fyr
Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet fyr. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet fyr, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger fyr i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet fyr finns här. Definitionen av ordet fyr hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avfyr och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.
Långe Jan på Öland, en mycket känd fyr i Sverige
Svenska
Substantiv
| Böjningar av fyr | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fyr | fyren | fyrar, (fyrer) | fyrarna, (fyrerna) |
| Genitiv | fyrs | fyrens | fyrars, (fyrers) | fyrarnas, (fyrernas) |
fyr
- (sjöfart, optik) tornliknande sjömärke avsett för att avge ljussignaler för sjöfarten, och i flygplanets tidiga historia även optisk markering av luftleder, med hjälp av stora strålkastare
- Besläktade ord: farologi
- Sammansättningar: angöringsfyr, ensfyr, fiskefyr, flygfyr, fyrapparat, fyrbyggnad, fyrkaraktär, fyrpanna, fyrskepp, fyrtorn, hamnfyr, kustfyr, ledfyr, radiofyr, sektorfyr, varningsfyr
- (i uttryck) eld; flamma; eldslåga, låga; brasa; brand; eldsvåda; även avfyrande
- (vardagligt) glad man
- Steffe var en glad fyr och en god vitsmakare.
- (runor) benämning av runan ᚠ i den medeltida runraden
- Synonymer: fä
- Etymologi: Av fornsvenska fyr (”eld, låga, flamma”) i samma betydelse, belagd av Olaus Petri 1535. I fornvästnordiskan (fornisländska, fornnorska) istället benämnd fä.
- Varianter: stungen fyr
Översättningar
sjömärke
- bokmål: fyr (no) n, fyrtårn (no) n
- danska: fyr (da) n, fyrtårn (da)
- engelska: lighthouse (en)
- finska: majakka (fi)
- franska: phare (fr) m
- frisiska: fjoertoer
- hebreiska: מִגְדַּלּוֹר (he) m (migdalór)
- isländska: viti (is)
- italienska: faro (it)
- japanska: 灯台 (ja), 燈台 (ja)
- polska: latarnia morska (pl) f
- portugisiska: farol (pt) m
- spanska: faro (es)
- tyska: Leuchtturm (de) m, Leuchtfeuer (de) n
se eld
Räkneord
fyr
- (oftast i ramsor) kortform av fyra
- Ett, två, tre, fyr...
- Sammansättningar: fyrbarnsfamilj, fyrdörrars, fyrgradig, fyrhjulig, fyrhjuling, fyrhjulsdrift, fyrhjulsdriven, fyrmannalag, fyrspann, fyrspår, fyrtakt, fyrtio
Danska
Substantiv
| Böjningar av fyr 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fyr | fyren | fyre | fyrene |
| Genitiv | fyrs | fyrens | fyres | fyrenes |
| Böjningar av fyr 2 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fyr | fyrren | fyrre | fyrrene |
| Genitiv | fyrs | fyrrens | fyrres | fyrrenes |
| Böjningar av fyr 3 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fyr | fyrren |
| Genitiv | fyrs | fyrrens |
| Böjningar av fyr 4–6 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fyr | fyret | fyr | fyrene |
| Genitiv | fyrs | fyrets | fyrs | fyrenes |
fyr u
- kille; pojkvän
- (träd) tall, fura
- Sammansättningar: fyrrekogle, fyrrenål, fyrreskov
- (material) furu
- fyr; sjömärke
- värmepanna
- eld
- Synonymer: ild
Verb
fyr
- böjningsform av fyre
Fornsvenska
Substantiv
fyr
- fyr, eld, låga, flamma
- (runor) benämning av runan ᚠ i den medeltida runraden
- Etymologi: Döpt efter fyr (flamma), belagd av Olaus Petri 1535. I fornvästnordiskan (fornisländska, fornnorska) istället benämnd fä.
- Varianter: stungen fyr