Användardiskussion:Við Væni

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet Användardiskussion:Við Væni. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet Användardiskussion:Við Væni, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger Användardiskussion:Við Væni i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet Användardiskussion:Við Væni finns här. Definitionen av ordet Användardiskussion:Við Væni hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avAnvändardiskussion:Við Væni och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Välkommen
Varmt välkommen till svenska Wiktionary! Wiktionary är ett projekt med syftet att skapa en fri ordbok, och alla – även du – kan bidra genom att skapa nya eller redigera befintliga uppslagsord. Tänk dock på att artiklarna du skapar ska passa i en ordbok, d.v.s. utseendemässigt vara lika alla andra artiklar i ordboken (såsom bil, harkrank, kanske, tävla och rot) och endast innehålla en kort, koncis och gärna exakt definition (som inte är en hel mening ens). Läs Välkommen om du vill lära dig hur du kommer igång med att redigera uppslagsord samt Stilguiden för mer information om hur artiklar ska struktureras upp. Om du undrar över något kan du fråga någon av oss vana användare. Välkommen!

Med vänliga hälsningar
--Lundgren8 (d · b) 21 maj 2012 kl. 00.49 (CEST)Svara

Välkommen hit! Kul med flera isländskintresserade! --Lundgren8 (d · b) 21 maj 2012 kl. 00.49 (CEST)Svara

Tack så mycket! Ja isländska är intressant på många sätt!--Við Væni (diskussion) 21 maj 2012 kl. 00.58 (CEST)Svara
Kontakta mig om du har frågor om vad som helst! :-) --Lundgren8 (d · b) 21 maj 2012 kl. 20.35 (CEST)Svara
Ja det ska jag! --Við Væni (diskussion) 22 maj 2012 kl. 19.14 (CEST)Svara

änna

Senaste kommentaren: för 12 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Hej! Har du en källa att etymologin till änna är genitiv plural av en? Jag tvivlar inte på dig, men vill gärna se en källa själv eftersom jag inte hittat någon. Tack! --Lundgren8 (d · b) 1 juli 2012 kl. 23.32 (CEST)Svara

kofi

Senaste kommentaren: för 12 år sedan10 kommentarer3 personer i diskussionen

Jag har skapat en grammatikmall för fornsvenska substantiv ({{gmq-fsv-subst}}) så slipper man skriva in html-kod varje gång man vill lägga till böjningsformer till ett fornsvenskt uppslag. :) ~ Dodde (diskussion) 30 augusti 2012 kl. 00.40 (CEST)Svara

Jättebra! Tack--Við Væni (diskussion) 30 augusti 2012 kl. 00.44 (CEST)Svara
Vad har du för källa till böjningsformerna? Wiktionary har ingen konsensus vilken tid man bör rikta sig till. För ord går det ganska bra ändå eftersom vi tillåter varianter, men böjningsformerna kan variera kraftigt beroende på tid och plats. Böjningsformerna av ”draki” (drake) kan t.ex. se ut så här, där parenteserna utgör varianter, och då har jag inte tagit med att o också kan vara u och i också kan vara e och vice versa. Vi bör kanske bestämma oss för en tid och ha bra med källor som stöder, enligt min åsikt.
Böjningar av Við Væni  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ draki drakin draka(r) drakane y. drak(ẹ)ne
Ackusativ draka drakans y. drakens draka drakanna
Dativ draka drakanom drakum drakomin
Genitiv draka drakan draka drakana y. drak(ẹ)na 
--Lundgren8 (d · b) 30 augusti 2012 kl. 01.40 (CEST)Svara
Jo jag håller med. Jag gjorde schemana lite väl snabbt igår, tänkte väl lite optimistiskt att det skulle gå, men bestämd form krånglar till det. Jag kom också ihåg från boken att det i bestämd form ska heta fiskrin och i plural
fiska(r)ni(r) och att r:en ofta föll bort i ändelserna i fornsvenskan i t.ex. genitiv singilar. Jag har dels material som jag kopierat från en bok på ett bibliotek på västkusten: Gösta Bergman, Kortfattad svensk språkhistoria 4. uppl. 1980 (böjningsformerna fiskanir och fiskrin står på s. 47), dels från en lärobok från 1963, Arne Bengtsson, Vårt språks liv och historia, 2:a uppl., där det också står böjningsformerna fiskanir och fiskrin på s. 10.
Jag tror också på det där med växling bl.a. mellan mjuka och hårda vokaler det verkar ha varit en viss växling mellan dem, som lite liknar vokalaharmonin i finskan. Jag vet ett berömt exempel från Äldre Västgötalagen där det står af landi och af lande i samma mening (kanske beroende på betoningen av ordet).
Böjningsschemat du har bifogat tycker jag ser hyfsat ut, något ditåt kan vi väl använda. --Við Væni (diskussion) 30 augusti 2012 kl. 12.44 (CEST)Svara
(Vad betyder y.-markeringen i tabellen?). ~ Dodde (diskussion) 30 augusti 2012 kl. 13.02 (CEST)Svara
Det vet inte jag heller, men jag tror det betyder "eller".--Við Væni (diskussion) 30 augusti 2012 kl. 13.12 (CEST)Svara
Y. står för ”yngre”, det vill säga att det är en yngre form. Mina kunskaper i fornsvenska är inte jättestora, så det skulle vara svårt att bestämma sig för något, möjligen är det väl mer encyklopediskt relevant att använda de något äldre formerna (som jag tror t.ex. en-wikt gör för sin fornengelska) men jag kan inte nog för att kunna peka ut vilka former det skulle vara. På fornsvenska finns det ju inte riktigt några ”stora” verk som man kan utgå ifrån, och ta de formerna därifrån, som på t.ex. fornengelska, och som du säger förekommer stor variation även hos samma författare. Just exemplet med ”-e och -i” beror det som du säger på s.k. vokalbalans (d.v.s. att det heter ”lande” men ”stavi” (kan förklara närmare om så önskas)), men den försvann ju också vid nåt tillfälle och vet inte hur utspritt det var och så. Dessa böjningsformer som jag bifogade kommer från Adolf Noreens Grunddragen av den fornsvenska grammatiken och han uppger alltid stora variationer, avvikelser och beskrivningar för varje böjningsklass som kanske är svårt att få med i en mall. Jag bifogar även hans böjningsformer av ”staver” (stav).
Böjningar av Við Væni  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stavẹr stafrin y. stavẹn stava(r) stavani(r) y. stava(r)ne
Ackusativ stafs stafsins stava stavanna
Dativ stavi stavinom stavum stavumin
Genitiv staf stavin y. stavẹn stava stavana 
För övrigt är det nog vanligare med den tyska kasusordningen NGDA (som på fisker) än den isländska/engelska kasusordningen när man beskriver fornsvenska. --Lundgren8 (d · b) 30 augusti 2012 kl. 16.08 (CEST)Svara
Jo tack, intressant med böjning av staf/staver! - vi kan ju ordna det så att jag t.ex. vid tillfälle skriver in böjningsmönstret med källa.--Við Væni (diskussion) 31 augusti 2012 kl. 16.53 (CEST)Svara
Låter som en toppenlösning för att råda bot på pannveck :) ~ Dodde (diskussion) 31 augusti 2012 kl. 17.13 (CEST)Svara
Tack ja det blir nog bra det!--Við Væni (diskussion) 31 augusti 2012 kl. 17.17 (CEST)Svara
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot