Borrowed from Russian ома́р (omár), from French homard.
омар • (omar)
singular | plural | |
---|---|---|
nominative | омар (omar) | омарлар (omarlar) |
genitive | омардың (omardyñ) | омарлардың (omarlardyñ) |
dative | омарға (omarğa) | омарларға (omarlarğa) |
accusative | омарды (omardy) | омарларды (omarlardy) |
locative | омарда (omarda) | омарларда (omarlarda) |
ablative | омардан (omardan) | омарлардан (omarlardan) |
instrumental | омармен (omarmen) | омарлармен (omarlarmen) |
ома́р • (omár) m anim (genitive ома́ра, nominative plural ома́ры, genitive plural ома́ров, relational adjective ома́ровый)