Derived from Latin cōnsecrāre.
konsekrera (present konsekrerar, preterite konsekrerade, supine konsekrerat, imperative konsekrera)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | konsekrera | konsekreras | ||
Supine | konsekrerat | konsekrerats | ||
Imperative | konsekrera | — | ||
Imper. plural1 | konsekreren | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | konsekrerar | konsekrerade | konsekreras | konsekrerades |
Ind. plural1 | konsekrera | konsekrerade | konsekreras | konsekrerades |
Subjunctive2 | konsekrere | konsekrerade | konsekreres | konsekrerades |
Participles | ||||
Present participle | konsekrerande | |||
Past participle | konsekrerad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |