återfinna (present återfinner, preterite återfann, supine återfunnit, imperative återfinn)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | återfinna | återfinnas | ||
supine | återfunnit | återfunnits | ||
imperative | återfinn | — | ||
imper. plural1 | återfinnen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | återfinner | återfann | återfinns, återfinnes | återfanns |
ind. plural1 | återfinna | återfunno | återfinnas | återfunnos |
subjunctive2 | återfinne | återfunne | återfinnes | återfunnes |
present participle | återfinnande | |||
past participle | återfunnen |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.