Användardiskussion:Meander

Randig : Böjningstabellen var korrekt placerad innan du flyttade den. Du har ändrat definitionen till att definiera ett substantiv, "rand"; adjektivdefinitioner måste (nästan alltid) börja med antingen ett annat adjektiv, "som", "med" eller "utan" (fast "med" och "utan" kan också bli adverbdefinitioner). Vidare så används {{se även}} för närvarande endast högst upp på sidan, medan {{seäven}} används invid definitionerna; men jag tänker ändra på det inom en snar framtid.

Knasig : Du råkade ta bort besläktade ord helt! Hur som helst - jag la tillbaka det. //Skal 31 oktober 2013 kl. 06.36 (CET)Svara

Det ska vara en fetstilsrad per ordklass. (jag vet att det inte var du som la till de separata avsnitten, men tänkte att det ändå är värt att påpeka) //Skal 5 februari 2014 kl. 01.37 (CET)Svara

Skalman: Tack! Meander (diskussion) 5 februari 2014 kl. 21.46 (CET)Svara

Fritext före den riktiga definitionen anges i {{tagg|text=}}. Se .

I övrigt lägger du till många nya uppslag, styr upp definitioner och formaterar. Bra jobbat! //Skal 8 februari 2014 kl. 19.44 (CET)Svara

Skalman: Tack! Meander (diskussion) 8 februari 2014 kl. 22.41 (CET)Svara

Antar att det bara var ett misstag, men tänkte ändå påpeka att din formatering av skratt blev lite fel. Se min ändring. //Skal 18 februari 2014 kl. 14.44 (CET)Svara

Bra jobbat med konvention! En liten formateringsgrej, eftersom {{härledning}} är lite krånglig att jobba med: . //Skal 15 mars 2014 kl. 22.19 (CET)Svara

Skalman: Helt enkelt visste jag inte om "härledning-". Tack! // Meander (diskussion) 15 mars 2014 kl. 22.57 (CET)Svara

Hej hej! Du flyttade bilderna under uppslaget vall. Även om jag tycker bättre om din flytt (bl.a. eftersom den svenska betydelsens illustrationer inte borde ligga högst upp och illustrera alla språk), säger stilguiden att de ska ligga ovanför språknamnet. Detta kanske borde bli en generell diskussion? --Lundgren8 (d · b) 22 mars 2014 kl. 17.53 (CET)Svara

I sin helhet säger stilguiden att:

"Oftast fungerar det bra med bilden nedanför eventuella grammatikmallar, men ibland kan om artikeln har en innehållsföreteckning utrymmet till höger om innehållsföreteckningen vara bättre lämpad. I så fall placeras bilden precis ovanför svenska-språkrubriken."

• Personligen tycker jag att det bästa stället för bilder är bredvid definitioner och exempel, eftersom de kompletterar varandra. En mycket viktig komplettering dessutom, eftersom bilder ofta ÄR i viss mån definitioner eller exempel fast i grafisk form. (Så lär man sig språket på ett naturligt sätt.)
• Om det finns flera bilder ryms de vanligen inte till höger om innehållsföreteckningen. Då är placeringen nedanför grammatikmallar den bästa (i min mening) utseendemässigt. Så var fallet med den aktuella artkeln.
• Problemet uppstår bara om artikeln är relativt kort och bilderna många, så att de inte ens ryms bredvid hela artikeln. Då kunde lösningen möjligen vara att placera bilderna längst ner i artikeln som en "gallery"?

För övrigt:

Uppslaget "vall" är så väl skrivet, exemplariskt kan jag säga, att jag inte kunde motstå att (i min mening) smycka ut det.

Meander (diskussion) 23 mars 2014 kl. 22.22 (CET)Svara

Hej! Jag såg att du lade mård i Kategori:Svenska/Däggdjur men inte i Kategori:Svenska/Däggdjursarter. (Skall den senare kategorin existera?) --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 augusti 2015 kl. 00.50 (CEST)Svara

Jag har faktiskt inte tänkt på det, bara skrev spontant. Rättar till enligt den gällande kategoristrukturen. --Meander (diskussion) 14 augusti 2015 kl. 02.28 (CEST)Svara

Thanks!

Now you can easily translate the drawing into Swedish (as Joint_sv.svg). I use Inkscape is not very complicated. Then, once your file to Commons, you could change the dictionary link and in Wikipedia (Led).

--Jmarchn (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 00.44 (CEST)Svara

Good to know. Thank you! --Meander (diskussion) 19 augusti 2015 kl. 01.31 (CEST)Svara

Hej Meander, varför har du tagit bort fras/(partikelverb) ryta åt? Jag läste ordet i Astrid Lindgrens BULLERBYBOKEN (ISBN 91 29 571146) och det finns me i Langenscheitds Tysk/Svensk ordbok. mvh --Pametzma (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 09.04 (CEST)Svara

Vid första anblicken ser uttrycket ut som en grammatisk konstruktion: ryta , där åt är en preposition framför objektet och inte en del av partikelverb. Men jag kan ha fel. Eftersom partikelverb är en av mina käpphästar skulle jag uppskatta om du, Pametzma, kunde återge exemplet från BULLERBYBOKEN samt vad Langenscheitds ordbok säger om detta. --Meander (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 16.50 (CEST)Svara

Exempelsatsen i bullerbyboken sida 272 är: Åja, du må tro att det finns minsann folk som ryter åt barn, sa Anna. I Langenscheidt's ordbok finns bara ordparet anbrüllen - ryta åt utan något kommentar. Du har rätt att det är en kombinatin av ett verb med en preposition. Om man kan anse det som partikelverb eller inte är inte lätt att avgöra. Om jag uppfattar uppslaget i Wikipedia rätt avgör bland annat betoningen av prepositionen om det är ett partikelverb eller bara ett verb med preposition. För en person som inte har svenska som modersmål avgör det ingen skillnad. Om man lär sig svenska som främmande språk är det viktigare att veta vilka prepositioner kan förekomma tillsammans med verbet.--Pametzma (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 09.42 (CEST)Svara

Min förklaring var troligen lite otydlig. Bättre borde vara så här:

"ryta åt" är en grammatisk konstruktion med preposition: "ryta ", där prepositionen "åt" binds till objekt (och bildar adverbial) och inte till verb (och bildar partikelverb).

Jämför gå åt som är partikelverb: "gå åt ", där partikeln "åt" binds till verb (och bildar partikelverb) och inte till objekt (och bildar adverbial). Man går (rör sig) inte (adverbial) utan det går åt (förbrukas) (objekt).

Exempel i Bullerbyboken tyder på att "ryta åt" är en grammatisk konstruktion med preposition. Medan Langenscheidts ordbok säger att "anbrüllen" är ett tyskt partikelverb men inget om den svenska översättningen. (Ordförbindelser och grammatiska konstruktioner behöver inte motsvaras av varandra i olika språk.)

Förresten:

Jag hade precis samma problem med svenska partikelverb som du. I särskilda fall har även svenskar svårt att särskilja partikel från preposition - betoningen är inte alltid pålitlig. Efter att ha läst på lite förstår jag det nu - det är grammatiken som är det slutgiltiga kriteriet. Tänkte även skriva mer utförligt om detta här på Svenska Wiktionary - det borde finnas eftersom frågan ibland är omtvistad. Men det tar tid att beskriva partikelverbens fenomen noggrant och tydligt, och utan fel dessutom. --Meander (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 16.00 (CEST)Svara

Vi försöker att skilja på partikelverb (där partikelverben har egna uppslag) och verb med efterföljande preposition (där betydelsen återges på verbets sida, med en notering i de fall definitionen inbegriper prepositionen). I fallet med ryta åt ska "ryta åt" alltså inte finnas, men inte heller "ryta (med prepositionen åt)", eftersom "ryta" i "ryta åt" knappast har en annan betydelse än "ryta" utan efterföljande "åt". Däremot skulle "ryta till" (som i "Busschauffören röt till mot passageraren...") ha ett eget uppslag som partikelverb.

Intressant, Meander, att du säger att betoningen inte alltid är pålitlig. Jag har försökt hitta undantag, men har inte lyckats hitta något exempel där betoningen indikerat fel. Kan du ge något exempel? ~ Dodde (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 00.37 (CEST)Svara

Hej! Det reflexiva pronominet ska inte vara med i namnet. Det gäller även för polska reflexiva verb.Jonteemil (diskussion) 22 juni 2017 kl. 16.09 (CEST)Svara

Varför det? Om det är den enda form som är lexikal? --Meander 22 juni 2017 kl. 16.34 (CEST)Svara

Jag kan ha gjort fel. Jag kan ingen polska men är det så att się är översättningen av mig, dig, sig och er? Att det bara finns ett reflexivt pronomen som används för alla personliga pronomen? I så fall ska uppslaget ligga under natknąć się.Jonteemil (diskussion) 22 juni 2017 kl. 17.25 (CEST)Svara

Ja, det stämmer. Likt den svenska s-formen, används "się" för alla personer: jag, du etc. Men det är inte det som är poängen. Ordet "natknąć" utan "się" (icke-reflexivt) används nämligen inte als. I motsats till sypać się som kan användas icke-reflexivt (utan "się"). Men även här - som alltid - används "się" i de reflexiva formerna för alla personer. --Meander 22 juni 2017 kl. 19.01 (CEST)Svara

Samma gäller det svenska verbet bege som kräver ett reflexivt pronomen men grundform listas ändå på bege och inte på bege sig. Om huvuduppslaget på polska ska ligga under "<verb> się" så ska det gälla för alla verb, oavsett om det finns en betydelse utan "się".Jonteemil (diskussion) 22 juni 2017 kl. 19.07 (CEST)Svara

Varför ska icke-lexikala grundformer (bara grammatiska former) ha egna uppslag i ordboken? (Men det är nog ett tema för en separat diskussion...) --Meander 22 juni 2017 kl. 19.37 (CEST)Svara

Detta har diskuterats åtskilliga gånger (och du har deltagit i åtminstone en sådan diskussion själv). @Jonteemil har helt rätt i sina kommentarer. Såväl "bege" som "natknąć" bör beskrivas på sina egna uppslag, utan "sig" resp. "się". Konsensus, som också återspeglas stilguiden, är att det ska vara på detta sättet. Det fungerar bra i praktiken och har varit så under lång tid. Det är inte produktivt att älta detta om och om igen. ~ Dodde (diskussion) 23 juni 2017 kl. 02.34 (CEST)Svara

@Dodde: Kan du polska? Hitta pocić eller zakochać på polska wikt. Var finns de? --Meander 2 juli 2017 kl. 01.20 (CEST)Svara

En av fördelarna med en enkel och enhetlig struktur är att man inte behöver kunna all världens språk utan och innan för att kunna applicera den. ~ Dodde (diskussion) 2 juli 2017 kl. 02.53 (CEST)Svara

Mallen {{fraser}} är inte skapad för att beskriva kollokationer av olika slag - det är var {{konstr}}, vanliga konstruktioner - är skapad för. {{fraser}} finns endast för att länka till flerordsuppslag där uppslagsordet ingår som ett orden i den frasen, precis som {{sammansättningar}} länkar till enordsuppslag där uppslagsordet ingår som ett för- eller efterled i sammansättningen. Av denna sökning att döma rör det sig om drygt 200 sidor som behöver korrigeras. Observera att kursivering, fetstil och dylikt i {{sammansättningar}} och {{fraser}} bör undvikas för de länkade orden. ~ Dodde (diskussion) 21 augusti 2017 kl. 02.04 (CEST)Svara

@Dodde: Som jag skrev i den här diskussionen så använder jag provisoriskt "fraser (konkreta)" till att ange kollokationer. De kallas också för konkreta fraser vilket jag trodde var mera intuitivt än kollokationer. Jag trodde inte att det var otillåtet att använda specifikationer av denna typ i mallar. Sådana används ju till fördel för användarna i olika mallar, såsom varianter eller synonymer.

Kollokation är en av de grundläggande kategorierna av språkliga fraser och alla seriösa ordböcker har den. Jag kan inte föreställa mig att vår ordbok inte skulle ha den.

Men det är en tema för en separat diskussion. Jag återkommer till saken mer detaljerat snart, i mån av tid.

Vi har inte en mall som heter {{kollokationer}}. Mallen heter {{konstr}}. Den är till för "vanliga konstruktioner" vilket ska tolkas brett. T.ex. inkluderar det "<Uppslagsordet> någon eller något" men även olänkade olexikala kollokationer, eller länkade lexikala kollokationer.

{{fraser}} används på samma sätt som {{sammansättningar}} och är inte till för att beskriva uppslagsordet närmare. De är till för att länka till andra uppslag där uppslagsordet ingår som ett självständigt ord (med {{fraser}}) eller som förled/efterled (med {{sammansättningar}}). {{sammansättningar}} och {{fraser}} är alltså mycket enkla listor med ord som teoretiskt sett borde kunna underhållas med en bot - inte alls som {{konstr}}. Även placeringen skiljer sig åt. {{konstr}} är mycket tätt knuten till definitionen och placeras direkt under den. {{sammansättningar}} och {{fraser}} längst ned, under brödtextmallarna {{etymologi}}, {{grammatik}}, {{stavning}} m.fl. Vid flera definitioner på samma sida, vanligtvis under {{avgränsare}}:n. Jag skapade ett projekt så att de drygt 200 sidorna som behöver fixas till inte glöms bort. ~ Dodde (diskussion) 23 augusti 2017 kl. 19.22 (CEST)Svara