Användardiskussion:Blockhaj/Arkiv 1

Hej och varmt välkommen till svenskspråkiga Wiktionary! Jag hoppas att du kommer trivas och vill stanna. Här är några sidor du kan ha nytta av:

• Välkommen - om hur Wiktionary funkar och vad du kan göra
• Om Wiktionary - översiktligt om Wiktionary, lite historia och dess mål
• Stilguide: Definitionen - från stilguiden: tips på hur man skriver en bra definition

Kolla gärna in hur andra uppslag ser ut (som substantiven badrumsskåp, balansgång, handfallenhet, leksakståg, midsommarkrans, skinnsoffa och snöskottning, adjektiven avgrundsdjup och hopsjunken eller verbet småäta).

Jag hoppas att du kommer tycka att det är roligt att redigera på Wiktionary. Glöm inte att signera dina inlägg på diskussionssidor med fyra tilden (~~~~); detta kommer automatiskt infoga ditt användarnamn och datumet. Om du behöver hjälp eller undrar över något är det bara att fråga mig på min diskussionssida, i Bybrunnen eller på den här sidan. Som sagt, välkommen! Svenji (diskussion) 15 februari 2023 kl. 22.47 (CET)Svara

o7--Blockhaj (diskussion) 16 februari 2023 kl. 00.01 (CET)Svara

Hej! Hur menar du med uppslaget versalt? Är det ett adverb behöver det en definition, är det en böjningsform bör det finnas ett motstycke på det hänvisade ordets huvuduppslag. Svenji (diskussion) 17 mars 2023 kl. 13.25 (CET)Svara

Det blev en tabbe. Håller på att fixa nu. Det är en böjning av versal som adjektiv (ss. versala), ej substantiv.--Blockhaj (diskussion) 17 mars 2023 kl. 13.28 (CET)Svara

Fixat nu, se versal#Adjektiv.--Blockhaj (diskussion) 17 mars 2023 kl. 13.30 (CET)Svara

Hehe, jag såg det nu. Jag var kanske lite ivrig i att kolla uppslaget. Nu ser det riktigt ut Svenji (diskussion) 17 mars 2023 kl. 13.38 (CET)Svara

Hej!

Jag såg att du skapade v₀ och har ett par funderingar:

1. Jag tror det är fel att lägga artikeln i kategorin Kategori:Beteckningar för enheter eftersom hastighet är en storhet, inte en enhet. (Motsvarande SI-enhet är meter per sekund.)
2. I allmänna fysikaliska sammanhang, inte minst inom undervisning, är den vanligaste beteckningen för storheten hastighet v, ett gement ve, utan index. Versalt V förknippar jag snarare med storheten volym. Indexet 0 är jag ännu lite mer tveksamt inställd till. Index är något fysiker och matematiker lägger på när de behöver skilja mellan olika variabler av samma storhet. v₀ är t.ex. en rimlig beteckning för "ursprunglig hastighet" i en diskussion där hastigheten ändras med tiden. Men detta är inte en universell konvention, utan i en lärobok/artikel måste man i så fall definiera symbolen: "Let v₀ be the initial velocity of the ball."
3. Över lag har jag svårt att se att symboler av den här typen bör ha ordboksuppslag.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.06 (CET)Svara

Jag håller fortfarande på att fixa med den fortfarande. Ska fixa så den ligger med storheter.--Blockhaj (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.09 (CET)Svara

Bra! Såg nu också v₀ som är skapad som en variant av V₀. Det är jag också lite skeptisk till eftersom matematiker/fysiker gör skillnad på stora och små bokstäver. Så om en variabel definieras som v i början av en artikel så är V inte samma sak. En artikel om flödesdynamik kan t.ex. använda v för hastighet och V för volym (och kanske v₀ för någon hastighet vid tiden t = 0). --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.10 (CET)Svara

Hej igen! Enligt stilguiden ska endast svenska uppslag förses med översättningar, därför tog jag bort dem på engelska och italienska. Se även här. För översättningar från andra språk hänvisas till dessas Wiktionary-upplagor. Det är dock inte tydligt hur vi ska göra med ord härledda från ett visst språk. Just nu har dessa endast angetts för vissa fornspråk (urgermanska, uröstersjöfinska, m.fl.). Svenji (diskussion) 17 mars 2023 kl. 15.38 (CET)Svara

Jag lade även in översättningslistan på franska, latinska och spanska velocitet-sidorna. Tanken var att försöka implementera "ättlingord" som de har mallar för på engelska wikipedia en:Template:descendant.--Blockhaj (diskussion) 17 mars 2023 kl. 15.44 (CET)Svara

Hej!

Du lade till två definitioner ’vara emot något’ och ’ta sida, stånd, ställning emot något’ i motsatt.

Jag har två funderingar och börjar med den enklaste, som är av syntaktisk natur.

Ordet motsatt är ett adjektiv, men båda definitionerna vara emot något och ta sida (ställning etc.) emot något är verb. Eller hur?

Jag springer/sjunger/älskar katter/hatar ananas på pizza/åker bil/funderar på att åka hem/är emot kärnkraft/tar ställning emot rasism

Predikatsleden i alla exempel ovan är finita verbfraser – inte adjektivfraser. De finita verben är understrukna. Alltså funderar vara emot något och ta sida emot något som verb, inte som adjektiv.

De nya definitionerna måste vara adjektivfraser eller någon annan konstruktion som kan utgöra attribut i nominalfras eller predikativ i predikatsled (främst som-satsen):

’emot’, ’negativt inställd (till)’ etc.

Men i vilket fall som helst undrar jag om det här ordet verkligen förekommer i denna betydelse. Din exempelmening antyder att adjektivet har en sådan syntaktisk valens att det som man är emot anges som ett adverbial i form av en till-prepositionsfras, och att adjektivet främst används predikativt (och inte attributivt):

Vanliga konstruktioner: (någon) är motsatt till (något)

Men när jag söker på ”han är motsatt till” och ”hon är motsatt till” på Google får jag i princip 0 träffar, vilket är för lite.

Hur ser du på saken? Kan du ge några exempel från SVT, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen?

--18 juli 2023 kl. 14.58 (CEST) Andreas Rejbrand (diskussion) 18 juli 2023 kl. 14.58 (CEST)Svara

Det var en lite för hastig implementering av mig, borde frågat om hjälp innan. Jag avsåg implementera motsatt enligt samma bruk som kritisk (kritisk till) och stödjande (stödjande till), etc. Dvs istället för "hon motsätter sig nya regelverket" eller "hon har motsatt ståndpunkt till det nya regelverket" så används motsatt som ståndpunkt: "hon är motsatt (motsätter sig/har motsatt ståndpunk) till det nya regelverket", liksom plural "de som är motsatta (motsätter sig/har motsatt ståndpunkt till) nya regelverket". Jag var medveten om att sådant bruk var ovanligt (dock inte så ovanligt som google visar) och det var anledningen varför jag ville implementera det. Jag har hört det i verkliga livet flertalet gånger och jag anar att det är en försvenskning av engelskans is opposed to ("är motsatt till"), men samtidigt verkar det inte vara bruten svenska.

Dock kan det ha blivit helknas när när jag försökte beskriva ordet. Jag började med samma text som kritisk – "som är negativt inställd till något, eller som åtminstone ser (betydande) problem med något" – men försökte skriva om det i korrekt betydelse. Jag ville undvika att använda ordet "motsatt" i sig inom betydelsen, tex: "som är motsatt inställd till något" och tillslut blev det som publicerades.

I samma veva från samma vinkel ville jag implementera verbalsubstantiv? av liknande karaktär, såsom "den motsatte", "de motsatta", "den/de stödjande".--Blockhaj (diskussion) 18 juli 2023 kl. 18.29 (CEST)Svara

Jag återställde din redigering av slogan, då du tog bort flera böjningsformer som är de som rekommenderas av Svenska Akademien. Plural-s är infört sedan 2015 års saol, om jag inte misstar mig. Däremot hade den några böjningsformer i mallen som inte hörde hemma där, så det var en korrekt iakttagelse att nåt inte stämde. Innan du ändrar böjningsmallarna, dubbelkolla med vad som egentligen gäller på svenska.se i SAOL, där de skriver ut även alla böjningsformer. Svenji (diskussion) 18 juli 2023 kl. 23.16 (CEST)Svara

Som privatperson har jag ingen respekt för svenska akademien längre, de blandar in massa svengelska och slang i det svenska språket och har helt spårat ur när det kommer till formellt språk. Snart drar de säkert in barnspråk som "skärde". Det goda stannar vid SAOB. I vilket fall som, slogan bör per tradition böjas likt lejon, en slogan, flera slogan, etc. Det var allt.--Blockhaj (diskussion) 18 juli 2023 kl. 23.32 (CEST)Svara

Ordet (en) slogan böjs väl absolut inte som ordet (ett) lejon. Taylor 49 (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 11.09 (CEST)Svara

Avsåg plural, en slogan, flera slogan (ett lejon, flera lejon). Räkneord hör väl inte till böjning?--Blockhaj (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 11.17 (CEST)Svara

Vilket genus som anges, det vill säga en eller ett, hör till substantivets böjningsmall. Således har lejon och slogan fundamentalt olika grunder för att böjas. Angående Svenska akademiens ordboksredaktion och huruvida man har "respekt" för de som fattar beslut där, är en sak. Att ignorera den deskriptiva och normerande ordboken för hur svenska används i dag, är dock inte förenligt med hur Wiktionary skrivs heller. Det är alltså inte fritt för mig att bestämma att det ska heta strumper för att vi i min familj uttalar det så. Inte heller kan jag häfda att stafningsreformen 1906 bör ogiltigförklaras, för att den fördärvade språket som det dittilldags hade sett ut. Jag hade personligen gärna sett en svenska utan officiella plural-s, med en kraftfullare Svenska akademien, likt den som t.ex. Frankrike och Spanien har. Nu är dock så inte läget, så vi får förhålla oss till att svenskan är ett språk som fortsätter att ändras, och vad gäller ords definitioner och böjningar, så bör varje ändring grundas i skriftliga källor, inte styrkas i efterhand.

Jag finner tyvärr inte något 0-plural för ordet slogan i några ordlistor eller -böcker, så därför kommer jag att återställa artikeln på nytt. Vill du föra en debatt kring inkluderingen av plural-s och dess bannande, så är helt enkelt Wiktionary inte rätt plattform att börja på. Jag uppmuntrar folk att uttrycka sina åsikter om grammatik, men skriv hellre insändare, artiklar, böcker, prata med kollegor, osv. Gräsrotsrörelsen är den tröga men rätta vägen att gå, ifall man ska få ett genomslag för språkfrågor.

Slutligen vill jag hänvisa till Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med för vidare läsning om hur vi jobbar med grammatik och stavning på Wiktionary.

God läsning och fridens liljor, hälsningar Svenji (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 18.53 (CEST)Svara

Har du några källor till definitionen du lade till på rytteri? Ordböckerna hävdar ingen sådan definition, och det du lade till verkar till synes vara en felaktig användning när någon menar att säga ridning, som åtminstone borde nämnas i en slik definition som synonym eller som enda ord för definitionen, om det finns tillräckliga belägg för att ordets huvudmening inte skulle vara det som både SO, SAOL och SAOB nämner först. Svenji (diskussion) 9 augusti 2023 kl. 17.23 (CEST)Svara

Nu med källa från SAOB?--Blockhaj (diskussion) 9 augusti 2023 kl. 17.29 (CEST)Svara

Källan stödjer inte din definition. Taylor 49 (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 11.09 (CEST)Svara

Specificera. Delar är direktkopierade.--Blockhaj (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 11.17 (CEST)Svara

Det Taylor menar är att källhänvisningen gäller för ryttare, och inte är applicerbart för ordet rytteri. Ett ords etymologi är ett annat ämne än dess definition. Keps på svenska betyder inte "lock, täcke, kapsyl", bara för att det kommer från engelska cap. Av liknande anledning kan alltså inte definitionerna för ordet rytteri stärkas av ett etymologiskt besläktat ord och dess ursprung i ett annat språk. Svenji (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 19.01 (CEST)Svara

Såg att jag la till fel länk nu.--Blockhaj (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 19.17 (CEST)Svara

Perfekt, tack för rättelsen. Dock uppstår istället nu ny problematik med källan, då artikeln du hänvisar i SAOB anger rytteri i definitionen "ridning, ridkonst" som en dödform (med kors-tecknet). Det vill säga att denna definition inte längre existerar i levande språkbruk. Så tyvärr är det alltså inte så mycket mer till stöd för definitionens hävd. Den sista utvägen att gå är att hitta många, tydliga exempel i skrift (från rimligt nya källor) där det framgår att just ridning är betydelsen, utan militärisk koppling. Fram tills des kommer jag att dödform-markera den definitionen, samt flytta ner den till en rad under det levande språkets användning. Mvh, Svenji (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 19.21 (CEST)Svara

Rytteri i denna mening ingår i min uppväxt så dött är det inte. Det finns flertalet exempel på liknande:

• Polisen använder det i annan form än kavalleri: https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/polisrytteriet/
• Detta ridföretag använder det i formen ridning: https://www.hagbyrytteri.se/
• -"-:https://bizzdo.se/foretag/590722YCRG/HARMONI-RYTTERICENTERED-RIDING
• Detta ridföretag använder det i formen ridkonst: https://rytteriet.nu/

Etc, etc.--Blockhaj (diskussion) 11 augusti 2023 kl. 20.26 (CEST)Svara

Det här är bättre ... men "polisrytteriet" faller hyfsat bra under den militära betydelsen (polis ≈ militär). De övriga två använder ordet enbart i namnet i överfört betydelse, jämförbart med https://www.rent-a-wreck.se . Taylor 49 (diskussion) 12 augusti 2023 kl. 21.56 (CEST)Svara

Hej!

Jag såg att du skapade kanon- med beskrivningen ”förled tillhörigt ordet kanon”.

Det här är jag lite tveksam till.

Det är i och för sig sant att kanon- kan användas som förled i sammansättningar med en betydelse som kommer direkt från kanon, men alla svenska ord kan ju användas som för- eller efterled i sammansättningar.

Alltså, om vi skall vara konsekventa, måste vi också skapa stol-, dator-, miniräknar-, lastbils- o.s.v. Om vi säger att vi har 500 000 ord i svenska språket, behöver vi därför skapa en miljon uppslag för motsvarande förled och efterled. Men sedan kan ju dessa 1 500 000 ord i sin tur användas som förled och efterled, så vi behöver skapa 3 000 000 uppslag till. Då hamnar vi på 4 500 000 uppslag. Men varje sådant uppslag kan i sig ...

Den regel vi har kört med tidigare är att vi inte skapar för- eller efterledsuppslag om leden är vanliga ord i sig (eventuellt med någon fog). Vi behöver alltså inte skapa stol-, dator-, miniräknar- eller lastbils-.

Det är i och för sig inte uppenbart att t.ex. lastbil kräver fogen -s när det används som förled (jfr stortånagel, inte *stortåsnagel), men denna information framgår ju i sammansättningsartiklarna i sig (t.ex. lastbilsflak) och man kan också skriva en notis i lastbil (förled=). Men vi behöver nog inte en artikel lastbils-.

Samma sak tycker jag nog gäller skol- (skolbok), hjärt- (hjärtinfarkt), hjärte- (hjärtefråga) o.s.v.

--15 augusti 2023 kl. 15.38 (CEST) Andreas Rejbrand (diskussion) 15 augusti 2023 kl. 15.38 (CEST)Svara

Trodde vi satsade på en komplett ordbok :) Gör väl ingen skada att vi har förled för vissa?--Blockhaj (diskussion) 15 augusti 2023 kl. 15.59 (CEST)Svara

Det finns vissa problem med det. Till exempel: Skall sammansättningar med kanon som förled anges under kanon, kanon- eller båda? I det senare fallet blir det en hel del extra jobb att hålla dessa två listor i synk. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 augusti 2023 kl. 16.10 (CEST)Svara

Om det stör, radera den då, eller omdirigera den. ¯\_(ツ)_/¯ --Blockhaj (diskussion) 15 augusti 2023 kl. 16.28 (CEST)Svara

Hej, nu är det samma sak gällande förledet gat-. Tills fört en större diskussion angående att skapa för alla substantiv och verb på svenska likt dessa, vilket vore ett projekt lika stort som resten av svenska språket i sig, så bör vi vänta med att skapa fler såna här artiklar. Notera att nämnda förled redan raderats. Frodlekis (diskussion) 1 september 2023 kl. 10.37 (CEST)Svara

Det är med fördel man anger detta som en not i grammatik mallen eller under mallen för verb eller substantiv som en not med lika-med-tecken. Frodlekis (diskussion) 1 september 2023 kl. 10.39 (CEST)Svara

gat- la jag till för att gatu- redan fanns och är relevant att länka med "se även" i gát’, gát, gat etc.--Blockhaj (diskussion) 1 september 2023 kl. 10.45 (CEST)Svara

Kategori:Engelska/Flygtrafik

Kategori:Svenska/Flygtrafik

Kategori:Belarusiska/Flygtrafik

med flera

Ska det förbli så? Taylor 49 (diskussion) 22 augusti 2023 kl. 18.54 (CEST)Svara

Jag slutförde flytten i söndags. Frodlekis (diskussion) 1 september 2023 kl. 10.22 (CEST)Svara

Tackar. Jag tänkte använda tillfället för att lära mig massredigera med bott men det kom aldrig till tid.--Blockhaj (diskussion) 1 september 2023 kl. 10.47 (CEST)Svara

Hej! Jag blev nyfiken och beslutade mig för att kolla upp etymologin som du lagt till för hillebard, och blev tyvärr något frustrerad då den tycks vara en felöversättning från engelska Wiktionary. Medellågtyska helm är inte besläktat med svenska halm "strå" (!), utan endast "möjligen" besläktat med svenska skalm, står att läsa både om man kollar upp ordentligt på engelska Wiktionary och i SAOB. Jag har dock inte gått till roten med orddelarna än, men ber dig att vara extra extra noggranna just i etymologiavsnitten. Detta för att dessa avsnitt är omöjliga för gemene man att faktagranska, och därför fasligt lätt kan börja sprida falskheter och befästa rena lögner ibland (som jag ofta sett gällande vad personer hävdar i betydelsen av personnamn). Det är obligatoriskt att kolla upp minst en tryckt betrodd källa för att lägga till etymologi, och gärna tvärkolla med fler källor och ange dem med de mallar vi har att tillgå som källreferenser. Så ha som regel att alltid tvärkolla mellan olika källor och hänvisa till dem vid ev. tillägg av fler etymologier. Jag förstår att det kan bli fel ibland, men just dessa avsnitt är mer tidskrävande för oss få administratörer att kvalitetsgranska. Tackar ödmjukast och god kväll, ~ Svenji (diskussion) 23 augusti 2023 kl. 22.21 (CEST)Svara

Noterat. Ska försöka källhänvisa mer.--Blockhaj (diskussion) 23 augusti 2023 kl. 22.31 (CEST)Svara

Hej! Jag hittar inte tillsagen i ordböckerna (förutom en dödform från 1700-talet), och inte heller dyker det upp något relevant när jag googlar. Har du någon källa på den här varianten? Svenji (diskussion) 28 augusti 2023 kl. 13.54 (CEST)Svara

Jag finner vissa fynd i tidningstext, men de är alla skrivfel av tillslag i bestämd form plural, där de missat att få in en av bokstäverna. Svenji (diskussion) 28 augusti 2023 kl. 13.56 (CEST)Svara

Det är talspråk, håller på att gå igenom finliret.--Blockhaj (diskussion) 28 augusti 2023 kl. 13.56 (CEST)Svara

Även om det är talspråk så behövs någon typ av källmaterial för att ordformen existerar. Om det är ålderdomligt behövs en källa för att ordet varit spritt förr. Svenji (diskussion) 28 augusti 2023 kl. 14.54 (CEST)Svara

Det är talspråk som sagt och böjningar per viss grammatik. Just tillsagen kanske inte förekommer i skrift på internet, men kopplade böjningar gör, såsom tillsagna:

• exempel 1 Men de gör inte direkt vad de blir tillsagna att göra.
• exempel 2 De blir hotade och tillsagna att lämna platsen
• exempel 3 Hästarna gjorde vad de blev tillsagna
• exempel 4 mina barn är tillsagna att inte leka med deras son

Med flera..

Efter grävande ser jag att alla dessa är varianter av tillsäga, tillsägen, tillsägelse etc, vilka finns i SAOB.

• tillsäga: https://www.saob.se/artikel/?seek=tills%C3%A4ga&pz=1
• tillsägan: https://www.saob.se/artikel/?unik=T_1311-0130.2J6Y&pz=5
• tillsägelse: https://www.saob.se/artikel/?unik=T_1311-0132.RWll&pz=5

--Blockhaj (diskussion) 28 augusti 2023 kl. 15.56 (CEST)Svara

Hej ! Du lade till synonymer som är av olika ordklass (här, här). Verb och substantiv kan inte vara varandras synonymer. Frodlekis (diskussion) 17 september 2023 kl. 12.20 (CEST)Svara

Jag orkar inte lista ut ifall bärsärkagång kan användas som verb eller om löpa amok kan användas som substantiv.--Blockhaj (diskussion) 17 september 2023 kl. 12.26 (CEST)Svara

Det är just det de inte kan, därför var det inte korrekt att ange dem som synonymer. verbfrasen gå bärsärkagång länkar redan det som du avsåg, och vice versa. Frodlekis (diskussion) 17 september 2023 kl. 13.00 (CEST)Svara

Hej! Variantformen du lade till här för bärsärk tycks röra sig om ett påhittat ord genom okunskap, av tillbakaläsning av ordet bärsärk i bestämd form plural bärsärkarna av personer som inte lärt sig det äldre ordet särk, och därför inte identifierat vad de säger. Jag hittar inte några ordböcker som tar upp detta heller. Möjligen en taskig tillbakaöversättning av engelska berserker (som i sin tur är lånat från nordiska språkens plural). Rätta mig gärna om det finns pålitlig media där denna form föreskrivs, men jag tar bort den tills vidare. Mvh, Frodlekis (diskussion) 19 september 2023 kl. 21.36 (CEST)Svara

Varianten går tillbaka till åtminstone 1940-talet och är en etablerat variant: https://tidningar.kb.se/?q=%20b%C3%A4rs%C3%A4rkare&sort=asc Etymologiskt är den i min åsikt egentligen bättre eftersom den har syffix (-are) som fornnordiskans berserkr (-r) och därmed avser någon som är pälsklädd än själva pälsverket i sig.--Blockhaj (diskussion) 19 september 2023 kl. 21.39 (CEST)Svara

Att vi kan finna 9 träffar från Kungliga bibliotekets (enorma) tidningsregister, är inte att kalla något för "etablerat". Som en jämförelse har stavningen sabbotera 12 träffar, egenkligen 211 träffar, och präcis 112 träffar. Det är förklarligt att insändare, krönikörer m.fl. i tryckt media inte alltid haft råd med ordentlig korrekturläsning på tidningarna, det kan vi inte rå för. Ej heller kunde de gå tillbaka och rätta när det väl var tryckt. Det har fossiliserats i historien om mänsklig faktor. Detta är dock inte samma sak som att nu 2023 på ett e-medium, där vi kan korrigera text i efterhand, hävda en sådan term som en etablerad godkänd variant. Det må vara en öppen ordbok (och det är väldigt vackert), men vi har också ganska rimliga gränser som ska hållas efter (i den mån den pyttelilla skaran medarbetare som bidrar här har tid). Därför ber jag dig att inte lägga till fler bärsärk***, tills detta kvalitetsgranskats av utomstående och bordlagts på Bybrunnen eller Fikarummet.

~

Gällande etymologin av fornnordiska berserkr, så är markören -r helt obesläktad med suffixet -are. Suffixet -are lånades in under medeltiden från latinets -arius (främst via medellågtyska), och är ett suffix som skapar nomen agentis, alltså substantiv som betyder ungefär "person som utför detta verb". Om detta, se vidare på engelska Wiktionary där de beskriver det skapligt tydligt här. Innan detta suffixet lånades in var motsvarande suffix -i på urnordiska. Men gällande -r i berserkr, så rör det sig om en ändelse som gör substantivet till maskulinum, precis som -a än idag ofta förklarar att något är kvinnligt på svenska. Samma ändelse som -r heter i modern isländska -ur, och lever kvar i flera svenska dialekter, då som -er, t.ex. namnen på dvärgarna Glader och Butter.

Så ligger landet, hoppas att du inte ser mig som dvärgen Butter nu, bara för att jag förklarar detta i detalj, men på föregående replik måste jag förklara att bärsärk**e är en folketymologi, och som sådan ej heller en etablerad variant, än så länge. Personligen hoppas jag att svenska Wiktionary kan hållas fri från vilseledande fakta, så att folk som försöker förstå svenskan inte blir förda bakom ljuset.

Vänliga hälsningar, Frodlekis (diskussion) 20 september 2023 kl. 00.39 (CEST)Svara

Med suffixet antyder jag inte att det är desamma, utan att de medför samma betydelse ("den som bär björnsärk", jämför tvätt-are, "den som tvättar"). Google ger 375 resultat för bärsärkare och innan folk började gnälla här (samma diskussion pågår på Wikipedia) så var formen självklar för mig. Jag är uppväxt med den parallellt till bärsärk.--Blockhaj (diskussion) 20 september 2023 kl. 02.14 (CEST)Svara

Jag tog bort variantlänken under tiden som vi diskuterar frågan. Om vi kommer fram till att länken var lämplig så lägger vi tillbaka den då. --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 september 2023 kl. 15.28 (CEST)Svara

Jag snubblade över tesaurus-lustan Appendix:Bring/726. Stridsman som kan vara intressant för att skapa nya/förbättra uppslag. Frodlekis (diskussion) 21 september 2023 kl. 19.34 (CEST)Svara

(tummen upp)--Blockhaj (diskussion) 21 september 2023 kl. 22.42 (CEST)Svara

Till en början, tack för ditt bidrag med att skapa Mall: non-räkn., den ser för mig riktig ut. Men i dag har jag också sett flera redigeringar som jag inte än hunnit gå till djupet med, men som verkar tveksamma. Till att börja med skriver jag angående genitivformerna du uppgett på tveir. Jag hittar inga källor för "þvæggia" eller andra former med þ. Engelska mallen uppger endast en variant medan du skrivit upp fyra. Böjningsmallar har en normerande funktion, och bör alltså inte ta upp en form om den skulle skrivits så i ett brev en gång av någon. Så, min fråga är, varifrån kommer dessa variantformer? Därtill, vi har inte omdirigeringar av böjningsformer, som du t.ex. gjort här. Antingen är det en gångbar ordform, eller så ska den inte finnas på Wiktionary. Jag föreslår att vi raderar dessa varianter som tycks sakna normering (och källor) samt endast ange tveggja för genitiv, liksom engelska Wiktionary redan gör. Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 14.47 (CEST)Svara

þvæggia – http://runeberg.org/svetym/1092.html

þveggia – exempel 1 (vänster sista raden), exempel 2

þveggja – http://runeberg.org/nmgullveig/0206.html

Några exempel. Yngre futhark hade samma runa för J och I, varav latinsk transkribering ofta existerar med båda stavningar. Anledningen för þ och t vet jag ej men det lär nog vara regionalt från början. Fixar om omdirigeringarna.--Blockhaj (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 15.00 (CEST)Svara

Tack för källhänvisningarna. Jag är medveten om den yngre futharkens tillkortakommanden (tacksam att vi har fler skrivtecken idag). Jag har dock förstått det som att transkriberingen av runor normerar det efter de ljudskillnader som ändock råder mellan i och j, något vi t.ex. inte gör för fornsvenskan, som också återges i en normerad form. Runsvenska/rundanska var samma språk med ovanligt minimala dialektskillnader, och kom av hävd att delas upp i fornsvenska och forndanska men påvisar lingvistiskt sätt egentligen enbart ortografiska och dialektala skillnader, snarare än att utgöra två separata språk. Låt oss komma ihåg att havet var motorvägen, och de skandinavisk-talande reste flitigt från kust till kust, bra oftare än de red genom småländska höglandet, t.ex. Varför dillar jag nu om det här? För att du har en jättebra poäng att fornnordiska är en paraplyterm som egentligen belyser fornVÄSTnordiska snarare än hela den fornnordiska språk miljön. Tills dess det kommer ut bättre grammatikor som kan stärka ett normerat fornöstnordiskt skrivspråk bör detta endast anges som dialektal variation, med typ kategori lika med "fornöstnordiska", "östnordiskt", eller liknande. Jag är inte professor i nordiska språk, och vill inte heller låtsas som det. Det jag känner till gör mig dock ödmjukast medveten om att vi inte ska skapa uppslag eller ange ord som, citat, "lär nog vara" på ett visst sätt. Tills vidare bättre följ former från Wiktionary eller hoppa över att ange gissningar med enstaka källor, även om de ser möjliga ut.

1. þvæggia - formen nämns på en plats i Google-etern och hänvisar till tvegge, som vi finner som dödform ackusativ i SAOB.

2. þveggia - källa 1 har inte normerad stavning, t.ex. skrivs u konsekvent med v. Exempel 2 från Heimskringla är ett feltryck från 1860. Du hittar samma mening korrekt återgiven på isländska här:

Heimskringla/Ynglinga saga/38:

"Nú er langar hríðir hafði þannug fram farið komu vinir beggja því við að þeir sættust og lögðu konungar stefnu með sér og hittust og gerðu frið millum sín "

... (citatet betyder alltså bägge två, om det inte var tydligt).

...det är just för att inte behöva göra fler av den här typen av djupdykningar som jag bett övriga administratörer om hjälp nu, för det är tids- och energikrävande att rensa upp eventuella missar som då blir osanningar. Till skillnad från Wikipedia har vi endast ett dussintal aktiva användare, men vill likaså upprätthålla en hög trovärdighet. Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 16.13 (CEST)Svara

Hej igen, missade att gå genom tredje källan förut, och fann en ganska nyttig länk för bättre förståelse av anledningen att fornnordiska källor inte kan kopieras fritt till att bli egna ariklar.

3. þveggja - källan återger texten på detta sätt, ja. Vi måste dock återgå till textens ursprung. Vilken källtext citeras här, och under vilket århundrade transkriberades den angivna källan? Vi har att göra med "Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga", i en översättning från 1887 av Fredrik Sander, ledamot vid Svenska Akademien. Det är en dikt som kallas Þórsdrápa, av skalden Eilífr Goðrúnarson. Går vi in och kollar var denna text hämtats, rör det sig inte om runor, utan om avskrivningar av w:Codex Regius. Texten kan även läsas här, med ingående översättning till engelska. Varje strof kan man klicka på här, och öppnar vi den vi letar efter ÞÓRSDRÁPA 14:5-8, så finner vi den standardiserade fornnordiskan, som moderna källor snällt nog förklarar. Vi ser här också att i Codex Regius skrevs ordet tveGia, och utifrån detta har man alltså gjort en rättskrivning. Det är inte en förvirring av runor, utan helt enkelt avskrifternas brist på normering. Frodlekis (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 16.42 (CEST)Svara

Hej! Tack för ditt inlägg samleva. Ordet är mycket mindre vanligt än sammanleva (med samma betydelse), som till skillnad från samleva finns med i nusvenska ordböckerna SO och SAOL. SAOB dokumenterar alla ord som har existerat i svenskan, och är alltså en lite svagare källa när det kommer till bruklighet. Jag skulle föreslå att samleva anges som en ålderdomligt / mindre bruklig variant till sammanleva, och att artikeln i övrigt kan flyttas dit. Frodlekis (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 10.46 (CEST)Svara

Jag skulle vilja påstå att sammanleva är det föråldrade uttrycket, då det bland annat är längre. Spontant ger Google 4 580 resultat för "samleva" och 2 300 resultat för "sammanleva".--Blockhaj (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 10.52 (CEST)Svara

Jag undersökte grundformerna samleva, sammanleva i några etablerade medier:

	samleva	sammanleva
SVT	5	1
SR	45	0
DN	34	89
SvD	50	9
Aftonbladet	8	6
Expressen	8	4
GP	8	0
Ny Teknik	1	0
SU	5	1
∑	164	110

Först några reservationer: Tabellen kan vara missvisande p.g.a. dubbletter (t.ex. i SR-fallet). Siffrorna kan bli annorlunda om man i stället söker på presens, preteritum eller supinum. Observera också att det i tabellen inte framgår vad ordet har för betydelse. Det finns många inriktningar: människan kan sam(man)leva med vargar; två rovdjur kan sam(man)leva i samma miljö; två ideologier eller folkslag kan sam(man)leva i samma nation; två olika idéer kan sam(man)leva (samexistera); två personer kan sam(man)leva med varandra. Det kan hända att det finns väsentliga korrelationer mellan betydelse och ordval.

Hur som helst visar tabellen ovan att båda orden är klart etablerade i svenska språket. Tabellen säger dock absolut ingenting om hur det var förr, eller hur bruket har ändrats med tiden. Det förefaller dock troligt att sammanleva har ett högre stilvärde (mer formellt) medan samleva känns mer vardagligt och informellt.

Jag har ingen stark åsikt i frågan om vad som bör vara huvuduppslag (samleva eller sammanleva), men när jag tittar på samleva som den ser ut i dag så saknar jag helt klart en tydligare definition (leva tillsammans kan användas i så många olika sammanhang: Jonas och Lisa lever tillsammans, byborna lever tillsammans med rovdjuren, vi lever tillsammans med den naturliga bakteriefloran). Och samleva tycks kunna användas ännu bredare: de två idéerna samlever men knappast de två idéerna lever tillsammans.

Utöver en tydligare definition skulle jag önska mig ett antal citat (gärna tre–fyra stycken eller fler) som visas hur ordet i praktiken används. Sådana citat kan också till viss del ersätta en helt tydlig definition.

Detta var mina två cent. --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 15.44 (CEST)Svara

Kanske tog jag fel på ordens synonymitet, det verkar som att användningen av samleva använder leva i betydelsen "existera, finnas till", och sammanleva snarare leva som i "(be)bo". De tangerar varandra till viss del, såklart, men jag drar tillbaka tanken om synonymer. Det skulle vara intressant, som Andreas påpekar, med ett antal tryckt media-citat som visar på vanliga användningar av orden. Frodlekis (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 16.22 (CEST)Svara

Hej igen!

Jag såg att vi igen hamnat i situationen att du skapat en artikel som genast blivit ifrågasatt.

Låt mig först börja med det som är enkelt (men kanske inte det viktigaste): formateringen. Vi har som konvention att etymologiavsnitt inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, d.v.s. formateras som s.k. grafiska meningar, trots att de sällan eller aldrig är fullständiga huvudsatser. Personligen vill jag också absolut att ord i metabruk kursiveras:

sammandragning av ok och fan -> Sammandragning av ok och fan.

Nu till det som är svårt (men mycket viktigare): faktainnehållet.

Du hävdar att ofan bildats som en sammandragning av ok och fan, men jag håller med Frodlekis om att det spontant känns troligare att det är en sammansättning av å eller o och fan. Men vad vi spontant tror är egentligen helt irrelevant. För att ange en etymologi behöver man veta. Vad har du för källor till ditt påstående? jo + fan är också tveksam.

Och mer generellt: Skriver man verkligen ofan och inte åh fan eller liknande? Jag har nog personligen aldrig sett ofan, men vad jag personligen har sett eller inte är förstås irrelevant! Men jag är ganska säker på att jag för några timmar sedan påpekade vikten av citat, som dels visar att ett ord är etablerat, dels styrker dess angivna definition.

När jag själv skapar artiklar så börjar jag alltid med att gå igenom några hundra (ja, jag överdriver inte) faktiska exempel från SVT, SR, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, GP, Ny Teknik o.s.v. för att skapa mig en bild av hur ordet används, och urskilja betydelsenyanser. Sedan skriver jag definitioner som matchar dessa nyanser och lägger till väl valda citat under respektive definition. Då känner jag mig trygg med att jag kan motivera mina påståenden!

Så: Kan du ge några exempel på bruk av ofan (med just den stavningen)?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 23.18 (CEST)Svara

Ber om ursäkt för sent svar, såg och glömde svara. Ofan är mer talspråk och jag har själv alltid antagit att det är en hopdragning av "ok (okej) fan" efter som den ordningen även används synonymt, då i mindre utsträckning. Jag skrev först det fornnordiska ordet ofan (ovan) och såg att det svenska talspråket fanns på den engelska artikeln varav det kändes relevant att ge fullt uttryck på svenska Wiktionary. Sedan är det ett sådant uttryck som inte egentligen används i skriftligt språk och etymologi kan vara flera, såsom "jo fan" etc.--Blockhaj (diskussion) 17 oktober 2023 kl. 21.18 (CEST)Svara

I dag har jag märkt att uppslag skapats av dig med

1. tveksam ordklass
2. mindre allvarliga avvikelser i uppslagens struktur
3. ...samt onormerad ortografi .

Flera av artiklarna från idag omfattas av alla tre ovanstående problem.

• För att avgöra ordklass är det ibland en gränsdragning där olika akademier eller lärosäten skiljer sig åt - ett ord kan med goda skäl motiveras vara bådadera. Men, eftersom alla andra ord som tas upp i SO/SAOL som slutar på -handa anges som adjektiv (allahanda, enahanda, varjehanda, mångahanda...) så tycker jag vi kan följa Svenska Akademiens språkvetare som ett gott exempel.
• Det finns självklart utrymme för egen preferens i hur man väljer att skildra ordet i ett uppslag, och vi brukar sällan rätta varandra efter något som endast utgör smaksak. Men, om vi går tillbaka till Stilguiden, så står där ganska bra utstakat vilka rader som bör innehålla vad. Jag saxar in exemplet här för att kunna förklara varför jag upplever vissa som onödigt avvikande.

'''uppslagsordet''' {{m/f/n/u}} ''(annan information)'' (fetstilsraden)

⬆️ undvik helst all text efter uppslagsordet om ej nödvändigt. Substantivens genus eller viss info om ordets icke-existerande böjning kan skrivas.

1. {{tagg|text=kategori}} definition av uppslagsordet (definitionen)

⬆️ anges en ordboksenlig definition, utan punkt, och all annan information bör stuvas in i under befintliga list- och brödtextmallar (etymologi, grammatik, användning, konstruktioner, citat, varianter, etc.) Brödmallarna får gärna läggas i ordningen "varianter, synonymer, etymologi, följt av andra mallar. Så underlättar vi att särskilja olika definitionsrader från varandra.

Min rättelse här är att du ibland vill ange etymologi i definitionen, men en etymologi är något annat än en definition, och de har sina egna platser. Likaså "SAOB" som du skrev på fetstilsraden. Det här inte dit.

• För det sista har jag sparat den tyngsta punkten, och det är om normerad stavning. Som jag tidigare varit inne på står ordböcker inför problemet att ange ords stavning. Vi skulle kunna ange alla förekommande skrivformer som gjorts på internet, men det skulle bli outtömligt och säkerligen också minska läsupplevelsen. Vill man söka udda (fel-)stavningar finns redan bloggosfären tillgänglig via Google och korpusar. Självklart ska vi uppge allmänna stavningsvarianter, men att ett ord någon gång skrivits si eller så i etern, är inte nödvändigtvis belägg på att ordet någonsin stavats så. Så, gällande fornsvenska: jag vill inte skriva en uppsats här, för det har redan gjorts av Ulf Telemann, och den går att läsa här. Kortfattat: Ä och Ö var ett politiskt val som genomfördes under Gustav Vasas regeringstid för att skilja svenskarna åt från danskarna. Bokstäverna fick genomkraft först med Bibeln på svenska, som utgör gränsen från yngre fornsvenska till det vi (otroligt nog) räknar till svenska. Innan dess var Æ och Ø de vanliga tecknen. Å smög in lite tidigare, under 1400-talets slut, men används inte för normerad fornsvenska, då det i allra flesta fall skulle strida mot hur den skrivits.

Varför skriver då nästan alla ordböcker fornsvenska ord med (Å) Ä och Ö? Det är mig inte helt klart, men vanligtvis har vi i modern tid ansett dessa utbytbara, som när en dansk Søren flyttar till Sverige brukar detta namn skrivas med ö (och vice versa). Det är lite mindre vanligt senaste årtiondena, men så har det sett ut. Liksom engelska Wiktionary har vi valt hur vi ska ange ortografin för vissa språk. Vi brukar oftast (vad jag vet) göra likadant. Så eftersom ö och ä normalt inte användes på svenska under medeltiden, så har vi inte dessa i våra uppslag. Jag har på liknande sätt följt de andra wikiordböckerna för Wiktionarys uppslag på jiddisch, där vi använder två vov (וו) för att skriva v, som även existerar som en ligatur.

Jag rekommenderar läsningen av Ulf Telemanns ortografihistoria, den är relativt kort för ämnet, och intressant. God kväll, Frodlekis (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 20.07 (CEST)Svara

Vi behöver inte skapa omdirigerande uppslag som detta. Diakritiska tecken för lång vokal försvinner i länken när den anges korrekt med {{länk|gmq-fsv}} följt av ordet med diakritiker: tvēr. Frodlekis (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 20.14 (CEST)Svara

Vad du anger som för- och efterled här tycks inte vara ett förled, utan en vanlig följd av två separata ord som (eventuellt) lexikaliserats. Uppslag saknas dock i Söderwalls Ordbok öfver svenska medeltids-språket: "tver"... Frodlekis (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 20.42 (CEST)Svara

Det gäller fler artiklar, men jag läste just nu tvæggia handa. Frodlekis (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 20.43 (CEST)Svara

Förled ur bred syn, första ordet/roten i en sammansättning.--Blockhaj (diskussion) 18 oktober 2023 kl. 20.48 (CEST)Svara

Förled är inte ett särskilt folkligt uttryck, och när det gäller ett etymologiavsnitt i en ordbok så bör vi förhålla oss till grundläggande lingvistiska facktermer som de används inom språkvetenskapen. Frodlekis (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 16.31 (CEST)Svara

Hej! I artikeln du skapade i förmiddags återkommer flera problem som jag listade i förrgår. Återigen, allt det jag påpekar står redan beskrivet i Stilguiden, och jag önskar att jag inte behöva repetera samma rättningar fler gånger.

• För etymologier uppges under dessa i eget avsnitt, och därtill ska stycket behandla just uppslagsordet. Övriga ord som nämns i artikeln bör ha sin definition och etymologi beskriven på respektive uppslag. Undvik att göra brödmallar som dessa:

#:{{sammansättningar|] (maskerad/förklädd man)}}
#:{{besläktade ord|] (elliptiskt för ]), '']'' (dold person, person som döljer sitt namn), '']'' (binamn <jag ändrade från smeknamn, det är två skilda ting> till ])}}

Skriv hellre:

#:{{sammansättningar|]}}
#:{{besläktade ord|], ], ]}}

Därefter Kan du skapa uppslag för vardera ord med deras etymologi när tid finges till det.

• Att ange information som man själv ifrågasätter är ger inte ett seriöst intryck. Sån info ska man helt enkelt låta bli, möjligen avhandla med en frågeställning på uppslagets diskussionssida. Undvik alltså att skriva saker i stil med:

{{sammansättningar|] (dold ed?)}}

• Tänk över hur texten formuleras, om den framstår tvetydig, eller ibland oseriös. Jag citerar ur etymologi-mallen:

"en forngermansk eller indoeuropeisk rot avseende något i stil med "förställt ansikte" eller "strimmigt ansikte".

Problematik: 1. ingen källhänvisning. 2. Ambivalent om det kommer från "forngermanska" eller nåt annat "indoeuropeiskt" håll. 3. Orden som jag använde inom citationstecken är termer som inte vi använder för etymologi. De germanska språkens urspråk är just ett urspråk, med innebörden att vi saknar nedskriven källa för des existens och ordformer, det är alltså endast faktagrundade återskapningar av hur det bör ha sett ut innan germanska stammen spred sig över större områden och språket grenades ut. På Wiktionary använder vi urgermanska respektive urindoeuropeiska (den senare betydligt bredare och äldre). Ordet forngermanska avser något av många fornspråk inom den germanska språkgrenen. 4. Vilka är dessa två respektive rötter? 5. Vad är "forngrekiska" vi har klassisk grekiska på wiktionary med språkkoden grc, eller flera andra äldre skriftligt belagda fornspråk som är förfäder till modern grekiska (nygrekiska). Läs vidare: cpg – kappadokiska, gmy – mykeniska, pnt – pontiska, tsd – tsakoniska, yej – jevaniska. 6. Med all information som lagt till om ordet, så saknas fortfarande det kanske mer basala: genus. Jag gissar att ordet är femininum. Det är alltså inget måste, men det skulle se snyggt ut om det angavs, när så mycket annan info redan angivits.

Mvh, Frodlekis (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 16.28 (CEST)Svara

https://media.tenor.com/Wg9OElFfUFMAAAAC/electroboom-mehdi.gif ska fixa--Blockhaj (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 16.34 (CEST)Svara

Sorry, det var inte meningen att gå till anfall. Men det fanns många punkter som behövde redas ut. Frodlekis (diskussion) 20 oktober 2023 kl. 17.03 (CEST)Svara

Lägg inte till "Mall:dödform", eftersom den är trasig, och håller på att fasas ut, tack. Taylor 49 (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.23 (CEST)Svara

Ok, hur ska man uppvisa dödformer Taylor 49?--Blockhaj (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.26 (CEST)Svara

Med vanlig text

#{{tagg|ålderdomligt|text=dödform}} ], ], ], ]

eller inte alls. Taylor 49 (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.27 (CEST)Svara

Hur är mallen trasig och varför fasar vi ut den?--Blockhaj (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.28 (CEST)Svara

Dess användningsområde har aldrig varit definierat, och den lägger eller lade till en kategori som inte fungerar. Vad har sidor med mallen "dödform" gemensamt? Taylor 49 (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.30 (CEST)Svara

Det är väl bara att fixa så den länkar rätt?--Blockhaj (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.32 (CEST)Svara

Kopiera och modifiera samma källkod som till mall:tagg?--Blockhaj (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.32 (CEST)Svara

Eller kan vi implementera äldre och yngre nysvenska som språkvariant?--Blockhaj (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.35 (CEST)Svara

Inga smutsiga hack, tack. Tyvärr används mallen "dödform" i olika ställen av uppslag på olika sätt, så att det inte går att "fixa så den länkar rätt". Att "implementera äldre och yngre nysvenska som språkvariant" går, efter diskussion. Början är att bestämma sig vad en "dödform" ska vara. Böjningsform som inte längre används? Stavning som inte längre används? Betydelse som inte längre används? Taylor 49 (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.40 (CEST)Svara

Ord, böjningar och stavningar som inte längre används och inte har gjort det sedan åtminstone reformerna på slutet av 1800-talet är dödform för mig (dylikt för andra språk). Betydelse som inte längre används borde ligga under en tagg för "obsolet", "föråldrat" eller "historiskt".--Blockhaj (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.45 (CEST)Svara

Allt gär att göra, ({{tagg}}), men gränsdragning mellan "ålderdomligt", "obsolet", "föråldrat", "historiskt", "historia", "gammalstavning" etc måste stå först. Kategorisering måste fungera för alla språk, men mall "dödform" tar inte emot någon språkparameter. Taylor 49 (diskussion) 21 oktober 2023 kl. 13.59 (CEST)Svara

Hej! gick in på uppslaget välla och upptäckte några fel i din redigeringar.

1. i översättningsmallen har du manuellt lagt till fornnordiska översättningar med {{ö+|, vilket ger en grönlänk vid sidan av ordet. Fornnordiska har ingen egen Wiktionary, så detta skapar bara fula länkar till att skapa nytt uppslag med titeln "non:vella". Lägg hellre till översättningarna via mallen själv, så formateras även andra grejer som diakritiker rätt vid skapande av nya uppslag ur mallen.
2. definitionen du lagt till (nr 2) är skriven som ett substantiv, inte ett verb.
3. du länkar ordet välla till Wikipedia (med en vidare omdirigering du själv gjort). Välla är ett brett ord, och jag tycker omdirigeringen är olycklig, eftersom det är ett verb med flera betydelser. Dessutom är det till synes vanligt att använda verbet med partikel, som välla samman/sammanvälla, alternativt med ihop. Det fungerar likadant som verbet foga, som både kan stå självständigt, i sammansättningar och med partikel.
4. bara en kort fråga: översättningarna du lade till för isländska och fornnordiska, gäller de definition ett (där du lagt till dem), eller gäller de definition två som du arbetade fram? Mvh, Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 13.50 (CEST)Svara

1. -
2. Bättre nu?
3. Från de betydelser jag ser av välla är enbart begreppet inom vällning av intresse för Wikipedia, så välla kan lika gärna omdirigera dit.
4. Specificera? Vilken redigering?

--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.00 (CEST)Svara

1. ?

2. Ja, nu är det rätt ordklass.

3. ok. Jag låter det vara något för Wikipedia att avgöra.

4. Du har angivit "fornnordiska: vella (non), geysa (non) isländska: geysa (is)". Under definition 1. Definition 2 saknar ännu översättningar på givet uppslag. Eftersom du arbetade med definition 2, så undrade jag om översättningarna hörde till definition två, och inte till den där de ligger nu. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.33 (CEST)Svara

4. Ah. Nej välla i avseenden nr2 har jag inte översättningar för. Jag fick igenom 3 svenska-engelska böcker spontant och såg bara att de översatte till welding och dylikt så jag tänkte inte mer över det. Engelska är annars forge welding, tyska: Feuerschweißen, etc enligt interwiki.--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.43 (CEST)Svara

Det här uppslaget har blivit väldigt utförligt, men också onödigt rörigt. Jag kommer därför bara göra några exempel, som alltså inte omfattar den fullständiga problematiken.

1. Kolla, till exempel, alla rödlänkade kategorier. De flesta av dem är inte kategorier som används på Wiktionary.
2. Engelska wiktionary lyckas sammanfatta ordet i tre koncisa direktöversättningar. Vi har nu tio (!) skilda definitioner. Säkert saknas viss information på engelska systersidan, men jag vet knappt var jag ska börja granska uppslaget.
3. Det verkar som de två etymologierna i uppslaget utgör samma etymologi, gäller den kanske för fler av definitionerna?
4. Idiom/bildligt är snarlika termer, men vilket är det som gäller här? ord et är ett idiom, så är taggen idiomatiskt. Jag förstår dock inte hur uttrycket är ett idiom eller ett bildligt begrepp? Är det helt enkelt inte typ "hakskägg", "kantskägg" eller liknande?
5. Som jag redan påpekade för mindre än en vecka sedan, så har asagudarna inte täcknamn, de har binamn.
6. I etymologistycket bör vi inte göra wikilänkar till språktermer, utan endast till de ord vi beskriver. Således bör inte ord som kognat eller t.ex. fornkyrkoslaviska länkas i de mallarna, även om de kan vara intressant läsning. Läsaren får helt enkelt skriva in såna ord i sökrutan om hen inte känner till etymologiska begrepp eller lingvistiska termer.
7. biologi bildligt 1, samt biologi bildligt 2. Vad betyder det? Det skapar också nya fula kategorier. Jag tror för övrigt att bildligt kan uteslutas här, samt biologi möjligen ersättas med iktyologi och zoologi (för valar och delfiner).
8. biologi bildligt 2: definitionen säger att barð är ett "djur: rockor, plattfisk". Ka här bör vara fiskar. Definitionen, är skriven både i plural och singular. Är inte barð en term i singular? Åsyftar den generellt olika typer av rockor, så är definitionen "rocka". är det en bredare term än bara rockor, så skriv typ "{{tagg|text=allmänt}} ], ] (någon av flera arter)".
9. "(nautik, sjöfart, bildligt) stäv (stam); galjon; bog, boge" - jag har svårt att avgöra vad barð i denna definitionen faktiskt översätts till på svenska. Är det ett stäv, är det en galjon, är det en bog? Och vad är en boge? Det tycks inte existera på svenska.
10. Jag skulle kunna fortsätta med fler frågeställningar, men eftersom jag inte sett något svar på tidigare rättningar så blir jag fundersam på hur mycket tid jag ska kasta på att komma med konstruktiv kritik. Jag skriver inte feedback vanligtvis, och jag gör det aldrig för att gå till anfall, utan för att jag vill hjälpa till så att du kan göra bättre uppslag som blir mer faktaenliga och läsligare. Men jag behöver också se att det sker en förbättring, samt att du går tillbaka till redan skapade uppslag och granskar hur du kan snygga till dem efter att de fått en rättning. Vi har inte kapacitet av städpersonal här som på Wikipedia, så uppslag behöver vara rimliga och läsliga från första början. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.28 (CEST)Svara

Många exempel kommer från denna källa, dock är den gammal och har vissa småfel: https://books.google.se/books?id=ne9fAAAAcAAJ&pg=PA354&q=kraki+kraki&redir_esc=y#v=snippet&q=bar%C3%B0&f=false.--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.47 (CEST)Svara

1. Jag har försökt hålla taggarna samma om existerande men jag får väl gå igenom de mer.
2. Engelska är helt enkelt inte lika utfylld.
3. Etymologierna kan vara samma men det är dunkelt. Det är oklart ifall bard kommer från latins barba eller om det är urgermanskt med avsevärt äldre rotanor.
4. Bildligt avser här att alla (för nuet) har bildlig koppling till första exemplet.
5. Tabbe från min sida, men det finns sagor och sägner där Oden själv kommit upp med sina namn, så ibland är täcknamn rätt.
6. Etymologilänkarna tycker jag är hjälpsamma eftersom den allmänna personen inte alltid håller koll på tekniska termer som kognat. Då är det väl trevliga att länka direkt än att tvinga de att söka upp betydelsen. Orden är selektiva och utgör inte något fluff i min åsikt.
7. Valbarder och fenor är båda biologiska termer men de är två helt skilda ting, därav 1-2. Byt gärna ut mot bättre taggar om du vill.
8. Min tabbe, ska vara singular för både rocka och plattfisk. Tagg kan vara fiskar ja.
9. Den nautiska delen är problematisk då bard i ge äldsta källorna verkar beskriva lite olika ting i varandras närhet med ofta samma böjningar. Det kan avse hela för- eller akterskeppet, hela bogen (och dylikt för akter), vardera boge, möjligen borden/bordläggningen i för och akter, vardera stäv (som annars kan särskiljas som för och akterstam på fornnordiska) och med galjon avses obskyra diffusa konstruktioner byggda i förskeppet, till exempel en ram.

--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.07 (CEST)Svara

Länken var halvtrasig, men jag kom åt verket här. Det är för isländska, och inte fornnordiska, om jag förstår rätt? Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.09 (CEST)Svara

Självkorrektion: det gäller old Icelandic, som i vissa fall (men inte alltid) syftar till fornvästnordiska som det dkoumenterats på Island.

Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.10 (CEST)Svara

Så, nu när jag läst igenom ett "intressant" (föga förvånande rasistiskt, från 1800-talets slut) förord till boken, så finner jag just det jag anser problematiskt med källan: Fornisländska i verket är ett rekonstruerat klassiska språk, d.v.s. de har använt källor som inte täcker det fornnordiska tidsspannet, utan alltifrån fornnordiska till isländska från 1700-talet för att återskapa den nordiska motsvarighet till de klassiska språken i söder, e.g. latin och klassisk grekiska. Sidan saknar sidnummer, men du finner den under PREFACE, efter sidan vii, med titeln "The sources for the Icelandic part of this work are the following". Jag skulle inte använda en sådan ordbok som källhänvisning för fornnordiska, då den innehåller en historiskt inkorrekt bild av vad som är fornnordiska och vad som är gammal isländska, till synes inhämtat med en språkpuristisk grundidé. Om purism kan man tycka vad man vill, men verket beskriver inte fornnordiska, utan en blandning epoker med texter på gammal isländska samt fornnordiska. Det finns bra källor, ibland även gratis, att tillgå. Detta är i min mening endast en komplementär källa, om något. Kolla hellre på Lexicon poeticum, som själva är medvetna om att texten inte är färdigställd än och signalerar det till läsarna. Så bör en text från 2000-talet se på källkritik. Citat: A project to develop a new lexicon of the language of poetry in Old Norse. This material is based on a preliminary lemmatising of the corpus and has not been checked and should not be referenced as a definitive and accurate concordance to the poetic corpus at this stage. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.47 (CEST)Svara

Begreppen som omnämns i boken, såsom bard, var ur bruk under senare medeltid när långskeppen försvann, så majoriteten av orden i boken är per princip fornnordiska, i alla fall vad gäller betydelse, ibland skiftar stavning. Boken refererar oavsett till flertalet vikingatida källor eller nära där inpå, såsom Snorre Sturlasson etc. Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.57 (CEST)Svara

Boken försöker dock dra röda tråder i etymologi som inte går att bekräfta, såsom med italienska barba. Oavsett är detta inte en primär källa jag arbetat efter. Det mesta kommer från till exempel Heimskringla och dylikt. Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 16.01 (CEST)Svara

Det är en betydligt säkrare källa än den du hänvisade till. Spana även in denna ordboken från 1910 med forn(väst)nordiska till engelska: A Concise Dictionary of Ild Icelandic. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 16.46 (CEST)Svara

Jag kollade ikväll genom den äldre boken som du använde, och den verkar i mångt och mycket en pålitlig källa, om än med ett ganska vidrigt förord. Sådant var 1800-talet. Jag ska se om jag kan skapa källmallar till dessa två verk för framtida hänvisningar. Frodlekis (diskussion) 26 oktober 2023 kl. 01.22 (CEST)Svara

Sådär, nu har jag knopat ihop två mallar för fornnordisk källhänvisning: Du hittar beskrivningen på Wiktionary:Mallar/källmallar. För att mallen ska fungera krävs att du u första kommandot skriver sidnummer och i andra kommandot skriver du uppslagsordet. T.ex. {{källa-cleasby|310|hörg|2023-10-26}} Datumet är valfritt att lägga till, mallen fungerar även utan. Den andra mallen heter källa-zoega, efter respektive författare. Frodlekis (diskussion) 26 oktober 2023 kl. 02.45 (CEST)Svara

Tummen up. Blockhaj (diskussion) 26 oktober 2023 kl. 06.51 (CEST)Svara

I detta uppslag anges ordet som ett verktyg, men både ordböckerna och Google visar först och främst ordet som en språkterm; ordböckerna tar inte ens upp nån annan betydelse. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 14.40 (CEST)Svara

Hur får du det till ett verktyg? 70% av texten togs från SAOB.--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.14 (CEST)Svara

Sorry för förvanskningen, menade en fog i dess hantverkarbetydelse. Det jag ville säga var att "sammansättningsfog" används inom språkvetenskapen, och är den uttömmande vanligaste användningen att finna, söke man på nätet. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 15.56 (CEST)Svara

Som tekniknörd kommer jag från en annan bakgrund i ordets betydelse. Jag arbetade utifrån den vinkeln.--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 16.03 (CEST)Svara

1. Precis som för Frodlekis är sammansättningsfog främst ett språkvetenskapligt ord för mig. I sammansättningen leksakslastbil = leksak + -s- + lastbil kallas -s- för sammansättningsfog (alt. sammansättningsmorfem, bindemorfem, bindesuffix (betraktat som ett suffix -s på förledet)). Men ett ord har ju ofta flera betydelser, och den som Blockhaj angav listas mycket riktigt i SAOB. Dock listar SAOL (som är mycket nyare) bara den språkvetenskapliga termen.
2. Det jag själv tjatar allra mest om i ordboken är nog att vi är en deskriptiv ordbok och att arbetet i den därför bör baseras på ingående studier av ordens faktiska användning. I det här fallet ser det ut så här i Korp: 11 språkvetenskapliga (livsstil, forum, SvD, Wikipedia), 0 tekniska. En sökning på Google är alltid vansklig, men verkar också antyda att den språkvetenskapliga termen fullständigt dominerar. Hade jag själv skapat artikeln hade den bara tagit upp den språkvetenskapliga termen eftersom det bara var den jag hittade. Blockhaj: Kan du get ett exempel på bruk av sammansättningsfog i teknisk betydelse, t.ex. från någon facklitterär bok?

--Andreas Rejbrand (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 18.06 (CEST)Svara

Jag vill också understryka att alla "skribenter" på Wiktionary och Wikipedia har individuella livserfarenheter av språket och ordbruk, och inte sällan skiljer sig våra kunskapsområden och/eller personliga uppfattningar om ords användning. Det är därför viktigt på Wiktionary-uppslag att göra en undersökning av begreppets reella bruk. Tänk om Wikipedia bara hade en artikel om Saturnus och det då var fartyget w:M/S Saturnus. Just nu var sammansättningsfog ett sådant uppslag, som inte tar med ordets primära användningsområde(n).

Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 18.16 (CEST)Svara

(redigeringskonflikt) Sammansättningsfog kortas de fakto nästan alltid ner till fog i modern tid, men det förekommer i skrift om man letar.

• https://tc.prv.se/spt-visa-web/servlet/pdf/200217
• https://tc.prv.se/spt-visa-web/servlet/pdf/200434

Begreppets poäng är att vid behov kunna särskilja mellan fogar och dylikt etc.

Utöver detta är SAOL ärligt talat problematiskt. De saknar massa begrepp och introducerar massa engelska ord som inte här hemma i formell svenska.--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 18.24 (CEST)Svara

Spontant, varför har vi denna diskussion? Ni verkar insatta i begreppets språkvetenskapliga betydelse så varför slänger ni inte bara in den i artikeln?--Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 18.27 (CEST)Svara

Därför att Wiktionary har som mål att vara en deskriptiv ordbok, och det är bra om alla som jobbar med den också är medvetna om det. Varje artikel är tänkt att förklara (så lättläst och tydligt men också precist som möjligt) hur ordet faktiskt används. Och i det här fallet känns det lite som om du missat den poängen, eftersom det inte ens verkar som om du sökt efter ordets faktiska användning, utan bara utgått från din egen mentala bild av ordet. --Andreas Rejbrand (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 18.31 (CEST)Svara

Jag hade ärligt talat ingen aning om att sammansättningsfog användes som språkvetenskapligt begrepp, och nej jag sökte inte upp ordets mest moderna funktion innan jag publicerade artikeln. Det går alltid att lägga till information och rätta till fel i efterhand. Hela mitt nöja med Wikiprojektet är att introducera det jag har kunskap om och vad jag tror är av intresse och nytta för samhället. Sådant som är vedertaget och hugget i sten är sällan på den listan. Inget illa menat men jag skriver i princip bara om det jag tycker saknas eller behöves dokumenteras. Jag vädjar till andra att respektera denna princip. Blockhaj (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 18.49 (CEST)Svara

Det är helt okej att skriva uppslag om ord som man själv har fackkännedom om, och att inte skapa uppslag om teman man inte är bekant med eller saknar intresse för. Det problematiska är om man skriver nya uppslag med endast fackkunskap, men utelämnar de primära användningsområdena. Wiktionary or en wikiordbok, och inte en Wikipedia.

Det har ingenting med personliga principer eller preferenser att göra, utan om en förståelse för vilka steg som måste gås igenom före man skapar en ny, duglig ordboksartikel. Är en viss term för komplicerad att göra sig ett helhetsintryck av, ja då låter jag bli tills någon annan bemäktigar sig att skriva om det ordet. Jag kan absolut inte allt om allt, men med den insikten så är jag också medveten om att jag måste göra viss efterforskning innan jag publicerar något, och tvärkollar allt före en publicering. Frodlekis (diskussion) 25 oktober 2023 kl. 19.06 (CEST)Svara

Hej!

1. Dina uppslag fortsätter att avvika från stilguiden, men även rent språkvetenskapligt. Änd- är så vitt jag (och ordböcker) vet inte ett prefix utan en helt naturlig form av substantivet ände i sammansättning. Svenska substantiv och verb fungerar så i sammansättningar, särskilt när de slutar på vokal (Bagarmossen, dockskåp, vantpar). Uppslaget för (exempelvis) änd- är därför inte ett språkriktigt uppslagsord, utan gör sig bättre bland sammansättningar i uppslaget ände. Vidare är jag osäker på om det finns verb som börjar på änd-, men eftersom det är ett substantiv och inte ett prefix så är det inte längre viktigt.
2. Mallen {{se även|...}} i toppen av uppslagssidor listar endast andra skrivformer av samma tecken, t.ex. stal och få stål och Stål. Det är inte samma funktion som {{seäven|...}} har, som används som brödmall på vardera språk. Där kan man lista relevanta begrepp för ordet, när det känns lämpligt.

𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 27 oktober 2023 kl. 11.48 (CEST)Svara

1. Jahopp, flyttar vi till änd eller fogar vi in i ände?
2. Vad syftar du på?--Blockhaj (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 11.53 (CEST)Svara

   Jag syftar på hur du använde mallen {{se även}} i uppslaget i fråga (änd-): Se även for, för och før.. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 27 oktober 2023 kl. 11.55 (CEST)Svara

   Gällande flytt, så kan sammansättningarna du listat där läggas in på ände eller ända, men vilken av dem är jag osäker på. Jag skulle till de flesta vilja lägga dem på ände, medan ändtjock antar jag är ett ord för baken, rumpan, ändan, och hör alltså ända. Kolla under vilket avsnitt de ligger i SAOB, kan vara en god idé. eller om SO har information om vilken ordform som utgör förledet. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 27 oktober 2023 kl. 11.59 (CEST)Svara

1. Ah, den mallen var bara en artefakt då jag kopierade och modifierade samma kod ett antal gånger, missade helt enkelt den.
2. Ändtjock fick jag härifrån: http://runeberg.org/dialektl/0876.html (Änd-tjókk, adj. som är lika tjock i ändan; om stockar. Hs. (Bj.).), du får bestämma själv som som avses.--Blockhaj (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 12.02 (CEST)Svara

Samma sak gäller egentligen efter-, som du nu skapat med definitionen ’som betyder efter’ (vilket är fel; betydelsen är ’efter’, inte ’som betyder efter’). efter- är ju ett förled som kommer direkt från ordet efter i samma betydelse. Det är inte rimligt att varje ord i svenska språket skall förekomma i ordboken i tre former: x, x- och -x. Tag t.ex. listningen av sammansättningar. Skall dessa (efterdyning, efterled o.s.v.) anges i både efter- och efter? Vi behöver i så fall anställa folk för att hålla dessa listor i synk, så att de alltid är identiska!

Nu kanske du tycker att jag är grinig, men jag har faktiskt påpekat precis samma sak för dig en gång tidigare, nämligen den 15 augusti 2023 (vilket inte var jättelänge sedan). Se och . Kommer du ihåg den diskussionen?

Notera också att ett affix vanligtvis är ett morfem som placeras före eller efter ett annat ord, men som inte i sig kan utgöra ett självständigt ord. Därför är det tveksamt om efter- är ett affix, eftersom efter, i samma betydelse, kan fungera som ett eget ord. Se t.ex. . --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 12.37 (CEST)Svara

--Andreas Rejbrand (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 12.37 (CEST)Svara

Fixat nu. Men notera att efter- redan var rödlänkat sedan tidigare, jag försökte bara fylla ut rödlänkarna.--Blockhaj (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 13.06 (CEST)Svara

Se min ändring här. Alla uppslag måste ha en mall för ordklass (som kategoriserar dem) samt gällande substantiv ange alltid genus om det finns i källan. Tack, 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 27 oktober 2023 kl. 13.58 (CEST)Svara

Ren tabbe från min sida. Wiktionary ger så många varningar i allmänhet att man enkelt glömmer bort att dubbelkolla saker som inte rödnoteras vid fel.--Blockhaj (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 14.01 (CEST)Svara

Hej!

Du skapade spjutrocka med definitionen ’individ inom fiskfamiljen Dasyatidae, med stark avplattad kropp och stora bröstfenor som är sammanvuxen med huvudet samt en piskartad stjärt försedd med en lång spjutartad gadd’.

Jag har ett par frågor:

1. Du skriver med stark avplattad kropp, vilket betyder att kroppen är (1) stark och (2) platt. Men jag undrar om du inte egentligen menar med starkt avplattad kropp, vilket betyder att kroppen är (1) mycket platt (och säger ingenting om kroppen är stark eller inte).
2. stora bröstfenor som är sammanvuxen med huvudet. Är det bröstfenorna som är sammanvuxna med huvudet? I så fall menar du sammanvuxna.

Rätta mig om jag har fel!

Sedan skapade du hjälmkant, i vilken du ger böjningsformerna hjälmkantt, hjälmkantn, hjälmkantna:

Titta på den fina hjälmkantt!

Jag såg två olika hjälmkantn.

Titta på de två fina hjälmkantna.

Detta är fel. De korrekta böjningsformerna är hjälmkanten, hjälmkanter och hjälmkanterna. Anledningen till felet är böjningsmallen, som du angav som {{sv-subst-t-n}}. t betyder att ordet är neutrum, men det är fel. Man säger en kant, kanten, inte ett kant, kantet. Även pluraländelsen -n är fel. Man säger inte kantn, man säger kanter. Alltså: eN kant, två kantER => {{sv-subst-n-er}}.

Sedan bör jag påminna om att vi i wikin har en konsensusbaserad princip om att det inte är ”rimligt” om en enskild användares bidrag så pass ofta innehåller tryck-, format- eller faktafel att andra användare behöver lägga betydande tid på korrekturläsning. (Den principen har lett till långa blockeringar tidigare.)

Men det vill jag inte prata om. Så för att hjälpa mig att inte behöva prata om det, förhandsgranska gärna! Dubbelkolla, nej, trippelkolla, varje detalj i ett nytt uppslag innan du lämnar det.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 21.11 (CEST)Svara

Spjutrockastycket är taget direkt från rocka med mindre modifikationer. Böjningarna för hjälmkant är en tabbe från min sida. Allting kan fixas i efterhand.--Blockhaj (diskussion) 27 oktober 2023 kl. 21.36 (CEST)Svara

Hej! Jag korrigerade definitionen så att den står i rätt ordklass, men frågetecken uppstod kring avledningsdefinitionen; finns det verkligen ett verb som heter "att opansra"? Dess utom undrar jag vad som menas med det här: ] 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 3 november 2023 kl. 18.22 (CET)Svara

Första är tabbe av mig ser jag nu. Läste fel i en gammal bok där jag trodde det stod opansra (ståd opansradt- med sista bokstäverna är avskavda). Det ska bort. Sista är att lägga böjningar av pansar/pansra med prefixet o- under de med prefixet be- (]) som i sin tur ligger under de utan prefix (]).--Blockhaj (diskussion) 3 november 2023 kl. 18.39 (CET)Svara

Gällande grundkategorin Kategori:Svenska/Pansar är den felaktigt skapad i sig. Titeln bör vara Rustning eller liknande. Motsvariga systersidor på andra språk behandlar Armour i betydelsen "rusning", d-v.s. innehållande olika delar av riddarrustning - inte sammansättningar med ordet pansar.

Pansar och rustning är synonymer, men pansar är bredare och det egentliga ordet. Rustning är en nybildning från rusta etc (förse med pansar).--Blockhaj (diskussion) 3 november 2023 kl. 19.02 (CET)Svara

• Kategorier läggs normalt till via {{tagg}}, inte med hakklamrar. I de undantagsfall då detta görs (endast där det systemet redan är utbrett) behövs ett stort K på Kategori för att de överhuvudtaget ska fungera.

Litet k fungerar för mig? Men det är en enkel fix oavsett.--Blockhaj (diskussion) 3 november 2023 kl. 19.06 (CET)Svara

• Sist måste jag erkänna att jag inte begriper din förklaring av hur du tänkt använda kategoriseringen, den gör mig möjligen bara mer förvirrad av avsikten. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 3 november 2023 kl. 18.50 (CET)Svara

Om den är förvirrande så skrota numren. Poängen är att ha ord besläktade med pansar längst fram, radade efter olika prefix, men om det inte anses bra så skrotar jag det.--Blockhaj (diskussion) 3 november 2023 kl. 19.06 (CET)Svara

Det behövs även verifieras i vetted sources att verklig användning av verbet pansarskydda. Detsamma för milk truck och fler artiklar du skapat idag. Det börjar bli en längre kö nu av overifierade sidor (20+)... De väntar fortfarande på denna info, annars behöver de raderas. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 3 november 2023 kl. 18.55 (CET)Svara

Vart ligger denna lista? Blockhaj (diskussion) 3 november 2023 kl. 19.07 (CET)Svara

Du kan såna uppslag samlade under Andra granskningsverktyg, som finns högst upp på sidan Senaste ändringarna. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 6 november 2023 kl. 09.50 (CET)Svara

Jag fixade ett stavfel i din översättning till engelska på mjölkbil. Jag är dock osäker på om det ska finnas ett uppslag för milk truck, då varken ordböckerna eller engelska Wiktionary självt har uppslag för det, utan översätter termer som svenska mjölkbil, finska tyska motsvarigheter osv. med en beskrivning. Det tycks inte ses som en lexikal term på engelska, vad jag kan se. I så fall ska alltså även milk truck raderas. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 6 november 2023 kl. 11.12 (CET)Svara

https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/milk-truck? Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 11.13 (CET)Svara

Mybad, sökte bara i en brittisk ordbok. Förstår inte varför i så fall engelska Wiktionary inte tagit upp ordet, de har bara milk float och dairy van? 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 6 november 2023 kl. 11.26 (CET)Svara

Det är ett så världsligt begrepp att det kanske inte har varit av intresse för någon att lägga in ännu. Blockhaj (diskussion) 6 november 2023 kl. 11.30 (CET)Svara

Svenska Wiktionary anger varken böjningsmallar eller uppslag av böjningsformer med flera ord, t.ex. partikelverb (ge upp) eller termer med flera ord, som "röda flugsvampen". Återigen, kolla Stilguiden och existerande uppslag på Wiktionary om osäker. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 8 november 2023 kl. 12.23 (CET)Svara

Även nästa uppslag jag granskar visar stora brister. man mot man är skapat som ett substantiv (vilket inte är korrekt. Vidare finns där definitioner för både adverbialfrasen som verb och substantiv. Uppslaget finns heller inte i ordböckerna på svenska.se. Du behöver vara betydligt noggrannare om du ska skapa uppslag som inte finns med där, och uppslagen måste vid det här laget bestå av en adekvat gissad ordklass. Annars sänks hela standarden snart till en Slangopedia där anything goes... men vi är ännu en ordbok. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 8 november 2023 kl. 12.35 (CET)Svara

Kan du prata klarspråk och slopa svengelskan. Jag har utökat man mot man med mera citat, flera från SAOB där det tydligt är ett etablerat begrepp. Det finns mer källor (jag har någon gammal armébok från typ 1900 blankt som beskriver termen, ska se ifall jag hittar den) men detta är det bästa jag har till hands för nuet. Blockhaj (diskussion) 8 november 2023 kl. 14.06 (CET)Svara

man mot man är absolut ett etablerat begrepp och så pass lexikaliserat (=uttrycket har ett eget liv, det är inte bara summan av sina delar som svart katt med stor aptit, som vi inte vill ha ett uppslag för) att det känns rimligt med ett eget uppslag för det.

Men Frodlekis har rätt i att du angav fel ordklass. man mot man är inte ett substantiv:

Katten krånglar.

Jonas krånglar.

Svantes nya bil krånglar.

Han krånglar.

Den korpulente kocken med grönt hår som bara pratar italienska krånglar.

I exemplen ovan är det som står före krånglar satsens subjekt(sled). I de här fallen är alla subjektsled nominalfraser (=fraser med substantiv eller substantiviskt pronomen som huvudord).

Men vi kan inte säga

*Man mot man krånglar.

om inte man mot man har en speciell (underförstådd) betydelse som t.ex. ett läge i ett datorspel.

Nominalfraser behöver inte vara subjekt. De kan också vara t.ex. objekt:

Jag har köpt en ny bil.

Jonas har köpt en dator för över trettiotusen kronor.

Vi har köpt en leksak i form av en plastgubbe som skall föreställa en kock med grönt hår som bara pratar italienska.

Alla objekt är här nominalfraser (=fraser med substantiv eller substantiviskt pronomen som huvudord). Men vi kan inte säga

*Vi har köpt man mot man.

man mot man är alltså inte en företeelse (sak, substantiv), till skillnad från katt, tanke, jämförelse.

Vi kan också notera att man mot man inte kan böjas i vare sig numerus, bestämdhet eller kasus, till skillnad från vanliga substantiv: en katt, den katten, flera katter, två katters, de två katternas etc.

Men vad är då man mot man? Jo, precis som Frodlekis förklarar är det ett adverb.

Vi strider hårt. (adverbet hårt är ett adverbial som beskriver verbet strider)

Vi strider förgäves. (adverbet förgäves är ett adverbial som beskriver verbet strider)

Vi strider framgångsrikt. (adverbet framgångsrik är ett adverbial som beskriver verbet strider)

Vi strider man mot man. (adverbet man mot man är ett adverbial som beskriver verbet strider)

Ett adverb behöver förstås en definition som också är ett adverb. Titta t.ex. på SO:s definition av förgäves: ’utan hopp om fram­gång’. Detta är en prepositionsfras och sådana används ofta adverbiellt.

Det är alltså inte rätt att definiera man mot man som en ’strid’ eller ’kamp’. Ett adverb är inte ett substantiv!

Så Frodlekis har helt rätt i att man mot man behöver skrivas om helt, precis som om vi hade hittat ordet nogrannhet i SAOL.

Ett enkelt sätt att se detta är att pröva att byta ut uppslagsordet mot definitionen i citaten:

i verkligheten ofta en strid man mot man blir, enligt din definition, *i verkligheten ofta en strid handgemäng vilket är ogrammatiskt. Vi kan inte bara placera två substantiv efter varandra på det sättet. Vad betyder det ens?

Just det här testet att byta ut är superbra. Man bör alltid pröva att byta ut uppslagsordet med sin definition i sina citat. Fungerar det inte så har man gjort fel!

Att skilja på ordklasser är ganska viktigt om man vill skriva en ordbok.

Om du vill lära dig mer om ämnet kan jag rekommendera min film De och dem. Den är på över en timme och innehåller en fullständig grundkurs i svensk syntax och meningsbyggnad. Om du ser den filmen lär du dig mer om svenska språket än vad de allra flesta lär sig under tolv år i skolan. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 november 2023 kl. 14.38 (CET)Svara

Utöver det syntaktiska, vill jag påpeka att citaten inte behöver (bör) vara så krångliga. Det är inte lämpligt att använda SAOB som citat. I stället bör man titta på hur ordet faktiskt används i modern svenska (i synnerhet). Jag ser 101 fina träffar från SVT, 570 från DN, 416 från SvD, 706 från Aftonbladet o.s.v. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 november 2023 kl. 14.49 (CET)Svara

Jag hoppas vi inte behöver gå till personliga angrepp här nåt mer. Vad är det som jag skrev som var otydligt? "Anything goes" betyder att det är fritt fram, typ "hela havet stormar". Jag vill minnas att du sagt tidigare att folk i "din generation" blandar så mycket engelska, så trodde inte det var ett problem om jag kodväxlade två ord. Jag menade inte att jag betvivat termens existens, men det faktum att den inte fanns där som eget uppslag kanske var bidragande till varför det var svårt att författa definitioner och begripa vilken ordklass det gäller. Och ett allmänt tips om att det är en svårare typ av ny artikel att skapa, så ge det ett extra öga. Återigen, bara sök på andra uppslag om du inte är säker på såna grejer, så borde du komma fram till rimlig formulering. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 8 november 2023 kl. 14.51 (CET)Svara

(redigeringskonflikt) Har skummat igenom lite enkelt, det första som jag noterade är man mot man krånglar. Här är en exempelmening: Vi övade rote mot rote och man mot man. Rote mot rote fungerar bra, men man mot man krånglar. Hur reflekterar ni detta? Är det min hjärna som spelar allan eller är det en funktionell mening där man mot man är ett substantiv?--Blockhaj (diskussion) 8 november 2023 kl. 14.54 (CET)Svara

Vi övade rote mot rote och man mot man. Jag vet inte exakt vad det här betyder, men jag tolkar det som Vi övade <adv.> och <adv.>, d.v.s. och används för att samordna två adverbfraser i ett adverbial som beskriver verbet övar. Jämför med Vi övade intensivt och länge. eller Vi sjöng högt och falskt. eller Vi städade slarvigt och högljutt. Alltså: man mot man är adverb. --Andreas Rejbrand (diskussion) 8 november 2023 kl. 15.12 (CET)Svara

Om jag är otydlig, fråga gärna mer specifikt vad du inte förstod, och lite trevligare. Jag försöker vara så specifik i ordvalet jag kan, så att det inte ska misstolkas. Men skriver jag om språk, kommer jag behöva använda språktermer, på samma sätt som om jag diskuterar bilmotorer kommer jag behöva använda mig av mekaniska termer.

• adverbialfras = en fras (flera ord skilda med mellanrum) som tillsammans fungerar som ett adverb. Det är inte engelska, det är den enda svenska språkvetenskapliga termen vi har för detta.
• adekvat = motsvarig, passande. Funnits i svenskan i drygt 250 år. Det kommer inte från engelskan, utan i grunden av latin och finns i så gott som alla språk som talas i västvärlden.

𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 8 november 2023 kl. 15.22 (CET)Svara

@Blockhaj - exempelmeningen åsyftar strid man mot man, och strid rote mot rote, och man ha i sammanhanget utelämnat att upprepa strid flera gånger precis som man ofta ersätter Göran Göransson med "han" när man talar om honom flera gånger i samma stycke. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 8 november 2023 kl. 15.32 (CET)Svara

(kul min kommentar kom inte iväg) Det var precis samma sak jag tänkte påpeka. Det är en förkortning av "strid man mot man" och dylikt. Men går det inte att klassa som ett substantiv då? Blockhaj (diskussion) 8 november 2023 kl. 15.44 (CET)Svara

Nej, man mot man är en annan ordklass och det är inte en gråzon i det. Prova som Andreas föreslog att byta ut adverbialet mot ett annat substantiv, typ "glasskiosk", så ser du att det bli pannkaka av meningen. Alla exempelmeningar du angett innehåller eller insinuerar en strid eller dust - följt av man mot man (=adverb, beskriver på vilket sätt som ett verb utförs):

"en strid man mot man" = en strid som utförs man-mot-man .

𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 8 november 2023 kl. 15.52 (CET)Svara

Hej!

Jag ser att du uppdaterat rådda och har några frågor:

1. Den tredje definitionen är ’uppdraget att ordna (särskilt bestämma) förberedelser’. Det är alltså ett uppdrag. Men ett uppdrag är ett substantiv (Uppdraget börjar. Jag älskar uppdraget. -- Filmen börjar. Jag älskar filmen.) och rådda är ett verb, så det här är igen fel ordklass på definitionen! Pröva att byta ut (jätteviktigt): David råddade förberedelserna inför barnkalaset. -> *David uppdragetade^? förberedelserna inför barnkalaset. och Husplaneringen har råddats av Karin. -> Husplaneringen har uppdragets^? av Karin.
2. Eftersom vi inte nått någon konsensus i frågan om kat. sverigesvenska var det lite väl djärvt att införa den.
3. Multipla fetstilsrader har diskuterats flera gånger, och konsensus verkar vara att dessa inte är tillåtna.
4. Stilguiden är tydlig med att exempelmeningarnas ord inte bör länkas.

Det som gör att jag nu så grinigt klagar om detta är att jag känner att de här frågorna har tagits upp flera gånger tidigare, men du verkar inte riktigt ha tagit till dig av det.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 8 november 2023 kl. 23.56 (CET)Svara

1. Fixat nu? Substantivet (uppdraget/rollen) är råddare.
2. Två stöd fanns och den enda som motsatte sig hade enbart personliga argument som ej hör till Wikiprojektets stadgar så jag passade på och att gripa tillfället i flykten. Vi har hanterat finlandssvenska som likgiltigt på Wikipedia i år, så det vore konstigt att göra annorlunda på Wiktionary.
3. rådda är en av mina äldsta inlägg, ska fixa
4. -"-

--Blockhaj (diskussion) 9 november 2023 kl. 00.13 (CET)Svara

1. Ja! ’att efter tilldelat uppdrag ordna förberedelser’ har huvudordet ’ordna’ som är ett verb. Supersnyggt!
2. Vi får se vad de andra säger.
3. Tack!
4. Tack!

--Andreas Rejbrand (diskussion) 9 november 2023 kl. 00.16 (CET)Svara

Hej! Om vi skulle nå konsensus att implementera en kategori för sverigesvenska, så antog jag att den skulle innehålla ord som hade en annan svensk motsvarighet i Finland. Till exempel skulle kanelbulle vara sverigesvenska, och örfil finlandssvenska. Det är dock inte så du gått tillväga i ditt eget implementerande på rådda. Där har definitioner som inte är unika för Finland fått heta sverigesvenska. Det ser för mig felaktigt ut. Kan vi bekräfta att ordet i dessa betydelser inte förstås parallellt med den unikt finlandssvenska? Just nu ser det ut som att rådda bara betyder en grej i Finland, och tre i Sverige. Var det meningen? 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 9 november 2023 kl. 01.29 (CET)Svara

Nu hänger jag inte med? Kategorin är för svenska ord och betydelser som är regionala för Sverige. I ursprungsdiskussionen radade jag upp de olika exemplen, såsom rådda, vilket betyder helt olika saker på sverigesvenska och finlandssvenska. De definitioner som taggats sverigesvenska är inte i bruk i Finland och är således regionala till Sverige. Det finns en artikel i källorna där finnarna går igenom att ordet har två separata meningar mellan länderna. Och den svenska är mer breddad ja? Blockhaj (diskussion) 9 november 2023 kl. 02.05 (CET)Svara

Okej. Inom Sverige finns många ord som skiljer sig åt mellan regionerna. Orden lipa och balle och munk, har alla skilda innebörder beroende på var du befinner dig. Jag förstår inte riktigt varför just finlandssvenska ska särställas skånska, norrländska eller götamål. En mindre, men ändå ganska viktig sak att uppmärksamma är att jag inte kan bekräfta/avfärda att de sverigesvenska betydelserna är oförståeliga i finlandssvenskan. De skulle också kunna existera parallellt. Det är svårt att "dödförklara" en form i en viss region utan källhänvisning. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 10 november 2023 kl. 11.22 (CET)Svara

Exempel:

• https://sprakbruk.fi/artiklar/ar-finlandssvenskar-snala/:

Keso och kesella i recept från Sverige brukar vålla finlandssvenskarna huvudbry. Keso är cottage cheese, som saluförs under beteckningen grynost i Finland. Keson är lite finkornigare och krämigare i konsistensen än den traditionella finska grynosten och påminner mest om Ingmans grynost. Kesella är kvarg.

• https://sprakbruk.fi/artiklar/en-raddare-i-finland-ar-nagot-helt-annat-an-en-raddare-i-sverige/:

Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.

Det senare, att rådda och råddare kommer från engelskan har jag inte hittat något om (dvs att det skulle komma av roadie), utan ser ut som en dialektal variant av råda som blivit Stockholmsslang och därefter spridit sig. Oavsett anger detta att dessa är regionala varianter.--Blockhaj (diskussion) 10 november 2023 kl. 11.37 (CET)Svara

Jag förstår att rådda har en finlandssvensk betydelse, men min fråga är, kan man inte rådda på scenen på Svenska Teatern? Det som saknas i uppslaget är då vad motsvarande ord skulle vara på finlandssvenska, som borde anges som synonym vid var definition. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 10 november 2023 kl. 14.32 (CET)Svara

På uppslaget blodränna hittar jag två frågetecken. Du uppger att ordet är besläktat med fornnordiska bloðrefill, hur menar du då? att ränna och räffla är besläktade ord? Det stämmer inte. Sen har du också skrivit in synonymen blodräffla som jag inte hittar belägg för i svenska överhuvud taget. Vi kan inte översätta fornnordiska ord och låtsas som att de fortlevt till det svenska språket. Det blir liksom röd flagga av desinformation. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 10 november 2023 kl. 10.56 (CET)Svara

Det är besläktat med bloðrefill genom att prefixet "blod-" har bestått genom åren medan räffla har bytts ut mot ränna (stundom även blodskåra hos knivar, dvs det som heter fuller på engelska). Blodräffla är nog en tabbe från min sida, det används språkligt när man talar vikingasvärd, då en direktöversättning, men verkar inte vara etablerat. Jag antog att det var vedertaget utan att se efter.--Blockhaj (diskussion) 10 november 2023 kl. 11.43 (CET)Svara

Släktskap mellan ord är ett precist definierat begrepp, och det räcker inte att en ränna avsedd för blod innehåller just ordet "blod" på två platser för att de ska vara besläktade. Ett besläktat ord ska ha ett fullkomligt gemensamt ursprungsord. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 10 november 2023 kl. 12.26 (CET)Svara

Prefixet blod har inte med blod att göra. Det finns teorier om varför det har det prefixet men ingen historisk text ger koppling till faktiskt blod. Orden är gemensamt besläktade, vi har bara tagit efter den tyska varianten likt vi ofta gör för militära begrepp. Blockhaj (diskussion) 10 november 2023 kl. 13.01 (CET)Svara

Fast då är det ju exakt inte detsamma som ett besläktat ord. Det är ett lånord från tyskan med en i skrift ej belagd (?) fornsvensk föregångare som skulle ha varit ett besläktat ord. 😅 För övrigt är blod- inte heller ett prefix, utan det första av två ord i en sammansättning. Det är skillnad på besvära (be- är ett prefix) och höstlov, där höst är ett av två ord i en sammansättning. Höstlov har varken prefix eller suffix. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 10 november 2023 kl. 14.28 (CET)Svara

Jag tog information från bakhuvudet. Det är oklart ifall vi omformat det till ränna från tyskan. Prefix, förled, samma skit, annan toalett. Förledet blod förekommer i flertalet av de skandinaviska termerna för det som hette blodräffla på fornnordiska, såsom blodrilla (danska, bokmål: blodrille), blodränna (tyska: Blutrinne), blodskåra, blodrand, etc etc. Alla efterleden betyder samma sak men förledet består.

Jag tog bort citatet

{{citat|år=internet|titel=|"Blodskåran" (eller mer korrekt "'''rännan'''") gör klingan lättare utan att för den skull offra dess styvhet.}}

eftersom det rör sig om en obskyr källa (en privatpersons blogg eller liknande) som dessutom inte ens innehåller uppslagsordet. Vidare är källan "Internet" ganska meningslös (artikeln har väl en titel och en utgivare?) och jag är ganska säker på att året som texten skrevs eller publicerades inte var "Internet". --Andreas Rejbrand (diskussion) 10 november 2023 kl. 15.22 (CET)Svara

Citatmallen kräver ett årtal så jag skrev internet istället för "modern tid", "nutid" eller dylikt. Tyckte citatet var bra eftersom det förklarar mening och korrekt efterled för svärd. Blockhaj (diskussion) 10 november 2023 kl. 15.25 (CET)Svara

Det var en välment tanke, men citaten är inte tänkta att förklara ordens mening, utan komplettera definitionen genom att visa exempel på hur orden används i naturligt språk. Definitionen bör alltså vara fullkomlig för förståelsen av ordet, med citat som valfritt med nyttigt komplement. Jag saxar in en bit av Stilguidens text om exempelmeningar, för förtydligande:

Här kan fullständiga meningar med ordet i någon böjningsform skrivas, gärna som på olika sätt framhäver ordets bruk. Det kan exempelvis vara hur ordet samspelar med andra ord i en mening eller hur ordet används i ett visst sammanhang, i en viss jargong eller liknande. Det är inte fel att göra en definition än tydligare med hjälp av en exempelmening, men tänk på att definitionen ska vara enskilt tillräcklig för att täcka ordets betydelse. Försök undvika exempelmeningar som även passar till andra definitioner (i samma ordklass) av uppslagsordet.

Parametern år= är obligatorisk för att den just är obligatorisk för att ange ett citat. Har källan inte ett tillgängligt publiceringsår bör man söka efter ett mer lämpligt citat; här talar vi ändå om direkta referenser. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 10 november 2023 kl. 18.13 (CET)Svara

Okidoki. Blockhaj (diskussion) 10 november 2023 kl. 18.48 (CET)Svara

Nu gör du ju precis samma fel igen på uppslaget blodrand. Du har angett besläktade ord och kognater till blodrand, som skulle hört till ett ord som aldrig använts i svenska: *blodräffla. Även är t.ex. det du listade som varianter inte varianter, utan synonymer. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 14 november 2023 kl. 11.54 (CET)Svara

Nu har jag kollat ett till av de uppslagen du skapat idag, och även det hade lite för stora brister för att vara acceptabelt. Det saknades fetstilsrad, okej. Ett slarvfel. Det saknades också genus, inte ett måste men så enkelt att lägga till. Definitionsraden har en ganska tydligt avvikande struktur fortfarande, trots att vi har en lång diskussionssida här om precis detta. Det som gör mig riktigt förbryllad dock, är att själva definitionen inte alls stämmer med de båda ordböckerna som jag presenterat för dig som referenser. Jag har länkat dem i uppslaget så kan du se själv. Det måste bli ett slut på falsk information i uppslagen nu. Det är problematiskt. Jag önskar verkligen inte se en blockering (annars jag låtit bli att ge någon kritik tidigare), men om det fortsätter på det här sättet så kommer det att vara oundvikligt. 𐏐Frodlekis (Talk💆‍♂️) 14 november 2023 kl. 12.38 (CET)Svara

Jag har efter en del sökande hittat ett (!) skriftligt dokument där blodrefflan förekommer, i en översättning från tyska av Sigfrid Nyberg 1864. Det är dock inte detsamma som att ange i en ordbok att refill på fornnordiska betyder blodräffla. Vi måste gå efter källmaterial, och refill betydde enligt materialet inte "räffla". Uppslaget är för närvarande alltför spekulativt för att vara en officiell sida på Wiktionary. En seriös definition lyder inte "(hypotetisk etymon) rivel", sådant lämpar sig bättre i den egna dagboksföringen. 𐏐Frodlekis (✍) 16 november 2023 kl. 22.44 (CET)Svara

Det finns flera engelska källor som jag angett vilka översätter refill till "groove", vilket bland annat betyder räffla. Det är liksom inte orimligt att översätta refill till räffla, liksom fåra och ränna etc. Både bloðrefill och refilstigr avser refill som konkav rand och dylikt (räffla, fåra, etc). Då ordet räffla förekommer i fornhögtyskan (riffila) torde en snarlik variant av ordet finnas i fornnordiska och refill passar in där både stavningsmässigt och uttalsmässigt. Riffila är besläktat med roten för riva (rivmärke), vilket kan vara anledningen för betydelsen svärdsspets och kopplingen till rivel. "Hypotetisk etymon" är från din egna tidigare kommentar och rivelidén är direkt hämtad från SAOB.--Blockhaj (diskussion) 16 november 2023 kl. 23.18 (CET)Svara

Du har länkat tre källor till definition ett.

1. En slide från en Youtube-video är inte en giltig källhänvisning, än mindre då referensen bara flyter förbi i ett ledigt samtal. 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 14.16 (CET)Svara
2. Lenas lexikon beskriver ordet som "strimla, smalt stycke". Det är med andra ord närmast motsatsen till "räffla". En strimla är ett stycke, en räffla är tomrum (utrymme) där något smalt tagits bort.

D det lämnar oss till en publicerad källa som spekulerar kring en ursprunglig definition motsvarande. Där ser jag precis som du säger att det nämns groove, lätt översatt till "fåra, skåra, rilla"). Det är den enda "vetted source" som ger stöd för definitionen. Problemet är dock att det är ett förslag av författaren som en ursprunglig betydelse, inte en ordboksangivelse. Det är alltså en obekräftad, än än väldigt ingående, översättning. Om vi ska gå in och dissikera potentiella grundbetydelser av 1 000 år gamla språk, så krävs åtminstone att vi själva är högt akademiskt insatta i språket i fråga. Jag har bara läst svensk språkhistoria på egen hand, generell lingvistisk språkhistoria och spansk språkhistoria har jag akademisk backning för. Därför avstår jag från att lägga in ord utanför ordböckerna, och vill avråda att du eller nån annan lägger in spekulativa antaganden. I detta specifika fall gäller det en författare som grundar sig i en analys av pålitliga källor, och verkar väl insatt. Jag skulle ändå vilja se samma antagande från fler än en källa för att publicera det i en ordbok (e.g. Wiktionary). 𐏐Frodlekis (✍) 21 november 2023 kl. 14.16 (CET)Svara

Tack för svar. Just nu är detta på baksadeln tills jag samlat in nya källor. Det blir inget aktivt projekt men jag håller mig borta från refill och dylikt tills dess. Blockhaj (diskussion) 21 november 2023 kl. 14.32 (CET)Svara

Vad är kategorin "konstruktion" tänkt att betyda? Är det ens ett svenskt begrepp, eller kanske en finlandism? Vilken är motsvarande kategori på andra språk? -- LA2 (diskussion) 18 november 2023 kl. 17.25 (CET)Svara

https://www.saob.se/artikel/?seek=konstruktion&pz=1? en:Category:Construction--Blockhaj (diskussion) 18 november 2023 kl. 18.01 (CET)Svara

Fast den senare kategorin översätts ju redan i dag till ”byggnadsteknik”? --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 november 2023 kl. 18.27 (CET)Svara

Såg det först nu. Konstruktion, likaså engelska construction, är en mycket bred term, mycket bredare än byggnadsteknik (och vanligare som tekniskt begrepp). Byggnadsteknik borde vara en underkategori till konstruktion.--Blockhaj (diskussion) 18 november 2023 kl. 18.32 (CET)Svara

Kategori:Byggnadsteknik är en underkatt i Kategori:Teknik. Du kan skapa Kategori:Vapenteknik som en underkatt i Kategori:Vapen för vapendelar, omkamringar etc. som inte är hela vapen. Taylor 49 (diskussion) 18 november 2023 kl. 18.45 (CET)Svara

Skulle hellre föredra konstruktion som en mellankategori mellan teknik och byggnadsteknik, vapenkonstruktion, etc. Blockhaj (diskussion) 18 november 2023 kl. 18.53 (CET)Svara

Skeptisk. Får se vad andra tycker. Taylor 49 (diskussion) 18 november 2023 kl. 18.57 (CET)Svara

Teknik är brett, medan konstruktion avser bygge, byggnation, design, utformning etc inom teknik, därunder finns fackområden såsom byggnadsteknik, vapenkonstruktion (skilt från vapenteknik), etc etc.--Blockhaj (diskussion) 18 november 2023 kl. 19.00 (CET)Svara

Engelska construction heter inte konstrukrion på svenska. Det heter byggande, husbyggnad eller hos oss Kategori:Byggnadsteknik (sammanlänkad med en:Category:Construction). Att försöka införa "konstruktion" i den betydelsen är en anglicism. --LA2 (diskussion) 20 november 2023 kl. 08.43 (CET)Svara

Det är fel. Det är utbredda termer på båda språken och avser på teknisk nivå inte enbart byggnation, utan även utförande, utformning, design, planritning, struktur etc. en:construction#Noun, SAOB.--Blockhaj (diskussion) 20 november 2023 kl. 08.50 (CET)Svara