he

Hej, du har kommit hit för att leta efter betydelsen av ordet he. I DICTIOUS hittar du inte bara alla ordboksbetydelser av ordet he, utan du får också veta mer om dess etymologi, dess egenskaper och hur man säger he i singular och plural. Allt du behöver veta om ordet he finns här. Definitionen av ordet he hjälper dig att vara mer exakt och korrekt när du talar eller skriver dina texter. Genom att känna till definitionen avhe och andra ord berikar du ditt ordförråd och får tillgång till fler och bättre språkliga resurser.

Se även He och HE.

Tvärspråkligt

Kod

he

he

  1. (ISO 639-1) kod för språket hebreiska

Svenska

Förkortning

he

  1. förkortning för holocen era
    Antonymer: fh (före holocen)
    Användning: inom Holocenkalendern
    Varianter: HE (versal stavning)

Översättningar

Pronomen

he

  1. (norrländska, finlandssvenska, österbottniska, traditionell nyländska) det
    Användning: Används i traditionella nyländska och i österbottniska dialekter som pronomen för neutrala ord, ett av tre genus (han, hon, he).
    Varianter: e

Verb

he

  1. (norrländska) sätta, ställa, lägga, placera
    Igår hedde jag upp julsakerna, var ska jag he den?
    Den hedde jag iväg redan för två år sedan.
    Den slängde/hade jag iväg redan för två år sedan.
    Nu får du ta och he dig iväg härifrån
    Nu får du ta och ge dig iväg härifrån
    He på lampan!
    Tänd lampan!.
    Var har du hett den?
    Vart har du lagt den?
    Etymologi: He eller är ett verb som förekommer flitigt i de flesta norrländska dialekter, och är från början en kortform av verbet häva (fornsvenska hæfia, fornisländska hefja) men har med tiden fått en något annan betydelse än grundordet. Det verkar dock vara tämligen okänt inom de sydligare dialekterna. Detta ord kan närmast jämföras med engelskans put eller franskans mettre. He används ofta i olika uttryck för att ersätta ord som sätta, ställa, lägga, placera.
    Synonymer: häva (regionalt i Hälsingland)

Grammatik

Precis som alla andra verb böjs även verbet he. Däremot då det endast är ett dialektalt ord och således inte är en del av Svenska Akademins Ordlista har det kommit att råda delade meningar om böjningen av he. De flesta hävdar att ordet böjs he (infinitiv), her (presens), hedde (imperfekt), hett (supinum) och He! (imperativ). I de flesta dialekter uttalas dock presensformen i talspråk he och supinum- och/eller imperfektformen hedd.

Substantiv

he

  1. den femte bokstaven i flera semitiska alfabet: feniciska 𐤄‏, arameisk-hebreiska ד, syriska ܗ och arabiska ه

Engelska

Pronomen

he

  1. han

Finska

Pronomen

he

  1. de, om personer
    Synonymer: ne (talspråk)

Spanska

Verb

he

  1. böjningsform av haber

Källor

  1. Forskningscentralen för inhemska språk: Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland