avstyrka (present avstyrker, preterite avstyrkte, supine avstyrkt, imperative avstyrk)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | avstyrka | avstyrkas | ||
supine | avstyrkt | avstyrkts | ||
imperative | avstyrk | — | ||
imper. plural1 | avstyrken | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | avstyrker | avstyrkte | avstyrks, avstyrkes | avstyrktes |
ind. plural1 | avstyrka | avstyrkte | avstyrkas | avstyrktes |
subjunctive2 | avstyrke | avstyrkte | avstyrkes | avstyrktes |
present participle | avstyrkande | |||
past participle | avstyrkt |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.