Wiktionarydiskussion:Mallar

Hej allihopa! Vi har fått fram en massa mallar nu, vilket är bra. Fast jag skulle gärna se en förenkling av mallarna. Dagens mallar är rätt så avancerade och svåra att förstå för en ej invigd. Det blir en väldigt lång lista över artikelns innehåll i början av artikeln och i högermarginalen är det fullt av -rutor. Jag skulle gärna gå tillbaka ett snäpp och göra ungefär som i sarkofag och bara använda =-rubriker för språken samt om det finns två betydelser av samma ord. Vad tror ni? Nedan följer mitt förslag till mall:

ord (ordklass)

Genus: genus

Etymologi: etymologi

Uttal: uttal

  ord | ord
ordet | orden

betydelse

Översättningar:

• engelska: word (-)
• engelska: word

Synonymer:

• glosa

...

Väsk 2 juni 2004 kl.14.50 (UTC)

Vaddå svåra att förstå? Har du inte sett de tyska? De är väl lagom! Nä skämt åsido så kan det vara bra att förenkla det på det här viset. Jag vill dock göra en modifikation - se vad du tycker om den. Att jag använde ett '-' har ingen betydelse, jag har sett att tyskarna har börjat använda ^ istället. Hur som helst så blir det inte lika klottrigt som om man försöker skriva ut hela språknamnen varje gång.

Och så måste vi ha interwiki förstås :-) Och i verbmallen bör nog namnen på tempusformerna stå med, tror jag. Vad tror du?

Men jag tror nog att så som du gjort här så har vi nog rubrikerna på rätt platser - vid betydelserna och vid språken. Fast som vanligt bör vi inte bli alltför fastlåsta vid mallarna heller, utan modifiera dem där det behövs. Men nu: Var Djärv!

\Mike 2 juni 2004 kl.17.51 (UTC)

P.s. det går att stänga av redigera-länkarna till höger om du går upp i dina inställningar på special:preferences ('Inställningar' högst upp t.h. om du använder standard-skinnet) M

Dina ändringar låter jättegjutna! Vi spikar det så länge, tycker jag :-) Väsk 2 juni 2004 kl.19.03 (UTC)

Av någon anledning har sidor som skulle fungera som stöd för artikelskrivandet, dvs ordklassmallarna, hamnat i Wiktionary-namnrymden. Jag föreslår att vi flyttar dem allihopa till mall-namnrymden. Detta får som följd att vi, när vi ska skriva en ny sida, kan börja med att spara sidan med texten {{subst:substantivmall}}, varvid mallen kommer klistras in automatiskt. Därefter skriver man som vanligt. Detta istället för att först leta rätt på rätt mall, klippa ut den, gå (tillbaka) till artikeln och först därefter klistra in den. \Mike 31 augusti 2004 kl.12.57 (UTC)

Det vore synnerligen praktiskt, jag visste inte ens att denna funktion fanns inbyggd :). Det är väl bara att sätta igång och flytta mallarna, eller? • Användare:Tsujigiri|辻斬り 1 september 2004 kl.15.55 (UTC)

Flyttlass på väg! \Mike

Räknas ordningstalen som räkneord eller adjektiv? De böjs ju i alla fall på samma sätt som adjektiven (i superlativ) gör... (t.ex. förste/första/först). Om vi ska fixa någon slags mall för räkneorden, så bör ju ordningstalen få en egen mall. (Lär inte vara så stort behov av mall för grundalen, dock.) \Mike 3 september 2004 kl.19.49 (UTC)

Ordningstalen böjs inte riktigt som adjektiven. De har till exempel inga komparationsformer (andrare, mest andre?). // Wellparp 4 september 2004 kl.08.02 (UTC)

Nej, inte att de har komparationsformer. Nah... det var en dum ide ändå - glöm det! \M

Ett litet förslag: För att göra mallarna grammatikmallarna mer tilltalande så tycker jag att vi lägger in fintabellskoden.

border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"

Som det är nu så framträder linjerna i tabellen för mycket för att den ska vara lättläst och tabellerna innehåller viktig information. Vid varje grammatikbegrepp ligger dessutom en länk till förklaring vilket underlättar för nya användare att använda mallarna. Utseendet skulle bli:

istället för

Mall:SubstantivGrammatik

//StefanB 26 augusti 2005 kl.17.48 (UTC)

För det första är jag lite tveksam till att man ska ha länkar till pluralis och allt det där i mallarna - det blir lätt väl mycket... men jag tycker för det andra att om man ska ha det, så ska det inte vara några ^-länkar, utan då ska hela orden utgöra länkarna. Annars har jag pillat på en annan färgskala på en: - mallen för okomparabla adjektiv ser då ut så här:

Att den ligger ute i högerkanten innebär då att man slipper göra en ====Grammatik====-rubrik varje gång. Har inte fixat substantivmallen ännu, dock. Kommentarer? \Mike 5 september 2005 kl.23.40 (UTC)

Snyggt, Mike. Färger gör artiklarna mer inbjudande. Jag tycker att vi kan testa den genom att ersätta befintliga mallar så att vi slipper skriva om artiklarna. Det är bra att vi får bort de feta linjerna i mallarna eftersom det är så mycket fet stil i övrigt i artiklarna. När det gäller länkarna så var det mest för att hjälpa nya användare att komma igång men det löser sig nog ändå. Vi kanske skulle kunna ha endast en länk i mallen som leder till en sida som beskriver alla ord i mallen. //StefanB 6 september 2005 kl.06.54 (UTC)

Mallen är läcker (så när som på att den är på engelska)! Behöver vi inte grammatik sektionen? Skall vi bara ha den när en speciell grammatisk klargörelse behöver göras? // Wellparp 6 september 2005 kl.14.59 (UTC)

Engelskan beror förstås på den sena timmen - orkade inte översätta... :) \Mike 6 september 2005 kl.17.40 (UTC)

Grammatiksektionen skulle EMM kunna slopas i de flesta fall... Däremot så funderar jag på om mallen borde 'vridas' 90 grader för att bli lite lättare att passa in - just nu ser det lite trångt ut på flaska. \Mike 6 september 2005 kl.18.39 (UTC)

Oavsett om grammatikmallarna kommer att användas i fortsättningen eller inte, så kan jag inte för mitt liv förstå varför dom behöver innehålla massa länkar till böjningar. Det finns ingen nytta av att länka bestämd plural genitiv av t.ex. häst från huvudartikeln. Det enda som händer om man mot förmodan vill klicka vidare till hästarnas är att man kommer till en sida där man får reda på något som redan står i grundformens artikel. Att man omdirigerar hästars till häst med en vanlig redirect är vettigt, men att ordna så att man kan komma från en grundform till en böjning som inte kan betyda något annat är ju bara att göra massa dubbelarbete. Det finns helt enkelt inte så många kors att det blir intressant, inte ens om räknar in sammanträffanden i främmande språk.

Vad finns det för argument för att fortsätta peta in så många länkar som inte ens teoretiskt kan vara till någon nytta som fristående artiklar?

Peter Isotalo 24 januari 2006 kl.17.14 (UTC)

...är just nu ganska svårgenomtränglig. Jag funderar på om vi istället borde säga att varje mall har ett namn på exvis formen {{språkkod-ordklass-version|bla|blah|...}}. Bland annat funderar jag på om en mall för svenska substantiv skulle kunna heta sv-substantiv-or (för de som får -or i obest. plural), där man kan lägga in endast en ordstam som parameter (säg {{sv-substantiv-or|flask}}) varefter mallen lägger dit obest. sing. (-a), best. sing (-an), obest. pl. (-or), best. pl. (-orna) samt samtliga genitiv... (liksom genus - -or-orden är väl alltid utrum?) Och likadant för de andra grupperna ("deklinationerna", såvida jag inte missminner mina svenskalektioner. Eller var det tyska?) Naturligtvis behövs även en helt 'manuell' mall (säg sv-substantiv-oreg) för oregelundenheter, kanske även för ord som slutar på -s i obest. sing. för genitivens skull. Vad tror ni andra? Jag tror det skulle gå mycket snabbare och enklare att lägga in nya ord... \Mike 5 september 2005 kl.23.56 (UTC)

Det är bra så när som på att om man vill ändra uttseendet (t.ex. skippa länkningar till böjningar eller minska ramtjockleken) så måste man göra det i alla dessa mallar. Har man en enda blir det mindre jobb. Förmodligen uppvägs detta administrationsarbete av enkelheten att lägga in nya ord och det kanske även fixas av framtida versioner av mediawiki (mallar som anropar mallar). Dvs jag tycker att Mi kes förslag är bra och att vi börjar att arbeta på det om ingen har några invändningar. // Wellparp 6 september 2005 kl.14.56 (UTC)

Sådant borde gå att ordna redan nu, tror jag... (mallar som anropar mallar, alltså). Jag gör ett test. \Mike 6 september 2005 kl.17.40 (UTC)

Jag menar om mallen för or-verb anropade den generella mallen med argument så att själva utseendet kan ändras i en enda mall. Det gick iaf inte med förra mediawiki. // Wellparp 6 september 2005 kl.19.23 (UTC)

Till 1:a deklinationens substantiv (-or) hör även ros (rosor). Kanske kan vi se till att även dessa kan vara med i -or mallen eller skall vi ha en egen mall för dessa? Bra initiativ det här förresten Mike! // Wellparp 6 september 2005 kl.19.30 (UTC)

Då har vi lite problem, eftersom bestämd ändelse singular skiljer (-an resp. -en). Finns det händelsevis fler varianter av den deklinationen? (Hur är det med sko? Bro?) Och hur ser det ut med de andra - hur många varianter finns där, tro... Nå, jag får nog titta vidare på mallarna i morgon \Mike 7 september 2005 kl.09.29 (UTC)

(←)Nåväl, om vi försöker få lite struktur på deklinationerna... ...så säger jag bara "fy för grammatik"... :P Jag försökte helt enkelt få in så många varianter som möjligt i en och samma tabell, men trots att den är långt ifrån fullständig så vet jag inte längre om mitt "projekt" är rimligt... Bara en sån sak som "sko" och "ko" - ska de in som varianter på deklination 1? "Räknas" stam-o:et till obest. pl.-ändelsen (vilket enl. w:en:Swedish grammar är vad som avgör deklinationen)? Är "öga" och "öra" oregelbundna, eftersom obest. pl. slutar på -on? Sedan har vi alla dessa varianter: behålls slutbokstaven? Speciellt vokaler verkar försvinna ibland, men behålls ibland... (behålls om de är betonade???) Och alla dessa som slutar på -el i obest. sing.... (liknande, men inte lika kategoriskt, med dem som slutar på -er). Och dessutom så hör jag med jämna mellanrum folk som hävdar att apelsin är neutrum - men fortfarande menar att pluralet är apelsiner - oregelbundenhet eller symptomatiskt för någon regel jag glömt bort?

Och: ouppräkneliga substantiv... hur passar man in dem? snö, t.ex.? vatten?

Kort sagt, jag börja inse att jag tagit mig vatten över huvet... men om någon tror att detta går att rädda, så varsågod :)

Hoppas att det går att ta sig igenom beteckningarna här... + använder jag om sista bokstaven i obest. sing. inte försvinner när den spcificerade ändelsen hängs på...

\Mike 12 september 2005 kl.22.32 (UTC) (som ska fortsätta på detta någon annan gång) P.S. Detta får mig nästan att tro, att det trots allt vore lättare om man skapade en enda mall för alla "regelbundna" (dvs de man inte behöver gå in och mixtra med stammen på), och sedan anropa den genom, exvis, {{sv-substantiv|genus=Utrum|flask|a|an|or|orna}}. Jag tycker detta borde kunna innefatta alla utom de som får någon slags "omljud"? D.S.

Just det ja, sedan har jag glömt de som slutar på -el i obest. sing. och som gör om det till -lar i plural... (ex "nyckel"); eller de som får "-let" i best. sing. (ex. "exempel"). Ska vi kalla dem "oregelbundna"?

Jag har försökt ta upp Mikes kastade vante, och vill ge en statusrapport, mycket därför jag har börjat blir rädd att jag krånglat till det hela för mycket. Jag har försökt skapa mallar som i princip skall kunna användas utan parametrar, men med möjlighet att lägga till sådana för att hantera så att säga regelbundna varianter. Jag har också valt att använda mig av namngivna parametrar, då det inte skall krävas att man anger alla, eller komma ihåg vilken ordning. Mallarna har namn enligt principen: sv-subst-<n/t för best sg ändelse>-<pluraländelse>. De parametrar som används är grundform (defaultar till artikelnamn), rot (defaultar till grundform), genitivändelse (defaultar till -s, genom att sätta till =, så undertrycks detta s), fog (default varierar med mallar, vanligen -e- eller -a-, kan sättas till = (tom) på t ex vokalfinal grundformer för att få n/t i best sg direkt på vokalen och pluralrot (defaultar till rot).

Så här motsvarar de än så länge Mikes tabell:

Förutom ovan angivna parametrar, kan alla mallarna ta en parameter betydelser med vilken hjälp ett antal betydelsenummer, för att begränsa vilka betydelser av ett substantiv som mallen hör ihop med.

--sanna 4 mars 2006 kl.23.10 (UTC)

Jag tycker fortfarande att det här grammatiska tabellbajseriet är helt överflödigt i nuvarande skede. Trots att det här är en svensk ordbok som riktar sig till svensktalande så verkar det läggas ner mer tid på att tillfredsställa icke-svenskkunniga när vi inte ens kommit över 10 000 artiklar. Vi borde koncentrera oss lite mer på att bygga upp ett inhemskt ordförråd innan vi börjar med överkursdetaljer. Dom allra flesta ordböjningar går helt utmärkt att sammanfatta som i traditionella ordböcker och som jag tillämpat i t.ex. suga och spetälska. Det är så oerhört mycket mer relevant att erbjuda en ansenlig mängd uppslagsord med rimliga definition överhuvudtaget än att snöa in på grammatikkuriosa.

Att böjningar får både egna artiklar och egna poster i huvudordsartiklar istället för lättnavigerade redirects förefaller också som rent kontraproduktivt. Jag har svårt att tro att någon för tillfället tar svenska Wiktionary på ens hälften så stort allvar som svenska Wikipedia, och då står ändå den senare i rätt låg kurs.

Peter Isotalo 8 januari 2006 kl.16.12 (UTC)

Jag tänker inte kommentera tabellerna här och nu, men när det gäller att Att böjningar får både egna artiklar och egna poster i huvudordsartiklar istället för lättnavigerade redirects förefaller också som rent kontraproduktivt så har jag kommenterat den ett antal gånger, utan att (mig veterligen) någonsin ha fått ett svar. Min motfråga blir således återigen "Hur ska man göra med ett ord som exempelvis kors? Vart ska det omdirigeras? Vilken betydelse ska ha företräde?"

Och när det gäller huruvida vi ska göra något för "svensktalande" just nu, så tycker jag ärligt talat att det är ganska naivt att tro att man kan börja på ett sätt, nu när vi har under x tusen artiklar, för att sedan ändra praxis senare "när vi börjar bli stora". Jag skulle kunna slå vad om att den praxisändringen aldrig kommer att komma till stånd eftersom det i det läget kommer bli alltför mycket att ändra till den nya standarden.

Och för det tredje, så ligger det i sakens natur att en encyklopedi med 10.000 artiklar är mer användbar än en ordlista med 10.000 ord. Och just nu har sv:wp i storleksordningen 15 ggr fler artiklar än sv:wikt... så din jämförelse angående vad som tas på allvar är helt korrekt, och fullständigt ointressant. \Mike 16 januari 2006 kl.14.29 (UTC)

Undantagsfallet kors löser man givetvis enklast genom att ange substantivets betydelse först och sen ge en "Se också"-hänvisning till "obestämd plural genitivt av ko". Det finns ingen poäng att göra det svårare än vad det är. Dom hundratusentals (miljontals?) böjningar av ord som faktiskt bara har en betydelse går utmärkt att omdirigera utan att behöva stipulera några komplicerade (undantags)regler. Sunt förnuft räcker väldigt långt med få deltagare.

Och det är rätt att 10 000 ord i en encyklopedi räcker längre, men det är rätt beklämmande att se att man redan börjat fylla ordboken med färre än 10 000 ord med rent encyklopediska termer som Amerikanska Jungfruöarna. Det finns liksom noll intresse av att ange sådana här termer i en ordbok eftersom den är till för att slå upp grammatiska, semantiska och etymologiska nyanser, som egennamn av det här slaget i princip helt saknar. Du har en genitivform, en geopolitisk definition och sen är det schlutt. Tänk efter; varför skulla man behöva slå upp t.ex. "Trinidad och Tobago" i SAOB när alla vet att det är NE eller liknande encyklopedi man kollar såna termer? Det är väldigt mycket onödigt dubbelarbete som görs, och att det är så mycket enklare än att ge vettiga definitions för vardagstermer gör det rätt förrädiskt ur ett nyttoperspektiv. Det är som om under-10 000-uppslags-encyklopedin fokuserade mer på artiklar om järnvägsknutar i Skottland än att skriva om krig eller feminism.

Praxisändringar är buslätta att genomföra i dom fall jag referar till. Särskilt böjningstabeller (om man nu prompt måste ha dom) är ett utmärkt exempel på tillägg som är som gjorda för att sätta bottar till att göra. Det betydligt bökigare att ta bort något än att sätta dit det.

Peter Isotalo 17 januari 2006 kl.04.38 (UTC)

Det finns liksom noll intresse av att ange sådana här termer i en ordbok eftersom den är till för att slå upp grammatiska, semantiska och etymologiska nyanser, som egennamn av det här slaget i princip helt saknar. Jag antar då att du anser att "försöket" att infoga översättningar och liknande är totalt värdelöst? I sådana fall så måste vi nog konstatera att vi har helt olika åsikter om vad projektet "wiktionary" är till för. Och nej, jag skulle inte slå upp "Trinidad och Tobago" i SAOB om jag behöver ha reda på vad det heter på t.ex. tyska; men jag tycker (tyckte??) att wiktionary skulle kunna vara bra för den uppgiften (På villkor att det får stå kvar, förstås.) Och beträffande att det skulle vara "beklämmande" att 'fel' ord införs just nu, så vill jag bara påminna om att detta är ett helt frivilligt projekt, där var och en lägger vad vederbörande anser intressant - eller inte lägger in någonting alls. Så hade man börjat skriva om skotska järnvägsknutar innan man skrev om krig på wp, så kan jag absolut inte se något problem med det! Vi ska inte få det perfekt idag, eller ens i morgon, utan måste låta det få ta tid. Och då ska vi inte sätta upp regler om att "detta får du inte skriva om nu, utan det måste vänta tills vi är tillräckligt stora". Vet du vad? Då kommer vi aldrig bli stora. \Mike 17 januari 2006 kl.08.54 (UTC)

Självklart är det intressant med översättnignar i en internetordbok, och det är framförallt inget (större) hinder. Det som jag tycker är beklämmande är detta eviga schackrande om vad en ordbok egentligen är. Jag har påpekat det förut och jag vill påpeka det igen; varför göra det så gräsligt komplicerat i startgroparna? Snegla på NEO, SAOB, SAOL och dom andra större ordböckerna lite lagom så länge och strunta i helt ointressant dubbelarbete som att ha artiklar för egennamn på stater, städer, nationer, etc. Ingen har intresse av att söka det här och det finnns inte ens några språkliga definitioner som enkelt kan förklara termerna; dom är rent encyklopediska. All rimligt relevant information finns redan i wikipedierna, inklusive väldigt många översättningar.

Och regler har jag aldrig bett om. Regler hör inte hemma på en wiki annat än för etikett och faktagranskning.

Peter Isotalo 17 januari 2006 kl.16.20 (UTC)

Ursäkta. Men när du klagar på att det existerar artiklar om nationsnamn, hur menar du att jag ska tolka det, annat än att du anser att de inte hör hemma här (och att vi möjigen till och med ska uppmuntra folk att inte lägga till sådant)? Omvänt, varför klagar du på det om du anser att andra mycket väl kan ägna sig åt att lägga in det om de vill? Det är ju inte direkt så att sv:wiktionary någonstans uppmuntrar någon att lägga in just denna information. \Mike 17 januari 2006 kl.17.15 (UTC)

Jag tycker inte vi borde ha nationsnamn i en ordbok om du vill ha det koncist formulerat. Uppmuntringen består i att vi fortfarande har artiklarna kvar och länkar flitigt till varje nation. Man kan ju kanske ha en liten påminnelse någonstans om varför väldigt få egennamn fyller något högre syfte i en ordbok (undantag finns alltid). Men regler är något annat än rekommendationer. Går något mot rekommendationer rättar man vänligt och upplysande. Bryter någon en regel utdelar man disciplinstraff.

Peter Isotalo 17 januari 2006 kl.17.53 (UTC)

Ok, men som jag sa på irc:n igår så är jag av annan åsikt i just frågan om nationsegennamn. \Mike 18 januari 2006 kl.06.20 (UTC)

Jo, du har konstaterat vad din ståndpunkt är, men du har inte gjort något försök till att motivera vad nationsnamn gör för nytta i en ordbok när alla (inklusive du själv enligt ovan) vet att man slår upp encylopediska termer i en encyklopedi. I vårt fall innehåller också encyklopedin översättningar i form av länkar till systerartiklar.

Peter Isotalo 18 januari 2006 kl.17.00 (UTC)

Kort sagt, jag ser inte varför nationsnamn är mer "encyklopediska" än säg namn på vetenskaper, för att bara ta ett exempel. \Mike 20 januari 2006 kl.20.39 (UTC)

Resonemanget haltar fortfarande: "Namn på vetenskaper" är inte egennamn. Jämför med polis, t.ex. Ord som fysik kan också böjas i mer än bara genitiv, till skillnad från statsnamn. Även i plural med en del god vilja (parallelt med "maskuliniteter" eller "feminismer").

Peter Isotalo 21 januari 2006 kl.08.54 (UTC)

Ok, jag ger mig om vetenskaperna, eftersom du nu påpekade att de förutom att vara encyklopediska måste vara egennamn; det hade jag missat. Jag får väl göra en lista på termer som används inom andra vetenskaper än "geopolitik", sådana så att de är egennamn, och inte har några böjningsformer (annat än genitiv). Jag återkommer, när jag har en sådan lista att visa upp. De termerna får någon väl skapa en egen webtjänst för, om man vill ha fram översättningar till och från svenska för de orden. Jag tycker bara det är synd att wiktionary inte kan stå för det. \Mike 30 januari 2006 kl.19.38 (UTC)

Men skulle inte en bra kompromiss vara att ha dom bara på separata listor som tillägg och länkar till wikipediaartiklarna? Särskilt områden som Nya Zeeland och Nya Kaledonien som bara är väldigt enkla nybildningar på andra namn finns det väldigt lite nytta med att ha helt egna artiklar för.

Peter Isotalo 2 februari 2006 kl.22.18 (UTC)

I diskussionen Enklare mallar ovan ifrågasätts om nationers namn skall tas upp. Jag anser att detta ska tas upp. Länderna heter ju olika på olika språk, och etymologierna är intressanta, liksom vad diverse länder, som ändrat namn hette förr. Detta är inte enbart encyklopodeiskt utan en hjälp för översättare. Ta t ex Sverige som heter Schweden, Sweden, Suède etc. Jag har själv i ett afrikanskt land (franstalande) fått höra att Sverige är landet där man är duktig på att göra klockor. D v s man blandar ihop det för dem exotiska Suède med Suisse. Som ju schweizarna själva dessutom omväxlande kallar för Schweiz och Svizzera beroende på landsända. Annat av ordboksintresse är

• Vitryssland – Belarus
• Spanien – España (där blir det även hopp i alfabetiska ordningen)
• Dahomey – Benin
• Burma – Myanmar
• Congo – Congo Brazaville – Kongo – Congo Leopoldville – Zaîre
• Elfenbenskusten – Côte d'Ivoire
• Chad – Tschad
• Östpakistan – Bangla Desh (sägs betyda Vårt Land?)
• Mali – Burkina Faso (som också lär betyda Vårt land?)
• Hur ska man tolka (och översätta) FOB UK port?
• Rio d'Oro – Spanska Västsahara eller Marocko?
• Belize – British Honduras
• Svalbard – Spetsbergen – Spitzenbergen

o s v. / 82.182.149.179 6 november 2006 kl. 22.26 (CET)Svara

Jag tror att det numera inte föreligger några som helst tveksamheter om att det råder bred enighet om att vi ska ha med namn på länder i ordboken. Personnamn är även de intressanta ur etymologi- och släktskapsperspektiv, däremot inte namn på enskilda personer då detta skulle fokusera på personen och inte på namnet. ~ Dodde 6 november 2006 kl. 23.26 (CET)Svara

Modellen för att ange uttal verkar vara lite rostig i allmänhet. Personligen tycker jag det är smidigare att uttalet står precis efter uppslagsordet som i bröd istället för under egen rubrik. Alternativt att den står kvar under egen rubrik, men att X-SAMPA plockas bort eftersom det bara är IPA med enklare ASCII som väldigt få kan läsa och ersätter den med uttalsangivelse som kan baseras på stavning och vanliga svenska bokstäver som /å/ istället för /o/, /sj/ istället för /ɧ/ o.s.v.

Kommentarer? Tillägg?

Peter Isotalo 17 januari 2006 kl.17.44 (UTC)

Som nykommen hit fann jag det mycket svårt att lokalisera vilka mallar som finns (och därmed vilka som saknas). Därför har jag börjat kategorisera de mallar jag stött på/hittat m h a sökning i ett system baserat på enwikt:s mallkategorisering. Med utgångspunkt från Kategori:Wiktionary:Mallar (underkategori till Kategori:Wiktionary) har jag skapat språkspecifika underkategori med namngivning ], där XXX är språkets namn. Hittills har jag enbart kategoriserat grammatiska mallar, och då sorterat in dem i respektive språkkategori under ordklassen, m h a noinclude, t ex :

<noinclude>]</noinclude>

Jag har kategoriserat alla mallar jag stött på, då jag haft svårt att se vilka som faktiskt används och inte, och det kan kanske hjälpa till att sortera ut eventuella dubletter/återvändsgränder.

Hittills har jag enbart kategoriserat efter språk, men det är naturligtvis möjligt att utöka kategoriseringen till att även skapa underkategorier för ordklasser om så önskas. Det är kanske också önskvärt att de olika språkrubriksmallarna m m också läggs in i trädet. Är det här av nytta?--sanna 21 januari 2006 kl.11.46 (UTC)

Jag har tagit bort denna kategorisering från Mall:Verbmall, Mall:Substantivmall, Mall:Adjektivmall och Mall:Adverbmall eftersom de väl(?) är tänkta att användas m h a preload, och då kommer ju kategoriseringen med till den enskilda artiklen.--sanna 22 januari 2006 kl.19.47 (UTC)

Jo, de var tänkta för någon slags "preload", men innan preloadfunktionen var implementerad i programvaran... (så de glömdes bort, är jag rädd) \Mike 22 januari 2006 kl.20.25 (UTC)

Finns det intresse av att uppdatera dem och göra dem åtkomliga m preload?--sanna 22 januari 2006 kl.20.39 (UTC)

Vad jag kan se finns det i Mall:Verbmall, Mall:Substantivmall, Mall:Adjektivmall och Mall:Adverbmall inte någon plats för exempel, och nog vill vi väl ha det. Jag föreslår att vi placerar in en underrubrik för exempel direkt efter betydelser.--sanna 22 januari 2006 kl.19.42 (UTC)

Ska inte påstå att dessa mallar är särskilt väluppdaterade, men principen (som jag försökt följa ivf) är att skriva

1. betydelse 1
   • En exempelmening där betydelse 1 används
2. Betydelse 2
   • Exempelmening

o.s.v....

\Mike 22 januari 2006 kl.20.23 (UTC)

Det låter som en bra princip.--sanna 22 januari 2006 kl.20.38 (UTC)

I mallarna finns det heller inte någon given plats för stående/fasta uttryck som innehåller ordet ifråga, och jag anser att de bör kompletteras med en rubrik för dessa, frågan är vad denna skall heta.

Jag ser att det i vissa artiklar har använts rubriken Idiom, vilket jag tycker är olyckligt. Att använda denna i grunden tvetydiga term (ordet kan ju också betyda det talade språk en viss individ använder sig av, och används då ofta för att ange att något är konstigt/avvikande från standard) kan vara berättigat i ett tryckt lexikon med stor utrymmesbrist, men här tycker jag att vi kan kosta på oss att vara något tydligare. Om de vedertagna begreppen Stående uttryck eller Fasta uttryck ej faller på läppen, så använd åtminstone Idiomatiska uttryck. Jag kan hålla med om att där finns en mindre betydelseskiftning mellan fasta uttryck och idiom i det att den senare termen betonar att uttryckets betydelse ej är omedelbart uttydbar från de ingående komponenterna. Däremot ifrågasätter jag om vi verkligen vill begränsa oss till att ange den typen av fasta uttryck. Jag skulle därför föreslå att vi kallar denna underrubrik för antingen Fasta uttryck eller Stående uttryck.--sanna 25 januari 2006 kl.12.56 (UTC)

Hrrm. Det är lite väl mycket hårklyveri att påstå att "idiom" kan tolkas som något annat än "fasta uttryck" i en ordbok. Det finns i alla fall ingen som skulle stöta på posten och tro att det betydde just "språkbruk hos en person" och därav missförstå hela alltet.

Jag förstår däremot inte alls vad det är som skulle bli exkluderat av "idiom". Vilka uttryck skulle inte få komma med?

Peter Isotalo 25 januari 2006 kl.21.18 (UTC)

Måhända tolkningen är långsökt, men jag finner långt ifrån idiom som den mest naturliga rubriksättningen för denna kategori. Vad gäller fasta uttryck som det eventuellt kan vara svårt att motivera som idiom, så tänker jag på konstruktioner typ vara stadd i förändring, dvs konstruktioner där det kan vara svårt att dra gränsen mellan exempel och idiom. vara stadd är ju oerhört vanligare i kombination med i förändring och vid kassa, så vanliga att dessa kombinationer i det närmaste är att betrakta som fasta uttryck. Däremot är det näppeligen så att man inte kan härleda uttryckens betydelse ur komponenterna.--sanna 25 januari 2006 kl.21.38 (UTC)

Jag är inte alls van vid uttrycket själv, så jag måste väl påstå att det inte är helt givet från beståndsdelarna. "Stadd vid kassa" anges som ett idiom av NEO, men inte "stadd i förändring". Mycket vanliga konstruktioner med uppslagsordet, som t.ex. "ingå fred" eller "krig bröt ut", kan man ange kursivt i samband med definitionen eller bara som exempel.

Peter Isotalo 26 januari 2006 kl.10.44 (UTC)

Det finns inte en enda deklinationsmall i den här listan. Var är alla? Varför har vi dom inte länkade här?

Peter Isotalo 14 februari 2006 kl.22.35 (UTC)

Denna sida är väl egentligen tänkt för ordklassmallar snarare än böjningsmallar. Som du märkt så håller jag på och överför substantivmallar från enwiki, men har ännu inte nått en struktur på dem som är stabil nog för att jag vill publicera dem så att säga på riktigt. När jag nått en struktur som jag tycker är bra, tänker jag göra en översiktssida över dem, så att de blir lätta att hitta och lätta för andra att förbättra. Än så länge justerar jag i dem alla löpande...och har inte ens bundit mig för parameterstrukturen, av vilken anledningen jag vill att antalet artiklar som använder dem ännu är något begränsat, för att minska risken utdaterat bruk av dem. Sedan är ju ytterligare en fråga hur böjningsmallarna skall infogas i substantivmallen, skall alla alternativ listas, fast utkommenterade, eller?--sanna 15 februari 2006 kl.09.01 (UTC)

Oj, jag glömde säga att de mallar jag arbetar med återfinns i Kategori:Wiktionary:Mallar för svenska--sanna 15 februari 2006 kl.10.17 (UTC)

Jo, det har du rätt i. Bättre att vänta tills dom är klara. Jag tycker definitivt att vi ska länka till alla mallar vi har från den här sidan, annars blir det toksvårt att hitta dom om man inte vet var man ska leta. Fast ordklassmallarna ska givetvis stå högst upp och så.

Peter Isotalo 15 februari 2006 kl.11.11 (UTC)

Motsvarande sida på wp heter väl "lista över mallar". Varför ska det heta "meddelandevariabler" här? // habj 16 juni 2006 kl.10.22 (UTC)

För att en gång i anno dazumal kallades mallar för meddelandevariabler? Bristfälligt uppdaterad, helt enkelt.--sanna 16 juni 2006 kl.10.31 (UTC)

Idén om att alla mallar ska finnas med och förklaras på en samlad sida är bra tycker jag. Just nu är det dock 100-tals mallar som inte finns med här, men som också sällan eller aldrig används. Borde vi inte dela upp så att de vanligaste och viktigaste mallarna beskrivs på en sida (denna), och alla andra som används mer sporadiskt sammanställs på en annan sida? Och att vi samtidigt rensar ut alla mallar som helt enkelt finns någon användning för (längre)? ~ Dodde 9 oktober 2006 kl. 04.09 (UTC)

Eftersom Wiktionary:Mallar inte längre används, ska vi flytta Wiktionary:Lista över mallar till enklare Wiktionary:Mallar? ~ Dodde 18 oktober 2006 kl. 03.30 (CEST)Svara

Jag tycker vi ska göra mallar för participer, eftersom perfektparticipen sammanfaller med adjektiv, och presensparticipen både sammanfaller med substantiv. På bågot sätt kan man redigera sv-adjektiv-perifrastiskt, och sammanfoga den med sv-subst. Smiddle 22 mars 2007 kl. 23.29 (CET)Svara

Jag har gjort en för perfektparticip, förbättra gärna... Smiddle 22 mars 2007 kl. 23.41 (CET)Svara

Detsamma med en rörig presensparticip. Smiddle 22 mars 2007 kl. 23.47 (CET)Svara

Jag förstår inte riktigt. Ord i presensparticip är oböjliga, och i perfektparticip kongruensböjs de precis som andra adjektiv, bland annat varför vi har valt att placera dessa ord under adjektiv-rubriken. På vilket sätt är {{sv-adjektiv-perifrastiskt}} mer otillräckligt för perfektparticip än för andra adjektiv? ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 00.05 (CET)Svara

Presensparticip är väl inte oböjliga? Redigerande, redigerandet, redigeranden, redigerandena? Smiddle 23 mars 2007 kl. 00.20 (CET)Svara

Du pratar här om substantiviserade verb med hjälp av -ande och -ende: att le - ett leende. Leende böjs som andra substantiv - leende, leenden, leende, leendena. Stavningen sammanfaller med presensparticipet av le - en leende flicka (attributivt), flickan kom leende(s) (predikativt). Inte alla verb substantiviseras på det här sättet, bland annat finns inget substantiv redigerande och därför inte heller formen redigerandena (däremot redigering, redigeringen, redigeringar, redigeringarna). ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 00.33 (CET)Svara

Angående redigerande så håller jag inte med: det förekommer i relativt ofta i bestämd form (redigerandet, 1100 googlar) och i ett par tre fall i plural (redigeranden) - möjligen att man kan argumentera för att det inte är räkneligt, men att det inte skulle förekomma som substantiv håller jag alltså inte med om. Lite OT så påminner det mig förresten om adjektivens maskulinformer, som faktiskt inte används för vissa adjektiv (sådana som inte under några omständigheter kan beskriva personer), så de formerna vore mer relevant att plocka bort ur de mallarna.

Smiddle: när det gäller mallen är det en bra början, men jag har funderat lite på om det blir lättast med en mall för alla perfektparticipvarianter, eller om man ska låta -ad, -t och -en-participen få varsin mall. Jag luta nog åt tre olika... ({{sv-perfektparticip-ad}}, {{sv-perfektparticip-t}} och {{sv-perfektparticip-en}}). Jag tror inte det finns fler mönster? \Mike 23 mars 2007 kl. 09.30 (CET)Svara

Hmm, jo, -<tonad konsonant eller annan vokal än a>d också. Bör kunna sammanfogas med -t-fallet, tror jag... Funderar vidare på det idag; ser inte just nu hur jag ska få ihop det hela. \M

Nej, ni har rätt att något inte riktigt stämmer. Stirrade mig blind på de två senare formerna av Smiddles exempel, redigeranden och redigerandena som har 3 respektive 0 träffar på Google, jämfört med 50800 redigeringar och 626 redigeringarna. Dessutom skrev Wikipedia w:Particip#Presensparticip "Presensparticip eller presens particip är i svenskan oböjliga adjektiv". SAG uttrycker det som "Presensparticipen är som adjektiviska attribut och predikativ oböjliga: de saknar kongruensböjning och kompareras endast perifrastiskt". "Redigerandet avstannade när mannen steg in i rummet". "Förstörandet av skolan kunde kopplas till en grupp som tidigare var känd hos polisen". De flesta former verkar följa samma mönster, att de inte förekommer naturligt i plural, medan det finns några som tvärt emot är vanligt förekommande, exempelvis leende. Varför det är så vet jag inte. ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 12.22 (CET)Svara

Lite nyfiken på inkonsekvensen i namngivningen av mallarna: -ad i ena fallet och -t i ena fallet. Bara -d räcker väl? Och likaså valet av parametern grundform= i ena fallet och rot= i ena fallet? Grundform brukar vara något man skriver istället för namnet på artikeln, rot brukar vara något som suffix läggs till i böjningstabellen. ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 12.28 (CET)Svara

När det gäller parameternamnen har jag fortfarande inte riktigt begripit logiken som används i de andra mallarna (har mer memorerat än studerat dem), så de kan behöva modifieras... Vad gäller namnen sitter jag just nu och filar på en -d-mall, men är lite osäker på om något av de tre varianter jag hittat som borde passas in i den istället kanske borde tas in i -ad-mallen eller -t-mallen... Work in progress, så att säga. Principen är kort sagt att jag hittills tycker mig se följande sex mönster i böjningarna:

     -dd    -tt    -dde    -dda    -dda       (trodd/trott/trodde/trodda/trodda)           sv-perfektparticip-d
     -(v)d  -(v)tt -(v)de  -(v)da  -(v)da     (död/dött/döde/döda/döda)                    sv-perfektparticip-d
     -(k)d  -(k)t  -(k)de  -(k)da  -(k)da     (drömd/drömt/drömde/drömda/drömda)           sv-perfektparticip-t
     -t     -t     -te     -ta     -ta        (köpt/köpt/köpte/köpta/köpta)                sv-perfektparticip-t
     -ad    -at    -ade    -ade    -ade       (målad/målat/målade/målade/målade)           sv-perfektparticip-ad
     -en    -et    -ne     -na     -na        (skriven/skrivet/skrivne/skrivna/skrivna)    sv-perfektparticip-en

     (k)=godtycklig konsonant, förutom d (finns fler undantag?)
     (v)=godtycklig vokal, förutom a (finns fler undantag?)

Inte för att jag är säker på att det inte finns undantag, men de får i så fall antagligen tas om hand i en egen tabell. Hmmm... jo, det borde gå att lägga 1 och 2 i -d-mallen, 3 och 4 i den som just nu heter -t (vad ska den mallen heta istället, då?) 5 kvar som -ad och 6 ska skapas som -en. \Mike 23 mars 2007 kl. 13.27 (CET)Svara

(efter redigeringskonflikt) Ok, ser att suffixen kan vara -d, -ad, -dd, -t och -en för perfektparticipen och -ende, -ande och -nde för presensparticipen. Men liksom participen är verbavledda finns även verbavledda adjektiv med andra suffix: -bar (applicera + -bar = applicerbar), -lig (förändra + -lig = föränderlig), -abel (representera + -abel = representabel), -aktig (slösa + -aktig = slösaktig), -ig (stöka + -ig = stökig), -sam (fundera + -sam = fundersam), -ant (adoptera + -ant = adoptant), -ativ (determinera + -ativ = determinativ), -tiv (abortera + -tiv = abortiv) med flera. Min tveksamhet gäller om att ha en mall för var och en av alla dessa adjektivsuffix över huvud taget förenklar något, eller om mallar bara ska användas för participen, vad anledningen är till att speciella mallar behövs för just participen, men inte de andra formerna av verbavledda adjektiv. Jag ser det lite som att man inte ska behöva ha full koll på släktskap och liknande för att kunna lägga till en böjningsmall i en artikel. Då är färre mallar lättare och man i dessa ändra enstaka argument så att helheten blir rätt. Att ett givet adjektiv är just ett particip anges dessutom direkt i de flesta definitionerna, eftersom betydelsen hos participet ofta (men inte alltid) är bibehållen och överensstämmer med verbets betydelse. ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 13.59 (CET)Svara

Fråga: Överensstämmer böjningsmönstret för någon av participmallarna med adjektiv som inte är particip? Kan man döpa mallarna till sv-adjektiv-dd/d/ad/en/t? Personligen skulle jag nog vilja det. Vad finns för argument emot? ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 14.32 (CET)Svara

Tja, om de heter sv-adjektiv eller sv-particip kvittar mig lika; fördelen jag såg med att kalla dem particip medan jag jobbade på dem var väl mest att det skulle vara lättare att hålla reda på dem. De är lättflyttade :) Men visst finns det vanliga adjektiv som har samma böjningar som vissa av participen: vid - mönster 2, absurd - mönster 3, abrupt - mönster 4, angelägen - mönster 6. Däremot kan jag inte på rak arm komma på något ord, som inte är en sammansättning med ett perfektparticip, och som överrensstämmer med 5, och slutligen endast två ord som kan stämma med 1 (rädd och fadd), och när det gäller de båda är det ytterst ovanligt att neutrumformen används.

Men jag tycker nog i vilket fall att detta är en ganska välmarkerad undergrupp av adjektiven, med ganska enhetliga böjningar, så att i princip tycker jag nog att mallarna skulle kunna hjälpa mer än de förvirrar - likaväl som vi har en uppsjö tabeller för substantiven istället för en enda som tar nio parametrar (egennamn och oräkneliga oräknade). Däremot så kan det vara så att någon/några av dessa kan generaliseras lite till för att kunna ta hand om någon större grupp av adjektiv - just nu funderar jag på om inte dina -bar/-lig/-aktig/-ig/-ant/-(a)tiv väldigt enkelt skulle kunna få böjningar med den mall som just nu har det temporära namnet sv-perfektparticip-t. Men det skulle då tvinga oss att plocka bort hänvisningen till det ursprungliga verbet från particip-mallen: om det är ok, så visst kan vi göra det. \Mike 23 mars 2007 kl. 15.14 (CET)Svara

Ok, helt ok att vi har olika mallar för olika böjningsmönster. Tycker också att det är helt ok att vi tar bort kommentaren om att participet avletts från ett verb. Detta är dessutom för det mesta även den enda informationen som kommer att ges i definitionen. Att ha adjektiv i mallnamnet är även enklare för alla eftersom fler har koll på adjektiv än particip. Det är också adjektiv-rubriken som används i artikeln. Även SAG redovisar participen som en undergrupp till adjektiven. Sedan att man kan använda mallen på adjektiv som inte är particip är ju också något som talar för. ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 16.17 (CET)Svara

Men varför inte ha 6 olika isåfall sv-adjektiv-dd/(v)d/(k)d/t/ad/en, istället för att krångla till vissa av dem och göra namngivningen av mallarna mindre intuitiv? Hade Wikimedia lagt till existerande string functions så hade man kanske inte behövs så många mallar och inte så många parametrar. Men tills dess får vi jobba vidare som innan. ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 17.20 (CET)Svara

Har lagt till och ändrat så att vi nu har uppsättningen av de 6 mallarna. Alla mallar kräver rot=, ingen mall behöver ändelse=. Jag ändrade sv-adjektiv-ad så att rot= anges utan a, eftersom a:et finns med i mallnamnet och det som finns med i mallnamnet är de bokstäver som ska exkluderas från rot-parametern i de andra 5 mallarna. Instruktionerna kan behöva ses över i mallarna. I praktiken behöver man dock, med nuvarande upplägg, inte hålla reda på vilka verb som är starka och svaga, har kort eller lång vokal osv, utan ändelsen är den enda avgörande faktorn. -(k)d för adjektiv med konsonant (utom d) + d, -dd för specialfallet med konsonanten d + d, -(v)d för adjektiv med vokal (utom a) + d, -ad för specialfallet (dock den vanligaste formen) med vokalen a + d, och sedan -t och -en för adjektiven som slutar med -t och -en. ~ Dodde 23 mars 2007 kl. 22.59 (CET)Svara

Angående undantag från -dd så är en gissning att rädd kommit från rädas, men jag har inget belägg för det. Däremot fadd verkar inte ha kommit från ett verb utan direkt från franskan. Superlativ verkar ju dock förekomma för fadd så -dd-mallen fungerar ju inte där. formen räddast kan jag också tänka mig, även om formen inte är så vanlig, så jag vet inte om den nuvarande mallen i artikeln rädd är rätt. ~ Dodde 24 mars 2007 kl. 18.19 (CET)Svara

Jag ser inte varför vare sig rädd eller fadd skulle kompareras med mer/mest. De är väl som 'alla' andra korta adjektiv som mestadels kompareras med -are/-ast? \Mike 25 mars 2007 kl. 17.17 (CEST)Svara

Men perfektparticip kompareras ju endast med mer/mest, åtminstone om vi ska tro participmallarna som vi precis har skapat och de exempel som vi har testat dem på. Ingen av dem har med komparationsformerna -are och -ast. Och rädd är urspringligen ett particip av fornsvenska "räþa" - skrämma, skriver NEO. Så i så fall är rädd ett undantag (eller kanske "undantag") bland participen att det kompareras med -are och -ast. Finns fler undantag? ~ Dodde 25 mars 2007 kl. 17.45 (CEST)Svara

Och just det har jag börjat fundera på om det verkligen stämmer - hur kan till exempel något vara "mer skrivet" än något annat? Vissa particip tror jag alltså tillochmed är okomparerbara... \Mike 25 mars 2007 kl. 19.01 (CEST)Svara

Vad tycker ni om att infoga alla HTML-taggar på denna sida? Har haft stora problem ibland att få tecknen att göra det jag vill. Hittade till slut denna sida: https://sv.m.wikipedia.orghttps://dictious.com/sv/Wikipedia:Taggar.Jonteemil (diskussion) 9 februari 2017 kl. 18.51 (CET)Svara

De borde oftast inte behövas, när har du haft användning för dem? Jag tycker absolut att vi kan länka dit, men jag tycker att vi ska undvika att duplicera information. –dMoberg 11 februari 2017 kl. 09.07 (CET)Svara

Här på wiktionary har jag använt <nowiki> och < !-->.Jonteemil (diskussion) 11 februari 2017 kl. 12.34 (CET)Svara

Ah, ja de kan nog komma till användning då och då. Frågan är var man ska skriva det, för egentligen passar det ju inte här då det inte är mallar. –dMoberg 11 februari 2017 kl. 13.06 (CET)Svara

En egen flik under mallar kallad HTML-taggar funkar väl? Det tycker jag i alla fall.Jonteemil (diskussion) 18 februari 2017 kl. 04.59 (CET)Svara