kanon

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet kanon. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet kanon, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger kanon i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet kanon finns här. Definitionen av ordet kanon hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avkanon och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av kanon  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular 		Utrum –
Neutrum –
Bestämd
singular 		Maskulinum –
Alla –
Plural –
  Predikativt
Singular Utrum kanon
Neutrum kanon
Plural kanon
Kompareras inte.
Adverbavledning kanon

kanon

  1. (vardagligt) mycket bra, jättebra
    Jag älskar honom. Han är helt kanon!
    Etymologi: Belagt sedan 1933.[1]
    Användning: Ofta som förled i sammansättningar.
    Sammansättningar: kanonbra, kanonerbjudande, kanonform, kanonhård, kanonsuccé, kanonväder
  2. (slang) kraftigt berusad

Översättningar

mycket bra, jättebra
kraftigt berusad

Substantiv

Böjningar av kanon  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kanon kanonen kanoner kanonerna
Genitiv kanons kanonens kanoners kanonernas

kanon 1

  1. (vapen, militärvetenskap) eldvapen som avskjuter granater (äldre bomber) eller grovkalibriga projektiler (tidigare kanonkulor) ur eldrör, i modern med utgångshastigheter över ljudets hastighet; i sammansättningar om liknande konstruktioner
    Piratfartyget hade 50 st kanoner.
    Etymologi: Belagt sedan 1631. Av franska canon med samma betydelse, av italienska cannone (”stort rör”), av latinska canna (”rör”).[1] Ursprung besläktat med det för kanal, kanel och kanyl. Ersatte det tidigare begreppet stycke.
    Jämför: haubits, mörsare
    Besläktade ord: kanonad
    Sammansättningar: kanondunder, kanoneld, kanonföda, kanonkula, kanonlavett, kanonmat,kanonmynning, kanonport, kanonskott, luftvärnskanon
    Fraser: som skjuten ur en kanon
  2. (överfört) även om liknande anordning för andra projektiler eller dylikt
    Sammansättningar: kanonsnö, signalkanon, snökanon
  3. (sport, bildligt) hårt skott
    Vilken kanon rakt upp i krysset!
  4. (vardagligt) (betydande) person som gjort en raketkarriär
    Etymologi: Belagt sedan 1955.[1]


Böjningar av kanon (musik) Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kanon kanonen kanon kanonen
Genitiv kanons kanonens kanons kanonens
Böjningar av kanon (religion) Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kanon kanon kanoner kanonerna
Genitiv kanons kanons kanoners kanonernas

kanon 2

  • uttal: 'ka:nånˈkɑːnɔn
  1. (musik) musikstycke där två eller flera stämmor (ofta sångstämmor) upprepar samma melodi och varje stämma (utom den första) påbörjar melodin innan den föregående har avslutat stycket och antalet slag ("tiden") mellan varje påbörjad stämma är densamma
    Kören sjöng en väldigt rolig kanon som jag gärna skulle vilja lära mig.
    Jag tycker att det är roligt att sjunga i kanon.
    Etymologi: Belagt sedan 1802.[1]
    Sammansättningar: cirkelkanon
  2. (religion) allmänt accepterad måttstock, rättesnöre
    Den faktiska kanon, de böcker som verkligen blir bestående, blir till genom mycket svårbeskrivliga processer, säger Horace Engdahl
    Etymologi: Belagt sedan 1707. Av latinska canon, av grekiska kanon (”stav, måttstock, regel, tabell”).[1]
    Besläktade ord: kanonisera, kanonisk
    Användning: Har i äldre tid även använts i neutrum.
  3. en stor tryckstil
    Etymologi: Belagt sedan 1635.[1]

Översättningar

vapen
musikstycke
rättesnöre

Indonesiska

Substantiv

kanon

  1. kanon
    Synonymer: meriam

Nederländska

Substantiv

kanon

  1. kanon

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 Svensk ordbok: "kanon"
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot