folk

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet folk. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet folk, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger folk i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet folk finns här. Definitionen av ordet folk hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avfolk och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även fołk.

Svenska

Substantiv

Böjningar av folk 1. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ folk folket folk folken
Genitiv folks folkets folks folkens
Böjningar av folk 2. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ folk folket
Genitiv folks folkets
Böjningar av folk 3. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ folk folken
Genitiv folks folkens

folk

  1. grupp av människor med gemensam kultur, historia, språk eller dylikt
    Synonymer: folkgrupp
  2. människor i allmänhet
    Varför kan inte folk städa efter sig i parken?
    Grammatik: Trots att ordet är i singularis kongruensböjs ofta predikativa adjektiv i pluralis. Exempel: Folk är inte snälla längre i stället för Folk är inte snällt längre.
  3. samtida musik skapad med inspiration av traditionell folkmusik
    Synonymer: folkmusik
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: befolka, befolkning, dansfolk, folka, folklig, folklore
Sammansättningar: folkaktie, folkbibel, folkbildande, folkbildare, folkbildning, folkbok, folkbokföring, folkbåt, folkdans, folkdansare, folkdemokrati, folkdiktning, folkdjup, folkdräkt, folketymologi, folkfest, folkflyttning, folkfront, folkförsamling, folkförsoning, folkförsvar, folkförsörjning, folkgemenskap, folkgrupp, folkgunst, folkhav, folkhem, folkhjälte, folkhop, folkhumor, folkhushåll, folkhälsa, folkhögskola, folkilsk, folkilsken, folkinitiativ, folkinstrument, folkkaraktär, folkkommissarie, folkkongress, folkkonst, folkkultur, folkkynne, folkkyrka, folkkär, folklager, folkledare, folklek, folklingvistik, folkliv, folklustspel, folklynne, folklåt, folkmajoritet, folkmakt, folkmassa, folkmedicin, folkmelodi, folkmening, folkmilis, folkminne, folkmord, folkmun, folkmusik, folkmusiker, folkmål, folkmängd, folknamn, folknykterhet, folknöje, folkomflyttning, folkomröstning, folkopinion, folkparti, folkpartist, folkpension, folkpensionär, folkpolis, folkpsykologi, folkreligion, folkrepresentant, folkrepresentation, folkrepublik, folkresning, folkrik, folkrikedom, folkräkning, folkrätt, folkrörelse, folksaga, folksamling, folksed, folksjukdom, folksjäl, folkskara, folkskikt, folkskola, folkskrift, folkskygg, folkslag, folkspillra, folksport, folkspråk, folkstam, folkstorm, folkströmning, folkstyrd, folkstyre, folkstyrelse, folksuveränitet, folksång, folksångare, folksägen, folktalare, folktandvård, folkteater, folktom, folkton, folktribun, folktro, folkträngsel, folktät, folktäthet, folkunge, folkuniversitet, folkuppfostran, folkupplopp, folkupplysare, folkuppviglare, folkvagn, folkvald, folkvandring, folkvett, folkvilja, folkvimmel, folkvisa, folkvälde, folkvänlig, folkägd, folkökning, folköl, fotfolk, gårdsfolk, krigarfolk, kulturfolk, kvinnfolk, manfolk, musikfolk, naturfolk, rövarfolk, skeppsfolk, skördefolk, teaterfolk, tidningsfolk, tjänstefolk, ungfolk
Fraser: vanligt folk
Se även: allmänheten, allmoge, anställda, arbetarna, personal

Översättningar

Engelska

Substantiv

Böjningar av folk  Oräknebart
Nominativ folk
Genitiv folk's

folk

  1. (i plural) folk
  2. (i plural) släktingar, särskilt om föräldrar
  3. folkmusik

Finska

Substantiv

folk

  1. folk
    Synonymer: folkmusiikki

Nynorska

Substantiv

folk pl

  1. folk, människor