Användare:Skalman/komplexitet
Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet Användare:Skalman/komplexitet. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet Användare:Skalman/komplexitet, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger Användare:Skalman/komplexitet i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet Användare:Skalman/komplexitet finns här. Definitionen av ordet Användare:Skalman/komplexitet hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avAnvändare:Skalman/komplexitet och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
navigering: användarsida | diskussion Notera: Detta är en wiki. Du får gärna redigera denna sida om du tror att jag skulle uppskatta det :-)
Olika språk är komplexa på olika sätt. Här listar jag några. Endast talspråk intresserar mig.
Svenska
- många betydelsebärande vokalljud - lång och kort vokal uttalas olika (~18)
- hal, hall, hel, hell (=häll), sil, sill, so, som, from, sur, surr, hy, hydda, hål, håll, häl, hö, höll
- specialfall: lånord från engelska behåller ofta ganska engelskt uttal, så vi får in många av deras vokaler också
- specialfall: Saade, Darin (kort vokal som sägs långt)
- komplex ordordning
- sällan: intonation är betydelsebärande
- and-en/ande-n
- ganska få tempus
- komplicerade stavelser: skruv
- konsonanter: b, d, f, g, h, j, k, l, m, n, ng, p, r, s, sj, t, tj, v
Engelska
- extremt många betydelsebärande vokalljud
- komplicerade stavelser: screw
- många konsonanter: b, (ch = t+sh?), d, f, g, h, j, k (=c), l, m, n, ng, p, (qu = k+w?), r, s, sh, t, th (thing), th (the), v, w, y, z
Franska
- många betydelsebärande vokalljud (14)
- an (=ans/ant/and), en, fin, on, un, a, ai (=ais/ait), au (=aux), été (=er/ez i verb), père (=fer), sœur (=e/eux/eus), fil (=y), pour, pur (=eu)
- diftonger uttalas ungefär som originalvokalerna räknas inte här (moi, bohème, noël)
- i talspråk styr person nästan inte böjningsformerna
- dessa uttalas likadant: je/tu/il/elle/on/ils/elles parle/parles/parlent
- vous parlez uttalas olika
- nous parlons används knappt i talspråk
- många tempus
- enkla stavelser: nästan alltid konsonant+vokal
- konsonanter: b, ch, d, f, g, (h uttalas inte, men ändrar ibland uttal av omgivande ord - les héros), j, k (=c, qu), l, ll, m, n, p, r, s (poison), s (poisson), t, v
Finska
- få betydelsebärande vokalljud (8)
- kala, kela, kilsa, kolo, kulho, kyllä, kärry, kömpelö
- lång vokal uttalas mycket likt kort vokal, bara längre (inte som på svenska)
- person styr böjningsformer
- olen, olet, on, (olemme), olette, (ovat), ollaan
- förenkling på gång: olemme ersätts med "me ollaan"; ne ovat ersätts med "ne on"
- olen, olet, on, (olemme), olette, (ovat), ollaan
- extremt regelbundna böjningsformer i skriftspråk, men inte i talspråk
- oon/oot/oisko, tuun/tuut/tuutte...
- få tempus
- presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt
- ofta enkla stavelser: oftast konsonant+vokal, i undantagsfall två olika konsonanter
- få konsonanter: d, h, j, k, l, m, n, ng, p, r, s, t, v (lånord: b, f, g)
Kinesiska
- enkel grammatik
- intonation är betydelsebärande
Danska
- många betydelsebärande vokalljud (40)
Henrik Rosenkvist
I Språket feb 2019 sa Henrik Rosenkvist att:
- Mandarin och svenska är ganska kompicerade
- Språk med få talare är ofta mer komplexa än språk med många talare