From Old Swedish strækkia, from Middle Low German strecken, from Old Saxon *strekkian.
sträcka c
sträcka (present sträcker, preterite sträckte, supine sträckt, imperative sträck)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | sträcka | sträckas | ||
Supine | sträckt | sträckts | ||
Imperative | sträck | — | ||
Imper. plural1 | sträcken | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | sträcker | sträckte | sträcks, sträckes | sträcktes |
Ind. plural1 | sträcka | sträckte | sträckas | sträcktes |
Subjunctive2 | sträcke | sträckte | sträckes | sträcktes |
Participles | ||||
Present participle | sträckande | |||
Past participle | sträckt | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |