förfalla (present förfaller, preterite förföll, supine förfallit, imperative förfall)
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förfalla | — | ||
| supine | förfallit | — | ||
| imperative | förfall | — | ||
| imper. plural1 | förfallen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förfaller | förföll | — | — |
| ind. plural1 | förfalla | förföllo | — | — |
| subjunctive2 | förfalle | förfölle | — | — |
| present participle | förfallande | |||
| past participle | förfallen | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.