måg

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet måg. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet måg, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger måg i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet måg finns här. Definitionen av ordet måg hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avmåg och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Substantiv

Böjningar av måg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ måg mågen mågar mågarna
Genitiv mågs mågens mågars mågarnas

måg

  1. ens barns make
    1874: Ett lyckoskott - Skiss av Axel S-g, Svenska Familj-Journalen, band XIII:
    Anders Ek är en bra karl, om du så vill, men min måg blir han aldrig.
    1915: Från Nebos höjder, John Wahlborg:
    Sin ålderdoms ro njöt hon hos en sin dotter och måg.
    1927: Grannarna, Fredrika Bremer:
    Mågarnas och sönernas ideliga böner och slutligen alla döttrarnas knäfall bevekte äntligen fru Märta och hon gav tillåtelse att de båda förskjutna skulle få återkomma.
    1931: Labyrinten, Hjalmar Bergman:
    Mor Olofsson tog honom till måg därför att han var baron och ingenjör – kanske mest baron.
    1980: Under hallonträdet, Margareta Sarri:
    Var han en vän till Jenny eller en gäst i familjen eller blivande måg eller hur skulle han egentligen behandlas?
    Synonymer: svärson
    Etymologi: Av fornsvenska māgher, av fornnordiska mágr (”manlig ingift släkting: svåger. svärfar, svärson”) Av urgermanska *mēgaz m ("svåger", även"ingift manlig släkting"). Besläktat med färöiska mágur ("måg"), isländska mágur ("svåger"), gotiska 𐌼𐌴𐌲𐍃 (mēgs "måg") m, fornengelska mǣg ("manlig släkting").

Översättningar