From Old Swedish tilvænda, equivalent to till + vända.
tillvända (present tillvänder, preterite tillvände, supine tillvänt, imperative tillvänd)
Primarily in the participle forms and as part of compounds.
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | tillvända | tillvändas | ||
Supine | tillvänt | tillvänts | ||
Imperative | tillvänd | — | ||
Imper. plural1 | tillvänden | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | tillvänder | tillvände | tillvänds, tillvändes | tillvändes |
Ind. plural1 | tillvända | tillvände | tillvändas | tillvändes |
Subjunctive2 | tillvände | tillvände | tillvändes | tillvändes |
Participles | ||||
Present participle | tillvändande | |||
Past participle | tillvänd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |