hög + akta (“value; regard; esteem”)
högakta (present högaktar, preterite högaktade, supine högaktat, imperative högakta)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | högakta | högaktas | ||
Supine | högaktat | högaktats | ||
Imperative | högakta | — | ||
Imper. plural1 | högakten | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | högaktar | högaktade | högaktas | högaktades |
Ind. plural1 | högakta | högaktade | högaktas | högaktades |
Subjunctive2 | högakte | högaktade | högaktes | högaktades |
Participles | ||||
Present participle | högaktande | |||
Past participle | högaktad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |