land

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet land. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet land, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger land i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet land finns här. Definitionen av ordet land hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avland och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även Land.

Svenska

Substantiv

Böjningar av land 1. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landet länder länderna
Genitiv lands landets länders ländernas
Som förled i sammansättningar används land- eller lant-.
Böjningar av land 1.-3. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landet land landen
Genitiv lands landets lands landens

Not:

Används sällan om nationer utan oftast om landområden.

Böjningar av land 3.-4. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ land landet
Genitiv lands landets

land

  1. (politik) politiskt begränsat område (definierat utifrån vem som har makten över det); nation, stat; även när man inte menar själva nationen utan bara landområdet
    Det är ofta svårt för de olika ländernas ledare att samsas.
    Sammansättningar: arabland, fiendeland, grannland, i-land, jordbruksland, landsdel, landsfader, landsförräderi, landshövding, landskap, landslag, landsting, u-land, utland, utvecklingsland
    Jämför: nation, stat, nationalstat, rike
    Hyponymer: Appendix:Länder och nationaliteter/Svenska, Kategori:Svenska/Länder
  2. odlingslott; stycke mark som lämpar sig för att brukas eller odlas
    I år tänker jag plantera morötter i landet.
    Synonymer: trädgårdsland
  3. glesbefolkat område; område med låg befolkningstäthet (motsats till stad)
    Varje sommar åkte de ut på landet.
    Sammansättningar: lantbrevbärare, lanthandel
    Synonymer: vischa, landsbygd, glesbygd
    Antonymer: stad
    Besläktade ord: lantis, lantlig
  4. (naturgeografi) all jordsyta förutom vatten; fastland (motsats till hav)
    Land i sikte!
    Sammansättningar: (land...) landhöjning, landremsa, landstiga
    Sammansättningar: (...land) högland, inland, lågland, slättland
  5. (främst i sammansättningar) främst obebyggd mark, terräng
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: (land...) landsbygd, landstäckande, landsväg
Sammansättningar: (lant...) lantadel, lantarbetare, lantbefolkning, lantbrevbärare, lantbruk, lantbrukare, lantegendom, lantluft, lantras, lantställe
Besläktade ord: landa, landning
Etymologi: Av fornsvenska land, av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).
Diverse: Stavning ändras från "land" till "lant" i en del sammansättningar och besläktade ord.

Översättningar

politiskt begränsat område; stat
glesbefolkat område
all jordsyta förutom vatten

Bokmål

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landet land landa, landene
Genitiv lands landets lands landas, landenes

land n

  1. land; nation
  2. land; landsbygd
  3. land; odlingslott
  4. land; fastland

Danska

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landet lande landene
Genitiv lands landets landes landenes

land n

  1. land; nation
  2. land; landsbygd
  3. land; (större) uppodlat område
  4. land; fastland
  5. land; obebyggd mark, terräng
    Sammansättningar: højland

Verb

land

  1. böjningsform av lande

Engelska

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
Nominativ land lands
Genitiv land's lands'

land

  1. land; nation
  2. land; landsbygd
  3. mark
  4. jordbruksmark
    Sammansättningar: borderland, farmland, grassland, highland, homeland, inland, island, landfill, landform, landholder, landlady, landless, landlord, landowner, landscape, landslide, landward, lowland, mainland, marshland, midland, moorland, no man's land, overland, scrubland, upland, wetland, woodland

Verb

Böjningar av land  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens land lands land
Preteritum ◀ landed ▶
Perfektparticip ◀ landed ▶
Presensparticip ◀ landing, vard. landin' ▶

land

  1. landa
  2. landstiga
  3. landsätta
  4. ro hem

Forndanska

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landit land landin
Ackusativ land landit land landin
Dativ landi landinu landum landunum
Genitiv lanz lanzins landa landanna

land n

  1. land
    Etymologi: Av fornnordiska land.
    Grammatik: Bfsg. landæt, ofpl. land.

Fornnordiska

Substantiv

land n

  1. land
    Etymologi: Av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).

Fornsvenska

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landit land landin
Ackusativ land landit land landin
Dativ landi, lande landinu, landeno landum, landom landumin, landomen
Genitiv lands landsins landa landanna

land n

  1. land
    Man skall a lande liua som ther ær sidhir.
    Man skall på landet leva som där är sed.
    Etymologi: Av fornnordiska land, av urgermanska landom, ytterst av urindoeuropeiska *lendh- (”land, hed”).

Isländska

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landið lönd löndin
Ackusativ land landið lönd löndin
Dativ landi landinu löndum löndunum
Genitiv lands landsins landa landanna

land n

  1. land; stat
  2. land; fast mark
  3. land, egendom; privat mark
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska land, av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).

Nederländska

Substantiv

land n

  1. land Vilken av de svenska betydelserna avses med "land"?
    Etymologi: Av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).

Verb

land

  1. böjningsform av landen

Norn

Substantiv

land n

  1. land
    Etymologi: Av fornnordiska land, av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).

Nynorska

Substantiv

Böjningar av land  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ land landet land landa,

land n

  1. land; nation
  2. land; landsbygd
  3. land; odlingslott
  4. land; fastland
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska land, av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).

Älvdalska

Substantiv

land n

  1. land
    Etymologi: Av fornnordiska land, av urgermanska *landą, ytterst av urindoeuropeiska *lendʰ- (”land, hed”).
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot