bracka

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet bracka. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet bracka, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger bracka i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet bracka finns här. Definitionen av ordet bracka hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avbracka och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Substantiv

Böjningar av bracka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bracka brackan brackor brackorna
Genitiv brackas brackans brackors brackornas

bracka

  1. (nedsättande) okultiverad människa, person utan vidare vyer
    1904: Svea. Folk-kalender för 1905:
    De voro kälkborgerliga, riktiga brackor allesammans, och den som hade bildning, karaktär och själsförfining kunde må illa af att endast behöfva se på dem.
    Besläktade ord: brackig
    Sammansättningar: borgarbracka
    Jämför: kälkborgare, småborgare, spetsborgare
    Etymologi: Gammal studentbeteckning för icke-student.
  2. (oftast i plural) byxa
    1601: {{{titel}}}, Karl IX:
    låthe iaghe sigh som een hoop medh harar, när the höre een Pålack nempnas hadhe the så godtt som skittitt i brackan.
    1971: Mora: Moradräkten, Ragnar Lannerbro:
    Det skulle vara bockskinn i brackorna om det skulle vara riktigt bra.

Översättningar