för- (“en-”) + skräck (“horror, terror”) + -a
förskräcka (present förskräcker, preterite förskräckte, supine förskräckt, imperative förskräck)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förskräcka | förskräckas | ||
Supine | förskräckt | förskräckts | ||
Imperative | förskräck | — | ||
Imper. plural1 | förskräcken | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förskräcker | förskräckte | förskräcks, förskräckes | förskräcktes |
Ind. plural1 | förskräcka | förskräckte | förskräckas | förskräcktes |
Subjunctive2 | förskräcke | förskräckte | förskräckes | förskräcktes |
Participles | ||||
Present participle | förskräckande | |||
Past participle | förskräckt | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |