From Middle Low German vorvaten (“to compose, write”), equivalent to för- + fatta.[1] Cognate with Danish forfatte, Norwegian Bokmål forfatte, Norwegian Nynorsk forfatte, forfatta and German verfassen.
författa (present författar, preterite författade, supine författat, imperative författa)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | författa | författas | ||
supine | författat | författats | ||
imperative | författa | — | ||
imper. plural1 | författen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | författar | författade | författas | författades |
ind. plural1 | författa | författade | författas | författades |
subjunctive2 | författe | författade | författes | författades |
present participle | författande | |||
past participle | författad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.