From till (“to”) + mötes (“meeting's”) + gå (“walk”), with frozen genitive from when till governed the genitive. Another form is "gå (någon) till mötes."
tillmötesgå (present tillmötesgår, preterite tillmötesgick, supine tillmötesgått, imperative tillmötesgå)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | tillmötesgå | tillmötesgås | ||
Supine | tillmötesgått | tillmötesgåtts | ||
Imperative | tillmötesgå, tillmötesgack | — | ||
Imper. plural1 | tillmötesgån | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | tillmötesgår | tillmötesgick | tillmötesgås | tillmötesgicks |
Ind. plural1 | tillmötesgå | tillmötesgingo | tillmötesgås | tillmötesgingos |
Subjunctive2 | tillmötesgå, tillmötesgånge | tillmötesginge | tillmötesgås, tillmötesgånges | tillmötesginges |
Participles | ||||
Present participle | tillmötesgående | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |