min

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet min. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet min, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger min i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet min finns här. Definitionen av ordet min hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avmin och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även mín, min. och Min.

Svenska

Pronomen

min (förenade possessiva pronomen)

  1. possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular utrum
    Min julskinka smakar gott.
    Mitt headset faller isär, min musmatta kan snart klassas som odlingsfält och musen brukade vara ihålig.
  2. ovanstående i självständig form
    Du kan få skärmen, men datorn förblir min.

min (reflexiva possessiva pronomen)

  1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular utrum
    Hon klappar min katt.
  2. ovanstående i självständig form
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: mitt, mina
Etymologi: Fornnordiska mínn, av urgermanska *mīnaz (varav även engelska mine, tyska mein, etc.), av urindoeuropeiska *meino-, från *mei (lokativ av *me-, "mig") och *-no- (adjektivsuffix).

Översättningar

Substantiv

Böjningar av min  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ min minen miner minerna
Genitiv mins minens miners minernas

min

  1. känslouttryck i ansiktet
    Etymologi: I svenskan sedan 1631, från franska mine (varav även tyska Miene, engelska mien), av bretonskans min, "mun", "näbb", "nos"
    Sammansättningar: kännarmin, minspel
    Fraser: hålla god min
    Se även: grimas

Översättningar

Förkortning

min

  1. förkortning för minut
  2. förkortning för minimum

Översättningar

Azerbajdzjanska

Räkneord

min

  1. tusen

Bokmål

Pronomen

min

  1. min

Danska

Pronomen

min

  1. min

Esperanto

Pronomen

min

  1. mig
    Vi ĝenas min.
    Du stör mig.
    Besläktade ord: mi

Nynorska

Pronomen

min

  1. min

Älvdalska

Preposition

min

  1. med