toppen
toppen oböjligt
toppen!
toppen
Konjugation för toppen Hjälpverb: haben | ||||
---|---|---|---|---|
Infinitiv | toppen | |||
Presensparticip | toppend | |||
Perfektparticip | getoppt | |||
Indikativ | 1:a pers. | 2:a pers. | 3:e pers. | |
Presens | Singular | ich toppe | du toppst | er, sie, es toppt |
Plural | wir toppen | ihr toppt | sie toppen | |
Preteritum | Singular | ich toppte | du topptest | er, sie, es toppte |
Plural | wir toppten | ihr topptet | sie toppten | |
Imperativ | ||||
Singular | - | toppe ! | - | |
Plural | - | toppt ! | toppen Sie ! | |
Konjunktiv I | ||||
Presens | Singular | ich toppe | du toppest | er, sie, es toppe |
Plural | wir toppen | ihr toppet | sie toppen | |
Konjunktiv II | ||||
Preteritum | Singular | ich toppte | du topptest | er, sie, es toppte |
Plural | wir toppten | ihr topptet | sie toppten |
toppen