man mot man

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet man mot man. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet man mot man, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger man mot man i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet man mot man finns här. Definitionen av ordet man mot man hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avman mot man och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Kvalitetskontroll – struktur
Den här sidans struktur behöver åtgärdas (instruktioner).
Motivering: definitioner och översättningar innehåller fel ordklass.

Svenska

Adverb

man mot man

  1. (vardagligt, stridssätt) enskild strid (jämte gruppstrid), kamp mellan enskilda individer; tvekamp, duell; det att tornera mot en motståndare, dust; även i utvidgad användning, det att slåss i slagsmål eller kampsport, det att duellera i idrott eller sport definition behöver skrivas som som ett adverb
    1896: Sveriges medeltid, kulturhistorisk skildring, / av Hans Hildebrand. d.2 (sida 491–492):
    I bohordet red skara mot skara, i dysten (“dusten”) man mot man, i tornejet förekommo båda stridssätten.
    1939: Svenska Akademiens ordbok | kämpa:
    d) i fråga om deltagande i tävling som innebär strid (man mot man) med eller utan vapen, såsom brottning, boxning, tornerspel och dylikt; även i utvidgad användning, om deltagande i idrottstävlingar av annat slag; i synnerhet i fråga om äldre förhållanden.
    1991: Svenska Akademiens ordbok | strid:
    h) i fråga om kamp mellan enskilda individer; dels i fråga om väpnad kamp i krig och dylikt (särskilt i uttryck enskild strid eller strid man mot man); dels i fråga om envig och dylikt, dels i fråga om slagsmål (se detta ord 1; med eller utan användande av vapen eller tillhyggen).
    2010: Flygande tunnan – teknik på högsta nivå:
    Tre pass jaktstrid om dagen var inte ovanligt – man mot man, man mot rote, rote mot rote, rote mot grupp, grupp mot grupp.
    Hyponymer: dust, envig, holmgång, tvekamp
  2. (militärt, historiskt) handgemäng, närkamp, närstrid definition behöver skrivas som som ett adverb
    1877: Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 / 266:
    Ej sällan synes till och med köpmannen sjelf hafva varit en så djerf viking, att han kunde äntra och taga sin fiendes skepp. I hvarje tillfälle var vikingarnes anfall på handelsskeppen i verkligheten ofta en strid man mot man, ett vågadt och lifsfarligt spel, i hvilket lika väl den anfallande som den angripne kunde duka under.
    1922: Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 1237-1238:
    De af ett örlogsfartygs manskap, som tillhöra äntringsafdelningen, kallas äntergastar. Dessa voro förr väpnade med änterbila (en kortskaftad yxa, försedd med en utstående pik i den mot eggen motsatta delen) till anfall och för strid man mot man samt med änterpik (ett långt träspjut med järnspets), hvarmed äntringen skulle afslås.
    1991: Svenska Akademiens ordbok | strid:
    (STRIDS)-TRÄNGSEL. under strid man mot man (vid handgemäng) uppkommen (tumultartad) trängsel;
    Användning: användes som militärbegrepp för handgemäng i svenska krigsmakten under 1800-talet och viss tid bakåt
    Synonymer: handgemäng, närkamp, närstrid, sammandrabbning, skärmytsling

Översättningar