From jämn + ställa. SAOB (edited in 1934) lists this word as jämnställa, first seen in 1880. In the mid 1970s, the past participle jämställd took on a special meaning of gender equality; see jämställdhet for more.
jämställa (present jämställer, preterite jämställde, supine jämställt, imperative jämställ)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | jämställa | jämställas | ||
supine | jämställt | jämställts | ||
imperative | jämställ | — | ||
imper. plural1 | jämställen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | jämställer | jämställde | jämställs, jämställes | jämställdes |
ind. plural1 | jämställa | jämställde | jämställas | jämställdes |
subjunctive2 | jämställe | jämställde | jämställes | jämställdes |
present participle | jämställande | |||
past participle | jämställd |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.