onbītan
infinitive | onbītan | onbītenne |
---|---|---|
indicative mood | present tense | past tense |
first person singular | onbīte | onbāt |
second person singular | onbītst | onbite |
third person singular | onbītt, onbīt | onbāt |
plural | onbītaþ | onbiton |
subjunctive | present tense | past tense |
singular | onbīte | onbite |
plural | onbīten | onbiten |
imperative | ||
singular | onbīt | |
plural | onbītaþ | |
participle | present | past |
onbītende | onbiten |