färd
Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet färd. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet färd, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger färd i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet färd finns här. Definitionen av ordet färd hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avfärd och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Svenska
Substantiv
| Böjningar av färd | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | färd | färden | färder | färderna |
| Genitiv | färds | färdens | färders | färdernas |
färd
- handligen eller aktiviteten att fara, bege sig eller förflytta sig någonstans
- Synonymer: tripp, resa, tur
- Etymologi: Som avledning till verbet fara, av fornsvenska færþ, av fornnordiska ferð, av urgermanska *fardiz. Gemensamt ursprung med svenska fart, nederländska vaart, tyska Fahrt.
- Besläktade ord: avfärda, fara, färdas, samfärdsel, utfärda
- Sammansättningar: ambulansfärd, avfärd, ballongfärd, bilfärd, blåkullafärd, båtfärd, cykelfärd, ditfärd, fiskefärd, fjällfärd, flodfärd, flygfärd, forsfärd, framfärd, friarfärd, färdbeskrivning, färdbevis, färdbiljett, färddator, färdhandling, färdkamrat, färdknäpp, färdkost, färdled, färdledare, färdmedel, färdplan, färdriktning, färdskrivare, färdsträcka, färdsup, färdsätt, färdtjänst, färdväg, genomfärd, gondolfärd, hemfärd, himmelsfärd, hitfärd, hädanfärd, högfärd, ilfärd, infärd, irrfärd, jordafärd, julottefärd, jungfrufärd, kanotfärd, luftfärd, långfärd, månfärd, nedfärd, ofärd, pilgrimsfärd, pionjärfärd, polarfärd, provfärd, roddfärd, rymdfärd, sjöfärd, skidfärd, skridskofärd, skräckfärd, slädfärd, spaningsfärd, triumffärd, uppfärd, upptäcktsfärd, utfärd, vallfärd, vansinnesfärd, vikingafärd, välfärd, återfärd, ökenfärd, överfärd
- Fraser: dra sina färde, fara å färde/fara på färde, i färd, i färde, på färde, å färde
- Grammatik: Färd har även en stelnad dativform färde som återfinns i vissa uttryck.
- (ålderdomligt) följe, skara av människor som färdas tillsammans
