tur

Tvärspråkligt

tur

tur

tur

(generellt) (ofta nöjes-) färd med fordon eller till fots
Skall vi ta en tur med bilen?

Skall vi gå en fjälltur?

Synonymer: tripp

Sammansättningar: biltur, cykeltur, fjälltur, kanottur, ridtur, rundtur, segeltur, skidtur, åktur
(transport) färd med kollektivtrafiken, eller ett kollektivtrafikfordons färd
Antalet turer per dygn reducerades nyligen från 3 till 1, det kommer inte att dröja länge tills linjen helt läggs ner.

Sammansättningar: turtäthet

Fraser: tur och retur
(dans) fastställd (ofta komplicerad) följd av danssteg (likt en vers av ett musikstycke)
Sammansättningar: buggtur, kadriljtur, polsketur, schottistur
(överfört) svåröverskådlig (och ibland motsägelsefull) händelseförlopp med många växlingar
(plats i) bestämd ordningsföljd; egenskapen att vara den aktuella aktören i en process
När blir det min tur att leda programmet?

Synonymer: ordningsföljd, turordning

Fraser: i sin tur, i tur och ordning, stå i tur, stå på tur
det att gynnas av slumpen; det att en positiv händelse inträffar när förloppet förefaller vara slumpartat eller svårförutsägbart
Det var tur att vi hann med tåget.

Synonymer: lycka, lyckträff, flax

Antonymer: otur

Fraser: som tur var, tur i oturen

Sammansättningar: turgumma, turkläder, turskor, tursockar, turbyxa

(generellt) färd

bokmål: tur^(no) m
engelska: tour^(en); round^(en), (kortare) trip^(en); (med fordon) drive^(en), ride^(en); (till fots/promenad) walk^(en)
franska: tour^(fr) m
jiddisch: טור (tur)
nederländska: uitstapje^(nl) n, reisje^(nl) n, trip^(nl) m
polska: jazda^(pl) f, przejażdżka^(pl) f, podróż^(pl) f
tyska: Tour^(de) f, Fahrt^(de) f, Reise^(de) f

följd av danssteg

händelseförlopp med många växlingar

bestämd ordningsföljd

det att gynnas av slumpen

tur