Användardiskussion:Blåöga

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet Användardiskussion:Blåöga. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet Användardiskussion:Blåöga, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger Användardiskussion:Blåöga i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet Användardiskussion:Blåöga finns här. Definitionen av ordet Användardiskussion:Blåöga hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avAnvändardiskussion:Blåöga och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Hej och varmt välkommen till svenskspråkiga Wiktionary! Jag hoppas att du kommer trivas och vill stanna. Här är några sidor du kan ha nytta av:

Kolla gärna in hur andra uppslag ser ut (som bil, harkrank, kanske, tävla och rot).

Jag hoppas att du kommer tycka att det är roligt att redigera på Wiktionary. Glöm inte att signera dina inlägg på diskussionssidor med fyra tilden (~~~~); detta kommer automatiskt infoga ditt användarnamn och datumet. Om du behöver hjälp eller undrar över något är det bara att fråga mig på min diskussionssida, i Bybrunnen eller på den här sidan. Som sagt, välkommen! Taylor 49 (diskussion) 5 november 2019 kl. 22.12 (CET)Svara

Urgermanska... format

Hej Blåöga! Kul med lite språkhistoria! Alla uppslag på Wiktionary behöver ha en kategori, så se till att urgermanska alltid får koden gem-ugm till sin ordform. Till exempel {{subst|gem-ugm}}. Sen ska språk alltid skrivas med gemen inledelsebokstav, alltså urgermanska, inte Urgermanska. Likaså fornnordiska, inte Fornnordiska. Med vänlig hälsning, ╰ Svenji 5 november 2019 kl. 00.41 (CET)Svara

Hej!
Putsade på ett av dina uppslag. Kika gärna för att se hur strukturen är på svenska Wiktionary. Det var några blankrader som vi inte brukar ha och någon utebliven mall men annars såg det bra ut! Här är min putsning.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 25 februari 2020 kl. 11.22 (CET)Svara
@Jonteemil Tackar. Ändringarna du vill se är (om jag såg rätt): ingen avgränsare, kategorier under samma mall, och # före etymologi och besläktade ord etc. Jag kan rätta alla uppslag. Blåöga (diskussion) 25 februari 2020 kl. 13.37 (CET)Svara
Det stämmer bra! {{avgränsare}} används bara när exempelvis {{besläktade ord}} hör ihop med fler definitioner och då behövs inget #. Om {{besläktade ord}} endast hör till en definition dock ska # användas och ingen {{avgränsare}} behövs.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 27 februari 2020 kl. 00.50 (CET)Svara
@Jonteemil Alla uppslag under Urgermanska är nu rättade. Nya uppslag följer samma stil. Blåöga (diskussion) 27 februari 2020 kl. 07.36 (CET)Svara
Fantastiskt bra jobbat! Två petgrejer bara hittade jag här, annars ser det riktigt bra ut.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 27 februari 2020 kl. 09.52 (CET)Svara
@Jonteemil Oj, du menar att taggen skall ligga jämte definitionen? Jag har skrivit den jämte mallen för ordklass, på alla. Är det fel?
Yes, {{tagg}} ska placeras direkt efter #. Se exempelvis några svenska uppslag såsom fisk eller köttätare.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 27 februari 2020 kl. 15.44 (CET)Svara
@Jonteemil Varför? Jag ser inte logiken i att skriva dem där. Kommer rätta sidorna på nytt. Blåöga (diskussion) 27 februari 2020 kl. 18.27 (CET)Svara

Det beror nog på funktionen mallen har om man inte skriver kat=. Det är samma på en.wikt. i alla fall. Se en:Template:label som är deras motsvarighet.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 27 februari 2020 kl. 18.29 (CET)Svara

Hur kommer det sig att Kategori:Urgermanska inte har några interwiki-länkar? Är detta ett hittepå-språk som bara finns på svenska Wiktionary? Har något enda av de påstått urgermanska orden några interwiki-länkar? Har språket källor? Har det en normerad stavning? Hur skiljer vi fakta från påhitt angående detta språk? (För svenska ord besvaras dessa frågor med att om ordet redan finns i SAOL eller SAOB, så behöver källor inte anges.) --LA2 (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.34 (CET)Svara

@LA2 Vad är inter-wiki? Urgermanska är ett återskapat språk, därför skriver jag tecknet * före ord. Jag har skapat alla uppslag än så länge. Engelska wiktionary har många uppslag (Proto-Germanic). Finns ordböcker och grammatiska böcker på Internet att läsa fria eller köpa. SAOL och SAOB och andra ordböcker på germanska språk hänvisar emellanåt till urgermanska återskapelser. Vill du jag lämnar källor? Blåöga (diskussion) 2 mars 2020 kl. 10.10 (CET)Svara
@LA2 Språket har normaliserad stavning, men med viss variation. Exempelvis skrivs: /ɛː/ som ē eller ǣ; /β/ som b eller ƀ; /ð/ som d eller đ; /ɣ/ som g eller ǥ. Nasaler kan skrivas med ogonek eller tilde eller -n. Faktiska ord (de som återfunnits i runor på smycken eller byggnader eller annat) skrivs utan *. Blåöga (diskussion) 2 mars 2020 kl. 11.52 (CET)Svara
Interwiki är länkarna i vänstermarginalen (i desktop-vyn) till andra språk av Wiktionary. De skapas automatiskt för uppslagsord (grön till en:grön och fr:grön) och manuellt via Wikidata för kategorier. Är Kategori:Urgermanska detsamma som på engelska kallas en:Category:Proto-Germanic language? I så fall bör de länkas samman, och detsamma gäller deras underkategorier. --LA2 (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.42 (CET)Svara
@LA2 De är samma. Jag hämtar hjälp bland annat därifrån. Hur länkas de samman? Blåöga (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.49 (CET)Svara
Man besöker den svenska kategorin och kopierar (ctrl-C) dess namn "Kategori:Urgermanska". Sedan letar man på den engelska kategorin, alltså en:Category:Proto-Germanic language och där i vänstermarginalen finns ju redan ett antal språklänkar (interwiki-länkar). Nederst står "Edit links" eller "Redigera länkar". Där klickar man och kommer då till en sida i Wikidata som innehåller sammanbindningen. Sidan har en sektion för Wiktionary-sidor som är sammanbundna. På den sektionen klickar man edit/redigera och lägger till "sv" och klistrar in det svenska namnet (ctrl-V: Kategori:Urgermanska). Sedan klickar man publicera/publish. Efteråt kan man behöva rensa fram det nya resultatet om det inte syns genast. Det gör man genom att lägga ?action=purge i adressfältet efter kategorins URL. Så är det bara att upprepa hela proceduren för var och en av underkategorierna (urgermanska verb, substantiv, etc.). --LA2 (diskussion) 3 mars 2020 kl. 02.18 (CET)Svara
@LA2 Tack för hjälpen. Nu är andra språk länkade till urgermanska kategorier. Blåöga (diskussion) 3 mars 2020 kl. 10.42 (CET)Svara
@Jonteemil som du skrev ska {{tagg}} användas direkt efter # på definitionsraden, men bara för taggar och kategorier som rör den enskilda definitionen. Ordklasskategorisering sker av ordklassmallen, {{adj}} i det här fallet. Eftersom particip syntaktiskt fungerar som adjektiv så kategoriseras de som adjektiv. När ordklassmallen bytts ut mot en grammatikmall, sker kategoriseringen av grammatikmallen. Vi brukar inte lägga dem i ytterligare kategorier för "particip" eller "presensparticip". Jag minns inte på rak arm om vi diskuterat frågan om kategoriseringar av annat än själva betydelserna, på ordklassnivå, så alternativa placeringar av {{tagg}} har väl inte riktigt kommit upp. ~ Dodde (diskussion) 3 mars 2020 kl. 15.09 (CET)Svara

Etymologi

Hej! När du lägger till ett ords ursprung, så ska det göras under rubriken "etymologi", se gärna min ändring av gotiska här: format: 𐌰𐌱𐌰. Med vänlig hälsning, ╰ Svenji 7 november 2019 kl. 22.52 (CET)Svara

Tackar. Förstår meningen till val av ord, men varför inte ett liktydigt svenskt ord istället för grekiskt? Ursprung låter bättre enligt mig. Skall ändra om regler kräver det av mig. Blåöga (diskussion) 8 november 2019 kl. 15.46 (CET)Svara
Val av ord är irrelevant. Det är bara det att vi har en mall ({{etymologi}}) där etymologin ska placeras. Mallen ska placeras under definitionen. Den ska inte placeras som på engelska Wiktionary under ===Etymologi/Usprung===.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 11 november 2019 kl. 22.01 (CET)Svara
Uppfattat! Skall rätta mina redigeringar @Jonteemil Blåöga (diskussion) 12 november 2019 kl. 08.47 (CET)Svara
Perfekt, trevligt redigerande!Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 12 november 2019 kl. 18.37 (CET)Svara
Påminnelse om att formatet för etymologi ska anges under definitionerna, som jag ändrade här: evje. Svenji (diskussion) 16 november 2019 kl. 17.58 (CET)Svara
Om man gör så, och flera definitioner finns, måste man skriva etymologi under varje definition. Det blir väl tjatigt? Dessutom bryts strukturen när olika definitioner av ett ord har olika användning eller fraser; blir otydligt med etymologi under sista definition, men fraser under varje definition. Inte bättre att skriva etymologi med avgränsare, under alla definitioner, då etymologin (även besläktade ord eller sammansättningar etc.) gäller alla definitioner? Används koden med "@" så här: @Svenji? Blåöga (diskussion) 16 november 2019 kl. 18.13 (CET)Svara
Jag var själv av samma åsikt till en början när vi introducerade den gällande strukturen, men det ger med sig efter ett tag. Ju enhetligare vi redigerar, desto smidigare kan man formatera den för att optimera läsning i t.ex. telefoner, paddor, datorer, eller vad man nu har i framtiden. För en etymologi som endast berör en av definitionerna, görs en indragen linje, med fyrkant kolon. Om etymologin gäller flera (eller alla) ovanstående definitioner, anger man :{{avgränsare}} ny rad :{{etymologi|Blaha blaha...<ref></ref>}}. Det finns dock en knepig situation jag hamnat i ett par gånger, när ett ord har mängder av definitioner, och man vill ange etymologi för låt oss säga tre av dem. och sen för två, och kanske en saknar etymologisk information, osv. I så fall är det bäst att under alla definitioner köra en avgränsare, och sedan i Etymologi-mallen ange vilka definitioner som avses för vardera ursprung. Till exempel:
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: För definition 1-3: Av {{härledning-|gml|surgubbe|arg gubbe}}. Gällande definition 4-7: Osv...
Hoppas att detta gav dig svar på dina funderingar. Om du skulle vilja ändra på något i strukturen, så är du alltid välkommen att ta upp dina idéer i t.ex. Bybgrunnen för debatt med övriga skribenter. Vänliga hälsningar, Svenji (diskussion) 16 november 2019 kl. 18.40 (CET)Svara

Rareringar ("abahandijaz")

Angående abahandijaz: ifall du råkar skapa en sida under fel namn då kan du flytta / döpa om den i stället för att skapa en ny och radera den gamla. Taylor 49 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 20.24 (CET)Svara

@Taylor 49 Flyttat tre sidor. Då kvarstod rubriken. Sidan verkade inte försvinna helt. Hur löser jag det? Blåöga (diskussion) 3 januari 2020 kl. 20.48 (CET)Svara
Administratörer kan vid en flyttning välja ifall en omdirigering ska skapas eller ej. För övriga användare gäller omdirigeringstvång. Du måste i efterhand markera omdirigeringen för radering. Taylor 49 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 21.03 (CET)Svara

Struktur

Hej Blåöga! Jag vill bara påminna om att avgränsare inte används om underrubrikerna avser alla ovanstående definitioner, och därför aldrig på uppslag som har endast en definition. Se mina ändringar på t.ex. afl. Annars ser det bra ut! Vänliga hälsningar, Svenji (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.17 (CET)Svara

@Svenji Hallå! Jag har insett det. Avgränsare är borttagna på alla urgermanska sidor, men de härledningar till urgermanska vilka jag skrivit har än nu avgränsare kvar. Kommer troligen rätta dem i framtiden, men inte nu; förhoppningsvis ser du eller andra felen och rättar dem. Blåöga (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.21 (CET)Svara
OK. Och en sak till när jag ändå håller på: Jag såg att du från de urgermanska uppslagen för "hus" och "äga" länkade till det fornsvenska uppslaget med det diakritiska tecknet ovan. Uppslag på fornsvenska (liksom många andra språk med olika slags diakritiker: ryska, kroatiska, hebreiska, arabiska, forndanska, m.fl.) har uppslag utan diakritiska tecken. Dessa skrivs sedan med fördel ut i fetsilsraden. Se mina ändringar på hus#Fornsvenska Samt uppslaget för urgermanska. Svenji (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.25 (CET)Svara
@Svenji Tack. Det var jag inte medveten om. Betyder det att alla urgermanska uppslag skall länkas, eller skrivas i rubrik, utan ogonek, eller makron, eller streck genom b och d och g? Skulle exempelvis *aiǥaną stå i rubrik som *aigana? Blåöga (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.31 (CET)Svara
Jag vet inte om det finns någon praxis framtagen för rekonstruerade språk. Anledningen för exempelvis fornsvenska är (som jag ser det) att skriftspråket existerat, och att våra uppslag visar hur det skrevs då. De gamla nordborna använde hjälpligt bokstäver, men diakritiker var väl knappt uppfunna. Samma gäller för uppslag på latin, förresten. Samma system används på enwikt, franska wiktionnaire, m.fl. Jag tycker inte det finns skäl att göra detsamma för urgermanska, då det veterligen inte funnits något skrivet "aigana", och det sista vi vill som ordbok är att hitta på "nya" ord eller skrivregler. Så Jag tycker du gör helt rätt som du gör! Tack för dina många spännande bidrag. Svenji (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.40 (CET)Svara
Ett litet tillägg: Svensk ordbok använder bokstäverna å, ä, ö i sin etymologiska förklaring när de skriver om fornsvenska. De vanligare bokstäverna för tiden var dock æ och ø, och därför använder vi genomgående dem här på wikiordboken som du vet. Svenji (diskussion) 2 mars 2020 kl. 12.44 (CET)Svara
@Svenji Hur språk länkas finns angivet i språkinställningarna (kolla in Modul:lang och Modul:lang/data för det aktuella språket). Med {{länk}} sköts det automatiskt, man skriver in "acūmen", "acūmen" visas med länkningen sker till "acumen". (som här: {{länk|la|acūmen}} acūmen, där "la" är språkkoden för latin). ~ Dodde (diskussion) 3 mars 2020 kl. 15.17 (CET)Svara

Personnamn

Hej Blåöga! Jag tyckte det var så spännande att se det urgermanska formen av Erik, och kan inte sluta tänka på fler urgermanska namnbildningar. Fanns Sven? Ingvar? Ivar? Fanns det några kända kvinnonamn? Gudrun? Siv? Har du någon bok jag kan läsa om allt det här... Vänliga hälsningar, Sven/Svenji (diskussion) 29 mars 2020 kl. 20.30 (CEST)Svara

Hallå! Sven må ha funnits, åtminstone var "sven" ett urgermanskt ord (*swainaz (" släkting")). Ingvar är troligen skapat i urnordgermansk tid (*Iŋguharjaʀ ("Ing-krigare"), svarande till urgermanska *Iŋguz ("guden Ing") + *harjaz ("härjare; krigare")), ty saknas funna arv i västgermanska och östgermanska. Ivar är troligen skapat i urnordgermansk tid (*Īwaharjaʀ ("bågkrigare"), svarande till urgermanska *īwaz ("idegran") (man gjorde pilbågar av idegran) + *harjaz ("härjare; krigare")), ty saknas funna arv i västgermanska och östgermanska.
Fanns några kända kvinnonamn i urgermanska, exempelvis: *Mahtihildiz (Matilda), av *mahtiz ("makt") + *hildiz ("slag"); *Haþuwīǥą (Hedvig), av *haþuz ("strid") + *wīǥą ("omringning"); *Nerþuz (Njord, ursprungligen kvinna). Flera nordiska namn är dock troligen skapade i urnordgermansk tid. Vissa må ha funnits som namn redan i urgermansk tid, men namn är ofta funna i endast en gren, därför svåra att veta funnits i samspråket. Gudrun är troligen skapat i urnordgermansk tid (*Ǥuđarūnu, svarande till urgermanska *ǥuđą ("gud; den som är åkallad") + *rūnō ("runa; hemlighet")). Siv är troligen skapat i urnordgermansk tid (*Siƀju, svarande till urgermanska *siƀjō ("släktskap")).
Har ingen läsning om endast namn. Några böcker om allmän urgermanska:
1) https://www.bulgari-istoria-2010.com/Rechnici/A_Lyubotski_Proto_Germanik_dict.pdf
2) https://archive.org/details/Orel-AHandbookOfGermanicEtymology/page/n39/mode/2up
3) https://benjamins.com/catalog/sigl.3/fulltext/sigl.3.pdf
4) https://books.google.se/books?id=2DooDwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=proto+germanic&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjtpO3xsMDoAhXEo4sKHY2yBG0Q6AEIMDAB#v=onepage&q=proto%20germanic&f=false
Genom urindoeuropeiska: 5) https://marciorenato.files.wordpress.com/2012/01/pokorny-julius-proto-indo-european-etymological-dictionary.pdf
Blåöga (diskussion) 29 mars 2020 kl. 21.24 (CEST)Svara
Vad kul, nu ska här läsas framöver :) Det är ju många som googlar namn i bäbistider, och jag tänker att det skulle va kul om vi kunde bli en referenspunkt som kunde förklara fler namns härkomst. Jag har själv sökt efter ursprung på just personnamn, och insett att alla de stora namnsajterna (inkl. Wikipedia) i princip alltid har påtagliga luckor eller bristande källor för namnetymologi. Om det här med social isolering gjorde mig nördigare under mars, så kommer om möjligt april att bli ännu nördigare. Tack för hjälpen! Svenji (diskussion) 31 mars 2020 kl. 00.25 (CEST)Svara
@SvenjiHaha. Ja, visst är det intressant? Fler böcker finns att köpa eller låna. Jag har tidigare fjärrlånat på mitt bibliotek. Boken av Ringe är endast förhandsvisad; den behöver köpas att läsa hela. Blåöga (diskussion) 31 mars 2020 kl. 09.59 (CEST)Svara