berätta

• beraͤtta (archaic)

From Old Swedish berætta, from Middle Low German berichten, in correspondance to Swedish rätta (verb) and rätt (verb and noun), equivalent to be- +‎ rätt +‎ -a or be- +‎ rätta. Cognate with Danish berette, Norwegian Bokmål berette, Dutch berichten (“to report”), berechten (“to judge, to try”), bericht (“a report”), Afrikaans berig (“to report, a report”), German berichten (“to report”), Bericht (“a report”) and Luxembourgish beriichten.

• Audio:

  (file)

berätta (present berättar, preterite berättade, supine berättat, imperative berätta)

1. to tell (convey – a story, account, information, etc.)

   Kan du berätta en saga för mig?

   Can you tell me a fairy tale?

   Han berättade om sina äventyr på de sju haven

   He told of his adventures on the seven seas

   Berätta vad du gjorde under mordnatten

   Tell me what you were doing the night of the murder

   – Vet du vad jag gjort idag? – Nej, berätta!

   – Know what I did today? – No, tell me!

   Har du berättat för Nisse att du köpt bil?

   Have you told Nisse you bought a car?

   Jag vågar inte berätta för mina föräldrar

   I don't dare tell my parents

   Berätta lite om dig själv

   Tell me a bit about yourself

   Jag har hört berättas om denna händelse av äldre släktingar

   I have heard about this event/incident from older relatives

   1. to relate, to recount, to narrate, etc.

• Berätta vs. säga is similar to tell vs. say.
• "To tell someone something" is expressed as "att berätta något för någon" (to tell something for someone).
• Leaving out the recipient when clear is idiomatic, unlike in contemporary English: "Berätta!" means "Tell me/us/etc.!"
• For tell in the sense of order/direct, see säga åt and säga till.

• förtälja (dated)

• berättelse

• tala om

• berätta in Svensk ordbok (SO)
• berätta in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• berätta in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)