göra bort sig (present gör bort sig, preterite gjorde bort sig, supine gjort bort sig, imperative gör bort sig)
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | göra bort sig | — | ||
supine | gjort bort sig | — | ||
imperative | gör bort sig | — | ||
imper. plural1 | gören bort sig | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | gör bort sig | gjorde bort sig | — | — |
ind. plural1 | göra bort sig | gjorde bort sig | — | — |
subjunctive2 | göre bort sig | gjorde bort sig | — | — |
present participle | — | |||
past participle | — |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.