Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet tand. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet tand, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger tand i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet tand finns här. Definitionen av ordet tand hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avtand och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Etymologi: Av fornsvenska tan, av fornnordiska tönn, varav även isländska tönn, av urgermanska *tanþ, *tunþ, varav även gotiska 𐍄𐌿𐌽𐌸𐌿𐍃 (tunþus), nederländska tand, tyska Zahn och engelska tooth, av urindoeuropeiska *h₁dont-, *h₁dent-, varav även latin dens, grekiska ὀδούς (odoús), persiska دندان (dandân), sanskrit दन्त (danta) och litauska dantis, presensparticip av *h₁ed- ("äta"). Det avslutande d:et i svenskans tand har troligtvis återuppkommit (ni ser att i fornsvenskan fanns inget d) genom påverkan av pluralformen, vilken i fornsvenskan var tœnder, tainder. Baserat på hur ordet uppträder i grekiska och armeniska har det dock framhållits att det indoeuropeiska ordet i stället ska rekonstrueras som *h₃dónts (med en o-färgande laryngal) och därför härledas till *h₃ed- ("bita").