branler

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet branler. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet branler, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger branler i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet branler finns här. Definitionen av ordet branler hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avbranler och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Substantiv

branler

  1. böjningsform av branle

Franska

Verb

Böjningar av branler
Böjningar av branler  Personliga former
1:a pers. sing. 2:a pers. sing. 3:e pers. sing. 1:a pers. plur. 2:a pers. plur. 3:e pers. plur.
indikativ je, j' tu il elle on nous vous ils elles
présent branle branles branle branlons branlez branlent
imparfait branlais branlais branlait branlions branliez branlaient
passé simple branlai branlas branla branlâmes branlâtes branlèrent
futur simple branlerai branleras branlera branlerons branlerez branleront
passé composé ai branlé as branlé a branlé avons branlé avez branlé ont branlé
passé antérieur eus branlé eus branlé eut branlé eûmes branlé eûtes branlé eurent branlé
plus-que-parfait avais branlé avais branlé avait branlé avions branlé aviez branlé avaient branlé
futur antérieur aurai branlé auras branlé aura branlé aurons branlé aurez branlé auront branlé
konjunktiv que je, que j' que tu qu'il qu'elle qu'on que nous que vous qu'ils qu'elles
présent branle branles branle branlions branliez branlent
imparfait branlasse branlasses branlât branlassions branlassiez branlassent
passé aie branlé aies branlé ait branlé ayons branlé ayez branlé aient branlé
plus-que-parfait eusse branlé eusses branlé eût branlé eussions branlé eussiez branlé eussent branlé
konditionalis je, j' tu il elle on nous vous ils elles
présent branlerais branlerais branlerait branlerions branleriez branleraient
passé 1re forme aurais branlé aurais branlé aurait branlé aurions branlé auriez branlé auraient branlé
passé 2de forme eusse branlé eusses branlé eût branlé eussions branlé eussiez branlé eussent branlé
imperativ (tu) (nous) (vous)
présent   branle   branlons branlez  
passé   aie branlé   ayons branlé ayez branlé  
Opersonliga former
infinitif présent branler participe présent branlant
infinitif passé avoir branlé participe passé, sing mask / fem branlé / branlée
gérondif présent en branlant participe passé, plur mask / fem branlés / branlées
gérondif passé en ayant branlé participe passé ayant branlé

branler

  1. (transitivt) vicka, skaka, rucka
    Il a branlé sa tête.
    Han skakade på huvudet.
  2. (transitivt) vidröra, nudda vid
  3. (transitivt, Québec) röra på
  4. (transitivt, överfört, vardagligt) arbeta
  5. (reflexivt: se branler, vulgärt) onanera, runka
  6. (intransitivt, slang, vulgärt) göra, hålla på
    Qu'est-ce que tu branles?
    Vad fan gör du?
  7. (transitivt, slang, vulgärt) onanera någon, runka av
    Elle m'a branlé, puis j'ai joui.
    Hon runkade av mig, sen kom jag.
  8. (reflexivt: se branler, slang, vulgärt) inte bry sig
    Je m'en branle de tes problèmes.
    Jag bryr mig inte ett skit om dina problem.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Sammandragning av fornfranska brandeler, från senlatin *brandulare.
Besläktade ord: branle, branle-bas, branlée, branlement, branlette, branleur, branleuse
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot