Användardiskussion:Blockhaj

För tidigare diskussion:

• Användardiskussion:Blockhaj/Arkiv 1

Angående betydelsen du lade till på japanska 怪獣, så tycks det vara betydelsen ordet fått som lånord i engelskan (se engelska wiktionary wikt:en:kaiju#Engelska. Den japanska betydelsen är just "vidunder, monster" och ett monster på film är fortfarande just ett monster. Det är inte en specifik underbetydelse för det japanska ordet. 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 14.56 (CET)Svara

Från min kunskap har ordet fått överförd betydelse som just filmmonster, och då särskilt jättemonster. Se t.ex. w:ja:怪獣.--Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 15.03 (CET)Svara

Här är en exempelsnutt från japanska wikipedia om Kaiju: "1954年（昭和29年）には『ゴジラ』が公開された。『ゴジラ』のヒットは日本においては怪獣映画というジャンル自体に成長し、その中でさまざまな怪獣が創造された。今日の日本ではこれら怪獣映画などのフィクション作品に登場する巨大な生物を指す場合が多い。" ("Godzilla" släpptes 1954 (Showa 29). Framgången med Godzilla ledde till framväxten av monsterfilmgenren i Japan, och olika monster skapades inom den. I dagens Japan syftar det ofta på gigantiska varelser som förekommer i fiktiva verk som monsterfilmer.).--Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 15.08 (CET)Svara

Talar du japanska? 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 15.51 (CET)Svara

Jag känner folk som gör men min egna förståelse är begränsad, vad antyder du? Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 16.04 (CET)Svara

Jag antyder ingenting, men jag talar inte japanska och undrar hur översättningen från japanska Wikipedia kom fram. Du ville väl använda den som bevis för att kaiju betyder just "jätte-filmmonster"? 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 19.04 (CET)Svara

Hej!

Du skapade en definition för strato- ’visst atmosfärskikt’ som sägs vara ”överfört” från betydelsen ’något som kännetecknas av skikt eller lager’. Som ssg gav du stratosfär, vilket är korrekt.

Men i mina öron låter det som om definitionen vill säga att strato- är ett förled som används för alla skikten (där de olika skikten har olika efterled), men situationen är ju den motsatta: exosfär, termosfär, mesosfär, stratosfär, troposfär, jonosfär. Så strato- (2) är alltså ett förled som används i en enda sammansättning, menar du?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 21 november 2023 kl. 15.36 (CET)Svara

Och vad är en (ett?) ”utbrett” för något?

Skall kategorin "Svenska/Härledningar från svenska" finnas? --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 november 2023 kl. 15.39 (CET)Svara

(redigeringskonflikt) Jag tog efter SAOB: https://www.saob.se/artikel/?unik=S_12431-0158.Lt7E&pz=3 "ss. förled i ssgr betecknande visst atmosfärskikt". Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 15.40 (CET)Svara

Missade att lägga till "något" före utbrett. Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 15.42 (CET)Svara

Definitionen i artikeln vidunder är hämtad direkt ur Eskil Källquists 'Svåra ord' (http://runeberg.org/svaraord/) liksom många andra termer här. Ibland använder de ett äldre språk, men det är inte felaktigt att säga uppenbarelse i form av skenbild, övernaturlig syn (av levande person eller varelse); se SAOB def. 2. och 4. 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 16.24 (CET)Svara

Ok, jag förstod vad det antydde men jag skulle vilja påstå att det skiljer sig från betydelsen monster (odjur etc) som vidunder främst avser idag, dvs en varelse jämte något ohyggligt som uppenbarar sig. Jag ser att du moderniserat sidan men jag tycker båda betydelserna bör stå, dvs ohygglig uppenbarelse som ger anknytning till vidunderlig, och sedan den överförda betydelsen monster, odjur, best etc. Bjässe är en nyhet för mig. Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 16.41 (CET)Svara

Frågor:

1. varför en definition två, "överfört: jättemonstergenre, jättemonstergenren kaiju"? genren heter på svenska monsterfilm. "jättemonstergenre" är inte ett begrepp på svenska (monster är oftast till definitionen stora i sig (jämför monstruös - kolossal). Bättre använda befintliga svenska ord, t.ex. genren "monsterfilm". Ibland har vi inte en ord-för-ord-översättning utan man fraserar om stycket.
2. Vad tänker du en engelskspråkig källa ska bekräfta på ett japanskt uppslag? Är det ens beskrivet i något japanskt uppslagsverk att kaiju på japanska har den här "överförda" betydelsen (som alltså skulle skilja sig från definition ett)?
3. Är kaiju ett ord som finns belagt i det svenska språket? I etymolwogiavsnittet så ser det just nu så ut. 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 16.44 (CET)Svara

1. monsterfilm är som jag lärt mig ingen egentlig genre såsom skräck, action etc, utan betyder främst bara att filmen centrerar sig kring monster av olika slag, då om monster i sin sanna mening (otäcka farliga ting), och inte t.ex. Monsters INC, E-T, etc. Därav en definition 2. Begreppet Jättemonstergenre förekommer men är inte vanligt, det är synonymt med begreppet jättemonsterfilm. Dock passade det bättre för beskrivningen eftersom det just avsåg kaiju som genre.
2. Det handlar om en japansk dokumentär som täcker genrens ursprung. När det kommer till uppslagsverk är det mått om inge. Inte ens den japanska Wikipediaartikeln om kaiju eiga har källor för begreppet och de har ett större stycke om etymologi.
3. kaiju i det svenska språket skulle jag själv säga är belagt, även om det är ett relativt nytt begrepp. Det har förekommit bland japanofiler och jättemonsternördar sedan viss tid tillbaka för att särskilja den japanska regin av jättemonsterfilmer och letade sig in i populärkulturen genom bland annat Pacific Rim för 10 år sedan. Idag avser det främst jättemonster i japansk regi men används överfört även för jättemonster i helhet, såsom King Kong, Skräcködlan etc. En snabb google-sökning ger detta t.ex.: https://filmparadiset.se/2023/09/08/teaser-monarch-legacy-of-monsters/ "Godzilla är tillbaka i och med att Apple TV+ har släppt en teaser för deras kommande kaiju-serie “Monarch: Legacy of Monsters” som får premiär i november."--Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 17.21 (CET)Svara

   1. Det stämmer att det inte är en egentlig genre utan en mer generisk kategori precis som hundfilmer är filmer om hundar - en kategori och tillfällig - men vanlig - sammansättning. Det saknas en direkt översättning som "genre" på svenska. därför bör vi inte hitta på en sådan själva här. Wiktionary är, som jag påpekat förr, inte en webbplats för att sjösätta egenmyntade översättningslån.

   2. Jag ifrågasätter inte om 怪獣映画 existerar på japanska, utan dess länkade översättning på svenska. För mig låter det som en dålig direktöversättning av det engelska namnet, och som helt saknar belägg utanför Wikipediaartikeln för kaiju som du själv skrivit.

   3. Länken till Filmparadiset är inte en särskilt bra källa för att belägga ord, som vi kan se i den långa listan av diskussioner ovan. Hobbyanvändare skriver själva sina recensioner där, så vad som helst kan dyka upp. Ordet har dykt upp i kaiju har använts i två tidningsartiklar 2021, varav ena gången inte som svenskt ord utan förklarar att monster heter kaiju på japanska. Jag tänkte sedan kolla hur de skrivit på Wikipedia, men där märkte jag att i princip hela artikeln är omskriven av dig, med - givetvis - samma terminologi. Det råder är inget tvivel om att ordet lånats in bland japanfantaster till engelska, men svenska språket är det inte belagt än. Och som sagt, det står kort och koncist beskrivet i Stilguiden vad som är ett belagt ord, och vad som är "goda" källor att hänvisa till. 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 18.59 (CET)Svara

Då bär det av till att gräva upp gamla filmtidskrifter till en annan dag. Svenska filmbegrepp är sällan slagna i sten och är inte allt för sällan översättningar av andra språk, t.ex. jättemonstergenre från giant monster genre. Jag antar att du redan hittat DN:s artikel som använder ordet: https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/jonas-thente-radioaktiva-monster/ Utöver det var Filmparadiset bara ett snabbt exempel där ordet brukas som vedertaget.--Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 19.52 (CET)Svara

Hej!

Du skapade stupad i strid som ett substantiv, men frasen är faktiskt en adjektivfras.

Huvudordet i stupad i strid är stupad (i strid är en bestämning till huvudordet). Och stupad är ju ett typiskt adjektiv.

Man kan också notera att frasen kan användas som ett adjektiv, om än bara predikativt utan viss omskrivning: soldaten är modig/skadad/glad/ledsen/stupad. Alla dessa ord är ju adjektiv.

Men när man tänker på adjektiv tänker man kanske främst på deras bruk som framförställda attribut i nominalfraser: en modig/skadad/glad/ledsen/stupad soldat. I det här fallet kan vi inte säga en stupad i strid soldat, vilket kan ha bidragit till din förvirring. Som framförställt attribut måste man ändra ordföljden: en i strid stupad soldat.

Jag behandlar ämnet mer i detalj i min film om de och dem, där jag ger exemplet rädd för spindlar: djurvårdaren är rädd för spindlar och en för spindlar rädd djurvårdare.

Huvudordet i rädd för spindlar är rädd, ett typiskt adjektiv, och för spindlar är en bestämning. Såväl i strid som för spindlar är s.k. prepositionsadverbial.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 23 november 2023 kl. 17.03 (CET)Svara

wounded in action - även här gäller det en adjektivfras (ordklass: adjektiv), och alla slika uppslag du skapat. Vad gäller KIA, så verkar det som att man utläser ordet bokstav för bokstav (engelska: initialism), och då är det inte en förkortning (som. t.ex. f.ö., osv.) då man läser ut hela ordet men inte skriver alla bokstäverna. Det rör sig alltså snarare om ett substantiv och adjektiv, för detta uppslaget och dess likar. 𐏐Frodlekis (✍) 24 november 2023 kl. 18.13 (CET)Svara

kaatuminen blev som sagt lite förvirrad, men tack för din ändring som fixade delar av problemet.

Enl. engelska Wiktionary är det ett substantiv. Alltså måste alla tre definitionerna vara för substantiv. Engelska Wiktionarys tredje definition är ’capsizing (overturn of a boat or ship)’, vilket är ett substantiv, på svenska ’det att kapsejsa’ som också kan kallas kapsejsande eller kapsejsning. Dessa ord är substantiv. Däremot är kapsejsad och kantrad inte substantiv, utan adjektiv. --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 november 2023 kl. 01.56 (CET)Svara

Jag ändrade definitionerna till

1. person som stupat; någon omkullfallen; något överfallet, vält
2. person som stupat i strid
3. händelsen att en båt kapsejsar, kapsejsande

Deldefinitioner avgränsas med kommatecken (samma bet.) eller semikolon (ev. lite annan bet.). Notera att varje definition, alla sex definitioner, nu är substantiv, eftersom varje definition är en nominalfras, d.v.s. en fras med ett substantiv eller substantiviskt pronomen som huvudord (fetstilt). --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 november 2023 kl. 02.09 (CET)Svara

Jag ser fortsatt att du skapar uppslag där du anger etymologisk information (direktöversättningar, osv) som definitioner. Som jag påpekat många ggr redan så hör detta hemma under #Etymologi. Etymologimallen (liksom alla stycken) är med fördel, alltså helst, kort för att inte förlora kärnan. Den kan innehålla så kort som "Direktöversatt: det regnar katter och hundar". - precis den infon som du ibland lägger till i ordens definition. 𐏐Frodlekis (✍) 27 november 2023 kl. 22.42 (CET)Svara

Detta är precis som tidigare kommentarer heller inte ett substantiv. 𐏐Frodlekis (✍) 28 november 2023 kl. 10.51 (CET)Svara

Detta verkar från definitionen att vara en interjektion (och det stämmer). Försök att undvika fraser, då det inte är en direkt ordklass i sig utan oftast felvänd titel för ordspråk, eller andra idiomatiska uttryck.

1. Undvik också att lägga till + i översättningarna. Detta ska dyka upp automatiskt om du använder mallen i ett skapat uppslag om en motsvarande sida finns på språkets wiktionaryupplaga (vilket inte är fallet här, länken kommer till tom sida. 𐏐Frodlekis (✍) 28 november 2023 kl. 10.48 (CET)Svara

Hej! Jag hittar en frekvent användning av slangordet plonka i Google Books och tidningssök, men inte någon av de tre som du angivit. Har du skriftliga exempel vi kan använda som citat? Eller åtminstone belägg för att det är utbredda och vedertagna betydelser? Jag har personligen inte hört dessa användningar av ordet, och hittar dem inte snabbsöker på Google books (i nyhetssök finns de inte alls, men det ganska är väntat när det kommer till slanguttryck. 𐏐Frodlekis (✍) 29 november 2023 kl. 10.04 (CET)Svara

Har lagt in lite nu men eftersom plonka är talspråk/slang är det svårt att hitta bra citat. Förövrigt, kan dito diskussion för framtiden tas på diskussionssidan för var uppslag? Blir väldigt mycket på min diskussionssida.--Blockhaj (diskussion) 29 november 2023 kl. 10.48 (CET)Svara

Hej! Jag tror inte att ord som "ursprungligen" varit onomatopoetiska ska taggas som onomatopoesi. citerar Wikipedia:

"ljudhärmande ord är inom lingvistik, retorik och poesi ett ord som låter som det representerar. Exempel på detta är bom, prassla, krasch, sörpla, slafsa, pang och prutt."

Enormt många ord har troligtvis ett ljudhärmande ursprung, men man brukar i regel bara tagga de ord som har en mer direkt koppling till att återge ljud, typ tuta, kuckeliku, pling, kraxa, osv. Ord som har ett mer fördunklat användande av dess ljudhärmande ursprung brukar inte taggas, t.ex. korp, namn, hrafn... 𐏐Frodlekis (✍) 29 november 2023 kl. 14.31 (CET)Svara

Jag gick efter Wiktionarys beskrivning: "begrepp som beskriver ord som är ljudhärmande eller har ljudhärmande ursprung". Blockhaj (diskussion) 29 november 2023 kl. 14.33 (CET)Svara

Kråka och korp är är någorlunda liknande krax och ramn är ej olikt de ljud korpar gör med krävan ("ráf" typ). Blockhaj (diskussion) 29 november 2023 kl. 14.34 (CET)Svara

Hej! Det ser väldigt illa ut att lämna kommentarer med svordomar på offentliga uppslag. Gör inte det nåt mer. 𐏐Frodlekis (✍) 1 december 2023 kl. 08.22 (CET)Svara

Oj, det slank ut. Inge mer.--Blockhaj (diskussion) 1 december 2023 kl. 08.42 (CET)Svara

Efter att jag redan har rättat till definitionen en gång från att vara skrivet som fel ordklass, har du nu återställt den till att på nytt vara skriven för ett substantiv. Varför? 𐏐Frodlekis (✍) 1 december 2023 kl. 10.59 (CET)Svara

Jag tänker inte alltid i banor om ordklass, tänkte fel.--Blockhaj (diskussion) 1 december 2023 kl. 11.01 (CET)Svara

molly ’molotovcocktail’ känns mer som (datorspels)slang (substantiv) än förkortning. --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 december 2023 kl. 01.07 (CET)Svara

Då byter vi.--Blockhaj (diskussion) 21 december 2023 kl. 01.28 (CET)Svara

Hej! Något säger mig att du inte korrekturläste böjningstabellen i brännflaska. --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 december 2023 kl. 23.37 (CET)Svara

Hej, vad tänkte du är skillnaden mellan betydelse 1 och 2 på de definitioner du angav för substantivet asatroende? Kan det vara så att du menar det första som själva praktiken att tro, alltså troende i neutrum instället för utrum? 𐏐Frodlekis (✍) 10 januari 2024 kl. 00.04 (CET)Svara

Det ena avser det praktiska och teoretiska, att se upp till, ta efter etc, filosofera och spekulera över, vilket även gäller agnostiker. Det andra är konventionell tro, att ha en religiös övertygelse etc. Blockhaj (diskussion) 10 januari 2024 kl. 00.10 (CET)Svara

Eller vänte missuppfattade frågan. Betydelse 1 är senare ovan. Betydelse 2 avser anhängare till asatro som organiserad religion eller trossamfund, båda historiskt och modernt (typ asasamfundet eller dito). Blockhaj (diskussion) 10 januari 2024 kl. 00.13 (CET)Svara

Okej, jag kanske fattar. Menar du alltså samma relation som hedendom och hedning har, och buddism och buddist? 𐏐Frodlekis (✍) 10 januari 2024 kl. 00.19 (CET)Svara

Gudstroende vs kristen typ. Substantiv till adjektivet och sedan samlingsbenämning för individer i den religiösa rörelsen. Blockhaj (diskussion) 10 januari 2024 kl. 00.23 (CET)Svara

Vad är tänkt med det som står efter uppslagsordet på t.ex. uppslaget braxer?

braxer (attributiv, plural singular: braxer)

Dessutom avviker det från hur uppslagen på Wiktionary ska struktureras, och det vet du. 𐏐Frodlekis (✍) 17 januari 2024 kl. 23.46 (CET)Svara

Braxa (attributiv, plural singular: braxer) avser att det finns två former av singular, precis som med byxa och byxor (varför har vi två uppslag om samma ord). Blockhaj (diskussion) 17 januari 2024 kl. 23.51 (CET)Svara

Hej!

1. Källan till etymologin du lade till i dag för gisslan tycks inte hålla överens med vad du angivit. Ordet kommer från fornsvenska och är bildat till fornsvenska substantivet gisl, ("gissel"). De nämner inte att det kommer av den forn(väst)nordiska formen, men självklart är de av gemensamt ursprung. I vilket fall så anger källan en annan etymologi än det du skrev, och likaså gör SO.
2. Jag vill också tipsa dig om att använda mallen {{källa-saob}}, då webblänken potentiellt kan ändras av Svenska Akademien i framtiden, medan mallen löser direktlänkning till alla uppslagets motsvarande ord i respektive källa. 𐏐Frodlekis (✍) 31 januari 2024 kl. 19.26 (CET)Svara

Hej!

Du skapade launch an attack som en fras. Det borde vara ett verb, eftersom det fungerar som ett verb. Det är en verbfras med huvudordet launch och an attack som en bestämning i form av ett objekt.

Men det större problemet är att jag inte tror att artikeln ens är motiverad, eftersom verbfrasens betydelse följer direkt av de ingående ordens betydelser. Det du egentligen gör är att du beskriver den syntaktiska valensen hos de ingående orden, men detta görs hellre i deras egna artiklar under {{konstr}} eller möjligtvis {{användning}}.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 11 februari 2024 kl. 19.33 (CET)Svara

Gjorde ursprungligen som verb men jämförde med andra artiklar och antog att fras var bättre. Är lite upptagen, skulle du kunna fixa om till verb? Blockhaj (diskussion) 11 februari 2024 kl. 19.46 (CET)Svara

Exemplet fanns i uppslaget launch, så skapade ett uppslag baserat på det. Samma med launch into. Blockhaj (diskussion) 11 februari 2024 kl. 19.47 (CET)Svara

Du lade till en översättning på plint för fel definition. Jag har rättat till det nu. 𐏐Frodlekis (✍) 26 februari 2024 kl. 19.05 (CET)Svara

Hej!

Citatet du lade till för envig är lite väl långt för att kännas överskådligt för ordboken kan jag tycka, men mer därtill är det inte på det språk vi klassar som svenska, utan på fornsvenska, och hör alltså hemma på ett fornsvenskt uppslag, med en översättning till modern svenska. Vidare har vi ingen utformad regel (i brist på behov hittills) för hur vi beskriver äldre nysvenska. Termen bör taggas som ålderdomlig, och historiskt eftersom det gäller en företeelse som hör till historien. Historia är reserverad mer för begrepp som beskriver ämnet historia (t.ex. gustaviansk). Då det saknas normerad stavning för äldre nysvenska är jag tveksam om vi ens ska ta upp sådana stavningar här. Det behöver först tas upp till diskussion på Bybrunnen innan en sådan språknivå eventuellt skulle införas. 𐏐Frodlekis (✍) 28 februari 2024 kl. 19.33 (CET)Svara

Hej! Jag tittade på ändringarna av uppslaget gun och det finns flera saker som inte följer riktlinjerna, är onödiga eller helt enkelt beskriver andra saker.

1. definitioner: ord på andra språk ska definieras med en så enkel och exakt motsvarighet på svenska - det ska vara en översättning av själva uppslagsordet alltså, så kort som möjligt utan att tappa information om vad ordet betyder. Den ska till exempel inte innehålla en lista på alla tänkbara vapen som kan vara ett skjutvapen. De hör hemma under skjutvapen på svenska.
2. användning: där beskriver du att ordet har två meningar, som du alltså skulle kunna dela upp ovanstående definition.
3. exempelmeningar: under verbet gun har du lagt till fem exempelmeningar som inte ger någon som helst kontext om vad verbet gör - det enda de beskriver är hur man böjer verbet i olika tempus - vilket redan syns i böjningsmallen. En sådan mening är tillräcklig, fem känns ganska omotiverat.

𐏐Frodlekis (✍) 9 mars 2024 kl. 16.29 (CET)Svara

Hej. Tänkte bara säga att jag läst meddelandet och tagit in informationen, men i nuläget är jag lite upptagen och kan inte ta itu problemet ännu. mvh Blockhaj (diskussion) 10 mars 2024 kl. 21.57 (CET)Svara

Hej. Du lade till maquette som översättning av tyska Maquette, men jag är tveksam till att det helt och hållet stämmer. Ordet maquette finns inte i ordböckerna, och dyker heller knappt upp i tidningssök utom som produktnamn. Däremot hävdar Wikipedia att det är ett fackuttryck inom skulptering, något som kanske inte är så lätt att hitta belägg för. Det verkar dock som att det tyska ordet används bredare enligt Duden, och alltså inte är synonymt med "tredimensionell skiss till en skulptur". 𐏐Frodlekis (✍) 12 mars 2024 kl. 23.57 (CET)Svara

Maquette i denna bemärkelse avser mer en typ av utvändig attrapp som saknar interna detaljer, dvs en tredimensionell skiss till ett "verk" snarare än en "skulptur". Blockhaj (diskussion) 13 mars 2024 kl. 00.03 (CET)Svara

Det framgår inte om du menar den svenska eller tyska termen riktigt, men min fråga var om du hade någon källa till att ordet används i samma betydelse på svenska som den definierad av tyska ordböcker, i detta fall Duden. Min synpunkt var att jag inte hittar källor för detta. 𐏐Frodlekis (✍) 13 mars 2024 kl. 00.12 (CET)Svara

Tyskt och svenskt ingenjörsspråk går ofta hand i hand men jag har ingen källa i nuläget så översättningen kan ses som överflödig i nuläget. Du kan ta bort den om du vill. Blockhaj (diskussion) 13 mars 2024 kl. 00.22 (CET)Svara

Visst är det oftast så att svenskan lånat termer rakt av när de finns i tyskan, men just här hittar jag alltså inga källor för användning på svenska, inte heller att ordet är lika nischat på tyska som den svenska Wikipediaartikeln (som är det enda svenskspråkiga belägget för ordets förekomst jag hittar). Jag är inte industriingenjör, och jag har inte insikt i den sfären. Då ordet saknar tillräckliga källor av svenskt språkbruk tar jag bort det från översättningen. 𐏐Frodlekis (✍) 13 mars 2024 kl. 00.37 (CET)Svara

Jag tror ordet kan ses som lånord och inget formellt. Jag hittar bara enstaka bruk av det, då med citattecken. Skrota det. Blockhaj (diskussion) 13 mars 2024 kl. 00.43 (CET)Svara

Hej, nu såg jag dina ändringar på uppslaget drake. Det finns flera faktafel igen.

1. Du har bl. a. lagt till att ordet kommer från urgermanska, latinska och grekiska. Det är nästan omöjligt, då urgermanskan hade splittrats upp redan före år noll. Om du tittar i etymologiska ordböcker tryckta som online så finns inte den här etymologin representerad heller. Hur är sammansättnignarna lindorm och sjöorm etymologiskt besläktat med drake? Därefter fortsätter det med språket ”germanska dito”, som inte ens är ett språknamn. Ett etymologistycke ska bara beskriva uppslagets etymologi, inte lägga till helt obesläktade ord och deras ursprung. Kopplingen till synonymer som orm har redan gjorts i ett eget avsnitt, där man kan läsa vidare om det.
2. Vidare till definitionerna. Du flyttade den heraldiska draken till en egen definition. Det är väl inte nåt problematiskt även om jag har svårt att se att språk skulle splittra på dessa definitioner i översättningarna. Det jag undrar bl. a. här är varför lindorm blev en hyponym till heraldisk drake? Det är ett väsen i folktro (def. 1) och jag har själv inte stött på det utanför den kontexten.
3. Sen kommer vi till drake i betydelse drakskepp. Varför fick den en avstickande etymologi? Ordets ursprung är identiskt till resten av definitionerna. 𐏐Frodlekis (✍) 28 mars 2024 kl. 23.39 (CET)Svara

Hallå Blockhaj, jag skrev ett mer utförligt svar ang. äldre nysvenska nu, var på jobbet tidigare. Ta gärna en titt på Bybrunnen. Ha en trevlig kväll, 𐏐Frodlekis (✍) 3 april 2024 kl. 19.47 (CEST)Svara

Hej Blockhaj, igår skapade du verbet sjöröva. Vad jag vet är det inte ett brukligt ord, och det finns inte i några ordböcker. Substantiv på -are har inte nödvändigtvis ett motsvarande verb, jämför apotekare - ej apoteka, bagare - ej baga. I detta fall är sjörövare en sammansättning av sjö och rövare, inte en avledning av sjö - röva. 𐏐Frodlekis (✍) 26 april 2024 kl. 09.47 (CEST)Svara

Hej. Sjöröva finns med i SAOB: https://www.saob.se/artikel/?seek=sj%C3%B6r%C3%B6va&pz=1#U_S2999_264017 och var redan rödlänkat i uppslaget sjörövare som besläktat ord.--Blockhaj (diskussion) 26 april 2024 kl. 10.05 (CEST)Svara

Ok, tack. Svenska.se laggade när jag sökte så fick inte upp några svarsalternativ alls för SAOB. Eftersom det står som numera blott tillfälligt i eon artikel från 1969, så tycker jag inte det är korrekt att lägga ut ordet utan stora brasklappar om ordets de facto icke-existens i modern svenska, och heller aldrig allmänt i äldre tid. 𐏐Frodlekis (✍) 26 april 2024 kl. 10.17 (CEST)Svara

Jag har gått igenom texter nu från senaste två hundra åren och även om ordet är jämfört med sjörövare och sjöröveri väsentligt ovanligare, så är det ändå ett stort antal artiklar och böcker där ordet används. Jag tar tillbaka min invändning. 𐏐Frodlekis (✍) 26 april 2024 kl. 11.46 (CEST)Svara

👍 Blockhaj (diskussion) 26 april 2024 kl. 12.35 (CEST)Svara

Vad är den essentiella skillnaden på def. 1 och def. 2 som du lade till som "gammalmodig"? Ps. Gammalmodigt kallar vi för ålderdomligt i ordboken, det är lite mer neutralt laddat. Gammalmodigt kan associeras till förlegat - omodernt, ouppdaterat, etc.. 𐏐Frodlekis (✍) 26 april 2024 kl. 09.58 (CEST)Svara

I min uppväxt avser gammalmodigt något som är gammaldags men inte föråldrat (lite i stil med retro men utan direkt coolfaktor). Ålderdomligt å andra sidan avser nära inpå obsolet eller bara brukat av gamlingar. Blockhaj (diskussion) 26 april 2024 kl. 10.08 (CEST)Svara

Jag kan hålla med om att ordet kan användas precis så. Men det är allmänt använt även med nedsättande ton, se definitionen på SO: "<nedsättande> som allt­för mycket överens­stämmer med en förgången tids smak eller teknik" Vi behöver förhålla oss till allmän språkuppfattning, och som stilanmärkning kan det därför oftast uppfattas som en icke-neutral attityd för läsaren. Det var säkert inte din avsikt. 𐏐Frodlekis (✍) 26 april 2024 kl. 10.22 (CEST)Svara

Jag såg att du lade till en ny betydelse för verbet palla, som vad jag vet borde ligga under pallra. Kan det röra sig om en felsägning? Betydelsen du lade till för palla finns inte dokumenterad i ordböckerna, ej heller den kolossala SAOB tar upp det. 𐏐Frodlekis (✍) 22 maj 2024 kl. 20.22 (CEST)Svara

Pallra är besläktat men en egen form. Konstruktionerna "palla dit" och "palla iväg" finner du på nätet och finns även med som citat i Pokemon-animén: "då får jag palla iväg och fånga en till Pichu". Blockhaj (diskussion) 22 maj 2024 kl. 20.54 (CEST)Svara

Bruk på nätet i konstruktionen "palla dit":

• får palla dit efter coronatider och testa.
• Gört själv. Palla dit med båda barnen nu
• kanske vi kan palla dit när Winnerbeck spelar
• Pan-pizza kostar väl inte mer än 15 spänn och ser nu att citygross har 5 paket nudlar för 24 kr så bara att palla dit sen.
• Som nyinflyttad norrlänning kanske man ska palla sig dit på onsdag... + Men jag får nog ta å palla dit lilla peggan då med mina vindetdäcl på påltfälg..

Blockhaj (diskussion) 22 maj 2024 kl. 21.10 (CEST)Svara

Hej!

Du lade till överarkande som en alternativ förklaring av engelskans overarching ’övergripande’.

Problemet är att överarkande inte verkar vara ett ord i svenska språket.

Varken överarka eller överarkande finns i någon av SAOL, SO eller SAOB, och det finns ytterst få träffar på hela WWW, kanske rent av noll om man bortser från sammanblandningar med överraskande.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 25 maj 2024 kl. 17.44 (CEST)Svara

Ordet är relativt nytt och är en försvenskning av det engelska ordet overarching. Det förekommer till och från i tal men som nämns ytterst få på nätet. Trodde det skulle finnas fler exempel. Blockhaj (diskussion) 25 maj 2024 kl. 17.50 (CEST)Svara

Hej!

Här tog du dig tyvärr vatten över huvudet.

1. De ursprungliga exempelmeningarna visade tydligt hur ordet används i praktiken, vilket är toppen. Att i stället bara ange en lång lista med tänkbara verbfraser (med olika subjekt, tempus, modala hjälpverb och ordföljd) ger inte så mycket utan blir närmare fånigt, och det här inte något som vi gjort på andra verbartiklar och inte heller är det något som står i Stilguiden.

2. Var i Stilguiden står det att det är okej att översätta från sv. till sv.?

3. Inte helt lämpligt att ta med vart.

4. Vad tillför uppmärkningen med grammatisk person? Varför finns den bara med på några av exemplen? Varför är den fel i några av dem?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 2 juni 2024 kl. 20.30 (CEST)Svara

Se diskussion:visa var skåpet ska stå. Blockhaj (diskussion) 2 juni 2024 kl. 20.50 (CEST)Svara

Hej!

Jag såg att du skrev

Sammansättning av gall- (förstärkningsord) eller gǫll (“gäll”) + ópnir (“skrikare/ropare”), alltså ungefär "gallskrikare" eller "gällskrikare".

Det som slår mig här är att du först använder “citattecken” och sedan "citattecken". Det ser inte bra ut.

I “citattecken” använder du typografiska citattecken, men i "citattecken" vanliga, raka, citattecken.

Dessutom är de typografiska citattecknen olikriktade. Så gör man i engelska språket, men aldrig i svenska:

Jag tycker om ”allt”.

I like “everything.”

Ich mag „alles“.

Alltså är “gäll” alltid fel. Det skall vara ”gäll” eller "gäll" eller motsvarande med enkla citattecken. Vi vill helst se de typografiska varianterna, men vi har inte nått konsensus ang. enkla eller dubbla. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.13 (CEST)Svara

Jag avsåg att särskilja mellan fasta översättningar och teoretiska översättningar. De olikriktade typografiska citattecknen är de som kommer standard i Wiktionary, även i mallar såsom mall:härledning, mall:kognat om man lägger in ett översättningsvärde. Blockhaj (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.17 (CEST)Svara

Nej, olikriktade citattecken kommer definitivt inte som standard i Wiktionary. Men beroende på vilken sorts dator du använder kanske webbläsaren transformerar citattecknen. T.ex. i Microsoft Word så görs vanliga citattecken " automatiskt om till typografiska på rätt sätt, beroende på aktuellt språk. Det är bland annat därför det är jätteviktigt att man alltid har rätt språk inställt när man skriver i Word. Kanske är din webbläsare inställd på engelsk inmatning? I sådana fall borde du dessutom få röda vågor under de flesta svenska ord. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.19 (CEST)Svara

I redigeraren finns högst upp > > . Knapp saknas för likriktade typografiska citattecknen. Engelska olikriktade typografiska citattecken blir det även automatiskt i mallarna mall:härledning, mall:kognat om man lägger in översättningsvärde, pröva själv. Min webbläsare är inställd på svenska och rödstryker 90% av alla engelska ord.--Blockhaj (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.26 (CEST)Svara

Ang. redigeraren: Det stämmer säkert. Jag använder aldrig den, utan skriver bara in ren, oformaterad text och wikikod manuellt. Men jag håller inte med om mallarna. Se https://privat.rejbrand.se/wtcit.png Jag får alltså dubbla typografiska likriktade (svenska) citattecken. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.31 (CEST)Svara

Helskumt, nu när jag prövar blir det likriktade. Iaf, går det för oss på sv.wiktionary att tillämpa likriktade typografiska citattecken i redigeraren? Jag orkar inte trixa manuellt var gång. Blockhaj (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.36 (CEST)Svara

Jag håller med om att det är jättedumt att svenskspråkiga Wiktionary har de engelska varianterna i redigeraren, det borde ändras. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 juni 2024 kl. 18.37 (CEST)Svara

Har du något belägg för att ordet hughlek, dess betydelse och etymologin? Jag hittar inte ordet i ordboken över medeltidsspråket. Du ändrade både namnen och skapade ett substantivuppslag, och jag har lagt ner en extra stor noggrannhet för just namnuppslagen här för att de skulle vara så faktaenliga och källriktiga. Det är en sån där vanlig förvanskning som till och med Wikipedia har svårt att hålla faktagranskad. Jag tycker att ändringen av etymologin för namnet var en försämring, så jag rullade tillbaka den. Det fanns några rena oegentligheter, som bl. a. vad de olika namnleden betyder, samt även den obelagda härledningen till fornvästnordiska formen. Det kan även komma utan påverkan via fornöstnordiska. 𐏐Frodlekis (✍) 25 juni 2024 kl. 01.39 (CEST)Svara

Båda namnen överensstämmer med orden huglek/håglek (sök t.ex. "huglek +site:runeberg.org") vilka är belagda i SAOB. Moderniserade stavningen Huglek finns även belagt i Danske navne: træk af navngivningens historie (med mera). Dessa äldre varianter av huglek/håglek borde finnas enligt uteslutningsmetoden och betydelsen torde vara desamma eller liknande som senare baserat på etymologin (för- och efterledet har samma betydelser genom åren). Fornnordiska leikr (i Hugleikr) förekommer ej som ett konventionellt efterled i namn likt det påstådda -lek, varför Hughlek ej bygger på detta efterled (dessa namn är historiska översättningar av kungen Hygelac från Ynglingasagan: fvn. Hugleikr > fsv. Hughlek > sv. Huglek). Blockhaj (diskussion) 25 juni 2024 kl. 02.03 (CEST)Svara

Du behöver kontrollera mallen du satte in på lisko, den funkar inte alls just nu. 𐏐Frodlekis (✍) 2 juli 2024 kl. 18.49 (CEST)Svara

Det står på stilguiden Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Finska: "Substantivmallarna är fortfarande under utveckling. Denna sida kanske inte speglar det slutliga resultatet". Blockhaj (diskussion) 2 juli 2024 kl. 18.51 (CEST)Svara

Om du kollar själv så behöver du ange en parameter för att den ska funka. I nuvarande tillstånd kan den inte lämnas. Du ser nog varför. 𐏐Frodlekis (✍) 2 juli 2024 kl. 18.54 (CEST)Svara

Detsamma för joutsenlisko. 𐏐Frodlekis (✍) 2 juli 2024 kl. 18.55 (CEST)Svara

Vilken parameter? Om du själv ser felet varför kommer du till mig istället för att fixa på stört? Blockhaj (diskussion) 2 juli 2024 kl. 18.58 (CEST)Svara

Låt mig ställa en motfråga, om du själv inte ser att mallen som du angivit är felaktigt insatt och använd, bör du då ens använda mallar? Jag påminner dig om att vi inte har nån betald städpersonal här, utan den feedback jag hade var neutral och för att uppmärksamma dig på att något var fel i dina uppslag. Det är borde ligga i ditt intresse att uppslaget är läsbart.

Just nu visar mallen inga ord alls, bara trasig kod ({{{1}}}o {{{1}}}ot), etc. Om du tittar på länken du själv gav härovan till stilguiden för användandet av finska mallar så förklarar den och ger exempel på hur mallen måste användas. Du saknar den obligatoriska paramtetern för ordroten. För denna mallen kan du med enkelhet klicka dig fram och se hur den används antingen i länken ovan eller på typuppslaget valo. Det är alltså i detta fallet uppslagsordet minus -o. Där har jag även serverat lösningen. Hälsningar, 𐏐Frodlekis (✍) 2 juli 2024 kl. 19.10 (CEST)Svara

Jag angav mallen för att försöka fixa den inom snar framtid, då mallen inte ör någon skada. Men visst, tack för info. Blockhaj (diskussion) 2 juli 2024 kl. 19.14 (CEST)Svara

Hej! Jag förstår inte riktigt varför datorspel fick en egen definition av slagvapen? Är inte ett slagvapen även ett slagvapen i datorspel? Om det inte är en annan betydelse än att det figurerar inuti ett spel, så skulle jag råda till att vi tar bort den definitionen. Om inte skulle ju i princip alla ord och föremål som kan synas i ett tv-spel få egna definitioner. Jämför fordon, konto, ryggsäck, och många tusentals andra ord 😅. 𐏐Frodlekis (✍) 13 juli 2024 kl. 15.48 (CEST)Svara

Skrev lite hastigt verkar det som. Beskrivningen och särskiljningen blev bättre på Wikipedia: "Inom datorspel brukar ”slagvapen” (engelska: melee weapons) vardagligen avse alla former av närstridsvapen som kräver direktkontakt för verkan, det vill säga antonymen till projektilvapen och dito. Därtill räknas även blank- och stötvapen till slagvapen". Dvs, gentemot verkliga vapen är slagvapen avsevärt bredare i datorspel. Om du skulle kunna uppdatera efter ovan vore det schysst, lite upptagen nu. Blockhaj (diskussion) 13 juli 2024 kl. 15.56 (CEST)Svara

Jag ser att det var du som lade till stycket om slagvapen i datorspel även på Wikipedia. För mig som inte spelar den typen av datorspel jätteofta, men ändå delar lägenhet med en översättare av just datorspel, så tycks det vara en felöversättning av vad som på svenska heter handvapen. Slagvapen är en typ av handvapen, som vi kan se av definition 1. Det är sällan spel översätts till svenska, och jag kan tänka mig att många börjar spela tv-spel innan de deltar i krig och strid med vapen och lär sig de svenska termerna. Du får gärna säga till om jag är helt fel ute, men det verkar här som en missuppfattning och felaktigt bruk av terminologin. 𐏐Frodlekis (✍) 13 juli 2024 kl. 18.46 (CEST)Svara

Slagvapen har varit de facto inom datorspel (exempelvis tf2, l4d som praktexempel) sedan jag var liten men det är nog folkmun när du säger det (finns i en handfull formella bruk men inget överväldigande). Det har alltid varit tydligt att det är ett spelbegrepp som ej skildrar riktiga vapen, utan bara en praktisk antonym till skjutvapen, kastvapen etc. Kan rent möjligt vara regionalt till Stockholm etc.

Handvapen är en nyare översättning och lika fel i sig om man jämför med dess egentliga betydelse, då handvapen är överliggande begrepp till även handhållna projektilvapen (skjuthandvapen > eldhandvapen etc). Blockhaj (diskussion) 14 juli 2024 kl. 00.39 (CEST)Svara

Jag vill bara passa på att påminna om att ord och betydelser i ordboken måste vara tillräckligt etablerade. Om en vardaglig dataspelsterm bara förekommer regionalt i Stockholm börjar det kännas tveksamt. Är man osäker är det ofta bättre att skriva för lite (för få uppslagsord) än för mycket. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 juli 2024 kl. 02.08 (CEST)Svara

Jag har kollat runt lite, och det förekommer även utanför Stockholm, tex Gotland, södra Sverige etc, men är ovanligt som egentlig översättning i spel. Det är alltså folkmun och främst ett talspråksbegrepp. Blockhaj (diskussion) 14 juli 2024 kl. 03.29 (CEST)Svara

Hej!

1. Du lade till en till definition av revolution, samt verbet revva som du anger som talspråkligt. Jag försökte hitta belägg för revolution i kombination med gatlinkulspruta men hittade inget vid en snabb anblick. Det är bra om du kan styrka det du lägger till med flera tryckta källor. Just nu ser det tveksamt ut för definitionen att leva upp till inklusionskriterierna.
2. Angående talspråkligt, så är det en term som främst används för språklagars naturliga avkortande av ord och variantformer som vardagliga varianter av längre, mer officiella ord. Revva verkar snarare som ett slangord, men då jag själv aldrig hört det vill jag inte byta kategori utan att föra upp det här. Det finns liksom den tidigare nämnda definitionen av revolution, inte belagt i några ordböcker. Dock kan jag se det när jag googlar, iaf i boken Tusenbröderna av Birgitta Stenberg, då om moppemotorer. Har du några belägg för att ordet kommer av revolution? är det inte isf snarare av revolutionera, men bara en gissning? Verbbetydelsen du lade till för engelska rev tas inte upp i engelska ordböcker eller av engelska wiktionary heller... så dess belägg på allmänt bruk behöver också bättre bekräftas, tack. Vänligen, 𐏐Frodlekis (✍) 19 september 2024 kl. 23.42 (CEST)Svara

Med talspråkligt avsåg jag att det typ inte förekommer i skrift alls, utan det är slang av högsta grad, men jag skrotar det då.

Gatlingkulspruta var bara ett enkelt exempel jag tog till då läsaren enkelt kan hitta en bild på vederbörande och förstå bruket i tekniskt fackspråk. Man skulle kunna byta ut det mot en motorsågsklinga eller en hjulaxel etc. Jag la till ett nytt exempel med månen nu som är mer konventionellt, samt fullt citat från SAOB.

Ska fixa källa för engelska även. Blockhaj (diskussion) 20 september 2024 kl. 07.58 (CEST)Svara

Jag såg att du skapade några ord i natt (pantarmaskin, pantarautomat, panthög, pantkasse) som jag aldrig hört förut. Jag hittade inga träffar på någon av dem i de tre ordböckerna på svenska.se (pantarmaskin, pantarautomat, panthög, pantkasse) och heller inga träffar i KB:s tidningstjänst (pantarmaskin, pantarautomat, panthög, pantkasse). Vilka källor har du fått dessa ord ifrån? Gabbe (diskussion) 25 november 2024 kl. 10.00 (CET)Svara

"Pantarautomat" förekommer bland annat i Pantverkets sammansättning "storpantarautomat" https://pantamera.nu/sv/privatperson/var-kan-jag-panta/pantamera-express/ och självständigt lita här och var: https://www.pireva.se/startsida-hushall-nyheter/pantamera-express/ Konstruktionen "pantarmaskin" är en talspråksvariation av föregående (jämför pantautomat > pantmaskin) och finns bland annat i låttiteln "en rullande pantarmaskin": https://www.discogs.com/release/3779636-Lasse-Morgan-Lasse-Morgans-Sopresa

Panthög och pantkasse är vanliga talspråkskonstruktioner och går enkelt att hitta exempel på med Googlesök. Panthög: https://schysstinnebandy.nu/foreningspanta/ Särskild pantkasse: https://www.clasohlson.com/se/Pantpase,-kasse-for-pantflaskor-och-burkar/p/44-5867 etc etc. Blockhaj (diskussion) 25 november 2024 kl. 12.58 (CET)Svara

Hej! Du skapade knud som en variant av knodd. Men knud finns inte i någon av SAOL, SO eller SAOB och i SVT, SR, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, GP etc. hittar jag nästan bara namnet Knud. Det här ordet behöver alltså verifieras. Ta gärna med citat från t.ex. DN eller SvD. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 december 2024 kl. 10.08 (CET)Svara

Knud (pl. knudor) är skånska för potatis, finns även i danskan som knude (finns i SAOB på uppslaget knuta med betydelsen knöl), jämför fornhögtyska knodo (knut): https://www.saob.se/artikel/?unik=K_1527-0356.xhMH&pz=3

Här omnämns knudor:

• https://www.ja.se/artikel/41560/knolarna-har-flyttat-till-jonkoping.html
• https://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=Knuda
• https://www.familjeliv.se/forum/thread/58442718-vad-ar-kalla-knudor

Blockhaj (diskussion) 16 december 2024 kl. 10.14 (CET)Svara

Tack! Andreas Rejbrand (diskussion) 16 december 2024 kl. 10.59 (CET)Svara

Hej! Två problem här:

1. De tre länkarna härovan med omnäningar styrker inte definition 1, utan bara def 2 - "potatis, potatisknöl".
2. Tyvärr är de också bara i plural, så det syns inte tydligt vilken singularform som anges. Det finns dock inte or-plural (femininplural) på knud, som är en gammal maskulinform (-ar, -er). Singularformen för knutor är sålunda rimligen knuda. Länken till SAOB för knuta inkluderar inte formen du nämner, utan endast "knuta". 𐏐Frodlekis (✍) 16 december 2024 kl. 12.02 (CET)Svara

Detta var mest ämnat som en "lita på mig, jag har hört det, rimligheten får tala för sig själv"-artikel. Om ni vill ha mer källor så får jag gräva på det. Blockhaj (diskussion) 16 december 2024 kl. 13.27 (CET)Svara

Så efter att ha läst runt lite verkar det som om även knåda (knodda) hör till begreppsfamiljen, vilket jag antar hör till att man använder fingerknotorna för verbet. Blockhaj (diskussion) 18 december 2024 kl. 13.20 (CET)Svara

Hej och god jul! Magi har du lagt till felaktiga böjningar och hänvisar i kommentaren "nu med barnböjningar som även stöds av saob". Jag ser inte att SAOB visar stöd för några såna här böjningar, jag tror kanske att du läst fel? Liknande faktafel hittar jag på arkana/arkanum. Även knud har kvar de felaktiga böjningsformerna för angiven grundform. 𐏐Frodlekis (✍) 24 december 2024 kl. 02.31 (CET)Svara

https://www.saob.se/artikel/?seek=magi&pz=1: MAGI magi (magi´Weste; maschi´Dalin), r. l. f.; best. -en l. -n; pl. -er; förr äv. MAGIA, r. l. f. Blockhaj (diskussion) 24 december 2024 kl. 02.36 (CET)Svara

Precis, alltså inte vad du uppgivit på uppslaget. Jag förtydligar vad SAOB skriver:

Reale eller femininum; bestämd form = magi-en eller magi-n; plural = magi-er;

För plural ska alltså endast former på -er finnas. 𐏐Frodlekis (✍) 24 december 2024 kl. 02.44 (CET)Svara

Du menar att när ordet används oräkneligt ska det inte fyllas i det fältet? Då får det blir två tabeller då. Blockhaj (diskussion) 24 december 2024 kl. 02.46 (CET)Svara

Om ett ord är både oräkneligt eller oräkneligt kan man inte ange att plural bestämd form böjs med en singularform, det blir fel. Men jag förstår faktiskt inte varför det behövs en mall för oräkneligt på magi...? Det är ju inget svårt att räkna olika slags magier? 𐏐Frodlekis (✍) 24 december 2024 kl. 03.05 (CET)Svara

Går ju att säga "flera sorts magi" vs "flera sorts magier". Blockhaj (diskussion) 24 december 2024 kl. 03.10 (CET)Svara

Uppslaget häxkonst hade du lagt till länkar till Brings tesaurus där ordet inte fanns med. Ordet finns faktiskt inte med i några tesaurus-sidor. Även om jag givetvis kan se att ordet relaterar till dessa sidor så är det Bring inte en lista som ska modifieras på några sätt, den har arbetats fram helt utanför Wiktionarys "personalstyrka" och är i sig ett slags historiskt dokument. Vänligen ta bort alla eventuellt fler länkar till Bring-uppslag som inte faktiskt finns med där. 𐏐Frodlekis (✍) 24 december 2024 kl. 02.38 (CET)Svara

Det var bara en överklistring i farten. Min tabbe men det är nog det enda exemplet. Blockhaj (diskussion) 24 december 2024 kl. 02.40 (CET)Svara

Toppen, tack! 𐏐Frodlekis (✍) 24 december 2024 kl. 02.45 (CET)Svara