vika

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet vika. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet vika, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger vika i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet vika finns här. Definitionen av ordet vika hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avvika och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Svenska

Verb

Böjningar av vika  Aktiv Passiv
Infinitiv vika vikas
Presens viker viks (vikes)
Preteritum vek veks
Supinum vikt, vikit vikts, vikits
Imperativ vik
Particip
Presens vikande, vikandes
Perfekt (viken), vikt

Not:

Perfektparticipformen viken är mycket ovanlig

vika

  1. lägga dubbelt genom att böja
    Vik pappret på mitten!
    Du får vika din tröja fint.
    Besläktade ord: veck, vecka, veckla, vikning
    Sammansättningar: nedvika, uppvika
    Fraser: vika ned, vika ner, vika upp
  2. svänga; byta riktning
    Du kan vika av här!
    Sammansättningar: avvika, vika hädan
  3. boka; reservera; lägga undan
    Kan du vika en plats åt mig på söndag?
  4. ge efter för; retirera, ge upp; gå tillbaka
    1867: Svenska Familj-Journalen / Band VI, årgång 1867, Gustaf Thomée:
    plats, som nu kallas Brunkebergs torg, - officiella benämningen är emellertid Malmskilnads-torget, ehuru den måst vika för det historiska namnet
    1818: Kung Karl, den unge hjälte, Esaias Tegnér:
    Han kunde icke vika/ Blott falla kunde han.
    2011: Kina bromsar när efterfrågan viker, Johan Myrsten:
    Eurokrisen oroar även Kina, och kinesiska exportföretag brottas nu både med stigande kostnader och vikande utländska marknader.
    Besläktade ord: veck, vecka, veckla, vikning
    Fraser: ge vika, vika in, vika ihop

Översättningar

Se även

Finska

Substantiv

vika

  1. fel, defekt

Fornsvenska

Substantiv

Böjningar av vika  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vika vikan vikur viku(r)na(r)
Ackusativ viku vikuna vikur viku(r)na(r)
Dativ viku vikunni vikum vikumin
Genitiv viku vikunna(r) vikna viknanna

vika f

  1. vecka

Färöiska

Substantiv

vika f

  1. vecka
    Sammansättningar: arbeiðsvika, vikuskifti

Isländska

Substantiv

Böjningar av vika  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vika vikan vikur vikurnar
Ackusativ viku vikuna vikur vikurnar
Dativ viku vikunni vikum vikunum
Genitiv viku vikunnar vikna viknanna

vika f

  1. vecka