela vad jag funnit på egen hand. Men en varningens ord för att det är krångligt och mycket taxonomiska svängar! Here goes:

På rak arm så synes det mig att Phellinus abietis (beskriven 1967) idag är en synonym till Porodaedalea abietis (beskriven 2020). Systematiken (eller mer korrekt, taxonomin) kring taxonet är emellertid krånglig, och utöver Phellinus abietis finns hela tio andra synonymer till Porodaedalea abietis. Bland dem bland annat "Phellinus chrysoloma s", alltså förvillande likt Phellinus chrysoloma som du omnämner. Det avslutande "s"-et verkar dock inte rimligt tycker jag. Det är inte troligt att man döper en underart till bara bokstaven "s" och med all sannolikhet är det taxon-namnet alltså inte giltigt ens som synonym. Förmodligen härrör det från något feltryck anno dazumal – ett tyvärr ganska vanligt och ofta mycket förvirrande problem vad gäller binomial nomenklatur, särskilt inom botanik och mykologi. Men som sagt, såvitt jag kan bedöma är Phellinus abietis en synonym till Porodaedalea abietis, där det sistnämnda alltså i så fall är det idag giltiga namnet. Ska man vara riktigt noga så anges det så här:

• Porodaedalea abietis (P.Karst.) Bernicchia & Gorjón, Romar: 571 (2020).

Verket heter Polypores of the Mediterranean Region, ISBN 978-88-96182-14-7, men tycks inte finnas fritt tillgängligt på internet.

Så, vidare till Phellinus chrysoloma (1971). Taxonet beskrevs ursprungligen som Polyporus chrysoloma (1861), men precis som P.  abietis tycks även detta taxon tycks vid något tillfälle (och fortfarande?) ha tillhört släktet Porodaedalea. Även här finns det en hel hop synonymer. En av synonymerna är Trametes abietis, och jag tror att just det namnet kan vara anledningen till förvirringen kring de två taxa du nämner. Trametes abietis är nämligen synonym till både Porodaedalea abietis och Porodaedalea chrysoloma!

Sammanfattningsvis, vad gäller P. chrysoloma så ja, själva taxonet verkar vara giltigt, men jag kan i skrivande stund inte finna 100 procent klarhet i huruvida det hör till släktet Phellinus eller Porodaedalea. Det finns flera källor som anger Phellinus chrysoloma som synonym till Porodaedalea chrysoloma, men dessvärre finns det likvärdiga källor som säger att det är precis tvärtom. Till exempel är Artdatabanken, som du tar upp, ofta en mycket bra källa, men i det här fallet inkomplett – vilket i och för sig naturligtvis inte med nödvändighet betyder att den data som presenteras där är felaktig.

Jag återkommer när jag vet mer exakt hur det verkligen ligger till. Vänligen, Tommy Kronkvist (diskussion), 4 oktober 2024 kl. 00.13 (CEST).Svara

> kommer att bolla frågan vidare till de av mina fränder på Wikispecies som är mer bevandrade i just mykologi

> Jag återkommer när jag vet mer exakt hur det verkligen ligger till

Tack. Taylor 49 (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 17.03 (CEST)Svara