Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet
ni. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet
ni, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger
ni i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet
ni finns här. Definitionen av ordet
ni hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen av
ni och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Se även Ni, NI och *ni.
Svenska
Pronomen
Tabell över pronomen
Personliga pronomen
|
Nominativ
|
Ackusativ / Dativ
|
Possessiva pronomen
|
Reflexiva pronomen
|
Reflexiva possessiva pronomen
|
Utrum
|
Neutrum
|
Plural
|
Utrum
|
Neutrum
|
Plural
|
1:a person singular
|
jag
|
mig, mej1
|
min
|
mitt
|
mina
|
mig, mej1
|
min
|
mitt
|
mina
|
2:a person singular
|
du
|
dig, dej1
|
din
|
ditt
|
dina
|
dig, dej1
|
din
|
ditt
|
dina
|
3:e p. sing. maskulinum
|
han
|
honom
|
hans
|
sig, sej1
|
sin
|
sitt
|
sina
|
3:e p. sing. femininum
|
hon
|
henne
|
hennes
|
3:e p. sing. könsneutralt
|
hen3
|
hen3, henom3, 4
|
hens3
|
3:e p. sing. utrum
|
den
|
dess
|
3:e p. sing. neutrum
|
det
|
dess
|
1:a person plural
|
vi
|
oss
|
vår, våran1
|
vårt, vårat1
|
våra
|
oss
|
vår, våran1
|
vårt, vårat1
|
våra
|
2:a person plural
|
ni, I2
|
er, eder2
|
er, eder2, eran1
|
ert, edert2, erat1
|
era, edra2
|
er, eder2
|
er, eder2, eran1
|
ert, edert2, erat1
|
era, edra2
|
3:e person plural
|
de, dom1
|
dem, dom1
|
deras
|
sig, sej1
|
sin
|
sitt
|
sina
|
Opersonliga pronomen
|
man, en5
|
en
|
ens
|
sig, sej1
|
sin
|
sitt
|
sina
|
Not: |
- Vardagligt
- Högtidligt
- "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen"
- "Hen" betydligt vanligare än "henom"
- Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning
Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.).
Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.
|
|
|
ni (personliga pronomen)
- personligt pronomen som syftar på flera tilltalade i subjektsform; personligt pronomen i andra person plural nominativ
- (ålderdomligt, kan ses som nedsättande) personligt pronomen för en underordnad person
- (formellt, artigt) personligt pronomen som syftar på en tilltalad i subjektsform; formellt personligt pronomen i andra person singular nominativ
- Varianter: Ni (stor initialbokstav), I (ålderdomligt), j (ålderdomligt), J (ålderdomligt)
- Användning: 'Ni' används även stundom som personligt pronomen andra person singular, istället för du, som en artighetsmarkör, då ofta riktat mot personer mot vilka man vill visa tecken på respekt. Detta bruk uppskattas ibland inte av de tilltalade, då bruket av 'ni' ändrats radikalt under de senaste decennierna ; tidigare användes 'ni' som tilltal för att visa avstånd, ofta riktat till personer av lägre social status.
- Varianter: I (ålderdomligt)
- Etymologi: Ordet ni finns belagt i skrift sedan början av 1600-talet.[1] Bildat genom överföring av verbens pluraländelse -en + I, ur såna uttryck som hören I, och i takt med att verbens pluralböjning föll ur bruk i dagligt tal, missuppfattades n:et vara en av pronomenet.[2]
Översättningar
andra person plural nominativ
- arabiska: أَنْتُم m (antum), أَنْتُنَّ f (antunna), أَنْتُمَا dual (antumā)
- belarusiska: вы (be)
- bokmål: dere (no)
- danska: I (da)
- engelska: you (en)
- estniska: teie (et), te (et)
- finska: te (fi)
- franska: vous (fr)
- frisiska: jimme (fy), jim (fy)
- hebreiska: אַתֶּם (he) m (atem), אַתֶּן (he) f (aten)
- isländska: þið (is)
- italienska: voi (it)
- japanska: 貴方方 (あなたがた, anatagata) (oftast kana), あなたたち (anatatachi), 君達/君たち (きみたち, kimitachi)
- katalanska: vosaltres (ca)
- kroatiska: vi (hr)
- luxemburgiska: dir (lb)
- nynorska: dokker, dokke, de (nn)
- polska: wy (pl)
- portugisiska: vós (pt), vocês (pt)
- ryska: вы (ru)
- spanska: ustedes (es) formellt, artigt, vosotros (es)
- svensk romani: essnos, ersnos
- sydsamiska: dåtnoeh dual
- tjeckiska: vy (cs)
- tyska: ihr (de), Sie (de) formellt, artigt
- ukrainska: ви (uk)
- vepsiska: tö
- älvdalska: ið
(formellt, artigt) andra person singular nominativ
översättningar som behöver granskas mot betydelse
Räkneord
ni
- (överkalixmål) nio
Bokmål
Räkneord
ni
- grundtalet nio
- Etymologi: Av fornnordiska níu, av urgermanska *newun, av urindoeuropeiska *h₁néwn̥
Danska
Räkneord
ni
- grundtalet nio
- Etymologi: Av fornnordiska níu, av urgermanska *newun, av urindoeuropeiska *h₁néwn̥
Esperanto
Pronomen
ni
- vi
- Ni havas multaj testoj en la lernejo.
- Vi har många prov i skolan.
Franska
Konjunktion
ni
- varken
- Je ne veux ni manger ni boire.
- Jag vill varken äta eller dricka.
- eller (i frasen "varken…eller")
- Je ne veux ni manger ni boire.
- Jag vill varken äta eller dricka.
- Etymologi: Av latinska nec (”inte”).
- Grammatik: Negationsfyllnaden ni måste användas tillsammans med negationen ne, som placeras före verbet.
Kymriska
Pronomen
ni
- vi
- Fory 'dyn ni'n cael bwyd gyda'n gilydd.
- Vi ska äta lunch tillsammans i morgon.
Nynorska
Räkneord
ni
- grundtalet nio
- Etymologi: Av fornnordiska níu, av urgermanska *newun, av urindoeuropeiska *h₁néwn̥
- Besläktade ord: niande
Spanska
Konjunktion
ni
- varken
- eller (i frasen "varken…eller")
- Etymologi: Av latinska nec (”inte”).
- Fraser: ni fu ni fa, ni siquiera
Källor