mun

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet mun. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet mun, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger mun i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet mun finns här. Definitionen av ordet mun hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avmun och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Substantiv

Böjningar av mun  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mun munnen munnar munnarna
Genitiv muns munnens munnars munnarnas

Not:

som efterled i adjektiv- och adverbsammansättningar används -mynt

Människans mun när den är stängd

mun

  1. (anatomi) den kroppsdel hos människan och djur genom vilken mat intas och ljud avges
    Tugga inte med öppen mun.
    Mamman fick en puss mitt på munnen.
    Synonymer: munhåla, munöppning
    Sammansättningar: munskydd, munvatten
  2. öppning (i ett föremål) vilken liknar en öppen mun (kroppsdel)
    Synonymer: mynning
  3. tal, uttryckssätt
    Med en mun förnekade barnen att de haft någonting att göra med det trasiga fönstret.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: muntlig
Etymologi: Av fornsvenska munder, av fornnordiska munnr, av urgermanska *munþaz, av en urindoeuropeisk rot med betydelsen "att tugga". Besläktat med isländska munnur, norska munn, engelska mouth, tyska Mund och latinska manducare "att tugga" (franska manger, "att äta").

Översättningar

Enaresamiska

Pronomen

mun

  1. jag

Finska

Pronomen

mun

  1. (talspråk, dialektalt) böjningsform av minä

Forndanska

Substantiv

mun m

  1. mun
    Etymologi: Av fornnordiska munnr.

Nordsamiska

Pronomen

mun

  1. (personligt) jag
    Varianter: mon