Användardiskussion:Bounce1337

Tack! Bounce1337 2 mars 2010 kl. 19.53 (CET)Svara

Till skillnad från hur artiklar länkas mellan olika språkversioner på Wikipedia så iw-länkar man inte till de direkta översättningarna utan till motsvarande uppslag i den andra versionen. Stoisk skall alltså länka till en:stoisk (om den finns) och inte till en:stoic. Dessutom sköts det automatiskt av bottar, så man behöver inte bry sig om att lägga in dem manuellt. :) Diupwijk 27 mars 2010 kl. 23.33 (CET)Svara

Tack för notisen! Bounce1337 27 mars 2010 kl. 23.35 (CET)Svara

Druckit mjölk på sistone? :P –dMoberg 27 mars 2010 kl. 23.38 (CET)Svara

;) Bounce1337 27 mars 2010 kl. 23.41 (CET)Svara

Att skapa dem tar robotarna hand om. Bara så att du vet. – Smiddle 28 mars 2010 kl. 12.24 (CEST)Svara

Nu vet jag det. Tack! Bounce1337 28 mars 2010 kl. 13.54 (CEST)Svara

Hej Bounce, jag vill bara säga att jag är imponerad av din iver att utöka ordboken. Fantastiskt bra arbete. Får jag bara komma med en önskan och det är att du gärna får lägga till böjningsmallar i uppslagsorden. Det går oftast mycket fort och är inte så knepigt. Om jag förstått det rätt så kommer en robot förhoppningsvis efter sommaren att gå igenom alla uppslagsord med böjningsmallar och skapa böjningsformer till orden, men bara i de fallen där det redan finns en mall. Fråga gärna om du är osäker på hur mall-syntaxen fungerar. Mvh Mason 6 april 2010 kl. 16.48 (CEST)Svara

Tack! Jag lägga mallarna i bakhuvudet. Tidigare har jag avstått från dem eftersom jag har varit osäker i vissa fall, men jag behöver inte avstå från dem helt och hållet. Bounce1337 6 april 2010 kl. 19.05 (CEST)Svara

Kul att du hjälper till, hag skulle bara vilja informera om användningen av {{se även}}. Den används bara när det är ord där gemener kan ändras till versaler och vice versa, eller när man kan lägga till eller ta bort diakriter, och inte på ord som har andra ord med liknande stavning eller dubbelteckning. Se Wiktionary:Mallar/se även. – Smiddle 9 april 2010 kl. 15.33 (CEST)Svara

Men även i sällsynta fall då ordet ofta blir felstavat. ~ Dodde 22 april 2010 kl. 03.01 (CEST)Svara

Kolla ordet stonoga en gång till, det blev nog lite knasigt där. Mason 21 april 2010 kl. 18.45 (CEST)Svara

I polska Wiktionary står det att gråsugga betyder stonoga. Även i polska Wikipedia står det att stonoga tillhör ordningen gråsuggor. Jag läste informationen med en nypa salt, för jag har alltid trott att det betyder tusenfoting. Det är möjligt att detta är biologiska termer, medan den mer kända betydelsen endast gäller i vardagligt språk.

Det bör dock noteras att den polska Wikipediaartikeln inte länkar till något annat språk, vilket kan innebära att termen saknar en direkt översättning. Bounce1337 21 april 2010 kl. 19.16 (CEST)Svara

Ledsen, jag var nog lite vag. Jag kan ingen polska, men jag tänkte snarare på att du kategoriserat ordet som svenska/botanik. Botanik handlar ju om växter och inte gråsuggor och stonoga är väl knappast ett svenskt ord än mindre en svensk växt. :) Mason 21 april 2010 kl. 20.15 (CEST)Svara

Oj hoppsan, det var ett misstag som jag inte märkte även den andra gången jag redigerade artikeln. Tack för att du påminde! Bounce1337 21 april 2010 kl. 22.17 (CEST)Svara

Hej, betyder inte memo minnesanteckning? Kan det betyda PM också? (http://www.answers.com/topic/memo) –dMoberg 28 april 2010 kl. 20.09 (CEST)Svara

Memo kan väl vara kortform för både memorandum och promemoria. Rätta mig om jag har fel. Bounce1337 28 april 2010 kl. 22.25 (CEST)Svara

Ja jag har inte haft någon egen kontakt med ordet som jag kan ta till, men på answers.com tas ju bara memorandum upp. Den sidan brukar kännas ganska täckande.. Och en:wp har också bara angett betydelsen memorandum. Har du någon källa där det används i betydelsen PM? –dMoberg 28 april 2010 kl. 23.30 (CEST)Svara

Den korrekta betydelsen av memo är memorandum, men i mycket slarvigt tal förekommer det ibland att ordet syftar på promemoria. Troligtvis härstammar detta från den italienska betydelsen av ordet. Bounce1337 29 april 2010 kl. 17.07 (CEST)Svara

Jag tog tillslut bort den tveksamma betydelsen. Bristen på trovärdiga källor var en av flera anledningar till detta beslut. Bounce1337 29 april 2010 kl. 17.55 (CEST)Svara

Hej, jag undrar om du skulle kunna försöka bena ut definitionerna lite mer än att ge en ett-ords-översättning? Jag begrep, efter invite, inte alls vilken av delbetydelserna av 'framkalla' du menar har en betydelse som överrensstämmer med någon av betydelserna hos 'invite' förrän jag i SAOB hittade en bokstavlig tolkning (=kalla fram). Men likväl, saob-betydelsen har att göra med att 'beordra fram' ("uppmana att träda fram") medan den engelska alltid, såvitt jag begriper efter två olika ordlistor, är artig och snarare uppmuntrar än uppmanar. Jag vet inte - anser du att jag har misstolkat? (Jag *behöver* i vissa avseenden förbättra min engelska, så om du här har något som jag missuppfattat så vore jag glad att få reda på det).

Men i vilket fall som: det bör nog klargöras att det inte är 'framkalla bilder'-betydelsen som avses, och jag tvivlar också på att det är betydelsen som i 'framkalla fara (för någon)'.

\Mike 25 maj 2010 kl. 22.24 (CEST)Svara

Jag har tydliggjort definitionerna med exempelmeningar, synonymer och dylika tillägg. Bounce1337 25 maj 2010 kl. 23.00 (CEST)Svara

Tack; jag tycker fortfarande att en del borde slås samman, och jag har gjort så mellan två av definitionerna, som du kanske sett. Jag har en fråga till, rörande ett annat ord: jag har svårt att förstå mig på definitionen av 'pester'. De två delarna av definitionen ('förpesta' respektive 'besvära, plåga') fungerar såvitt jag vet så pass olika, med olika användningsområden, att jag har svårt att få ihop det till en definition. 'Förpesta' har ju att göra med att förstöra en miljö eller stämning (vilket i sin tur inducerar en irritation hos andra), medan 'besvära' och 'plåga' mer syftar på att direkt irritera andra (men genom att göra detta kan det upplevas som att personen ifråga förpestar t.ex. festen). Så – jag skulle nog säga att begreppen har en koppling mellan varandra, men att de är så långt från att vara ekvivalenta att 'pester' inte kan översättas med 'förpesta'. \Mike 26 maj 2010 kl. 11.44 (CEST)Svara

Vill du bli sysop på Svenska Wiktionary? (Se Administratörer). Svara på Begäran om administratörskap om du accepterar nomineringen eller ej. Dodde 14 juni 2010 kl. 23.22 (CEST)Svara

Tack för nomineringen! Bounce1337 15 juni 2010 kl. 02.13 (CEST)Svara

Nu ska det finnas lite extra knappar, om du skulle behöva. \Mike 16 juni 2010 kl. 21.49 (CEST)Svara

På stilguiden står det just nu inte mer än "Definitionen av en fras är omdiskuterad, men i praktiken används denna rubrik för alla uttryck som består av två eller fler ord och som inte passar bättre som sammansättning eller under någon annan rubrik." Visserligen överlåts det mesta därmed åt det subjektiva, men jag känner ganska starkt att de flesta som du lagt till passar bättre som sammansättningar än fraser. Har du några synpunkter? – Smiddle 15 juni 2010 kl. 23.53 (CEST)Svara

För språk, som exempelvis engelska, som använder sig av särskrivning är det definitivt ofta fråga om sammansättningar. Öppna sammansättningar eller open compounds kallas de. ~ Dodde 16 juni 2010 kl. 00.03 (CEST)Svara

Misstänkte det. – Smiddle 16 juni 2010 kl. 00.04 (CEST)Svara

Alla "besläktade termer" kan indelas i tre grupper:

1. termer som endast består av ett ord eller en sammansättning, och är eventuellt sammanbundna med ett bindestreck

   non-alcoholic

2. termer som består av två eller flera ord, och inte bildar en hel mening

   rough around the edges

3. termer som utgör fullständiga meningar och inleds med versal

   As you make your bed so you must lie in it.

Men detta skulle kräva en del omstruktureringar. Bounce1337 16 juni 2010 kl. 00.13 (CEST)Svara

Öppna sammansättningar, som ändå är "sammansättning", borde tillhöra samma grupp. Bounce1337 16 juni 2010 kl. 00.22 (CEST)Svara

Japp. Absolut. Öppna eller stängda sammansättningar borde båda hanteras som sammansättningar här på Wiktionary. De andra två exemplen använder vi fraser för. Främst för att inte behöva ha olika underrubriker för olika typer som idiom, verbfraser, partikelverb, ordspråk, talesätt, osv. osv. Det finns även andra fasta begrepp såsom exempelvis "absolut majoritet". Svårt att se det som varken fras eller sammansättning. Flera olika typer behöver dock inte listas under nån rubrik, utan kan länkas till genom {{konstr}}, bland annat tänker jag att absolut majoritet borde kunna det, men jag vet inte riktigt. ~ Dodde 16 juni 2010 kl. 00.57 (CEST)Svara

Jag är tveksam till att ha en mall {{varianter}} så som framgår av Bybrunnendiskussionen då detta diskuterades . Det är därför någon mall {{varianter}} inte existerade och därför Stilguiden fortfarande beskriver "Varianter" som en egen H4-rubrik. ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 11.14 (CEST)Svara

Jag har inte redigerat på den sidan. Du kanske blandade ihop mig med någon annan. Det händer. :) Bounce1337 24 juni 2010 kl. 14.45 (CEST)Svara

Hej, bara av nyfikenhet och eftersom du inte har en babelmall: Vilka språk talar du? Kan du flytande polska? :) Lundgren8 5 augusti 2010 kl. 20.58 (CEST)Svara

Det beror på hur du definierar "flytande". Jag är inte felfri när det gäller polsk grammatik, men jag kan en del. Dessutom lär man sig med tiden. Bounce1337 5 augusti 2010 kl. 21.03 (CEST)Svara

Jo jag tänkte mest om du var modersmålstalande, men om du har lärt dig själv hur har du gjort det? :) Lundgren8 5 augusti 2010 kl. 21.14 (CEST)Svara

Jag har några (äldre) släktingar från Polen som inte talar något annat språk än polska. Trots att vi träffas mycket sällan har jag lärt mig en hel del från våra "träffar". Sedan försöker jag hålla igång språket på något sätt. Bounce1337 5 augusti 2010 kl. 21.21 (CEST)Svara

Aha, spännande. :) Lundgren8 5 augusti 2010 kl. 21.22 (CEST)Svara

Har lite (en hel del) frågor och synpunkter om dina skapade polska substantivmallar. Har du möjligen MSN? ~ Dodde 11 augusti 2010 kl. 01.24 (CEST)Svara

Nej, det har jag tyvärr inte. Jag vet hur det ser ut, men de allmänna mallarna är endast tillfälliga. Vi kan gärna diskutera här. Bounce1337 11 augusti 2010 kl. 01.33 (CEST)Svara

Föredrar direktchatt när det gäller så invecklade grejer som mallskapande. Annars kan en diskussion dra ut på tiden flera veckor. ~ Dodde 11 augusti 2010 kl. 01.37 (CEST)Svara

Personligen spelar det ingen roll, men det vore enklaste att föra en diskussion här. Bounce1337 11 augusti 2010 kl. 01.48 (CEST)Svara

Ok. Du kanske vill börja med att förklara då hur du tänkt när du skapat mallarna och varför mallarna du skapat på olika punkter skiljer sig från andra liknande mallar? Vad gör polska speciellt? Varför har de numrerade inte samma funktion i dessa som i andra mallar? Kan du redogöra för andra speciella behov just de polska substantivmallarna och om du funderat tillräckligt över vilka parametrar som är nödvändiga och så att de fungerar optimalt och är anpassade till hur parametrar används i andra liknande mallar? Du förstår kanske att kommunikation om dessa och säkert lika många saker till sker smidigare direkt över chatt. MSN är inte nödvändigt, men vilket chatt-program som helst funkar för mig. ~ Dodde 11 augusti 2010 kl. 13.00 (CEST)Svara

Jag ändrade numreringen för att det skulle vara enklare att kopiera från plwiki. Polska substantiv böjs efter den stavelse som finns i slutet av ordet. Sammanlagt kan det finnas över etthundra olika deklinationer, men dessa deklinationer kan delas in i grupper. Observera att plwiki inte har en endaste mall för polska substantiv - de ansåg att det är bättre att skriva allt manuellt. Enwiki har ett tjugotal mallar, men dessa omfattar endast en femtedel av alla polska substantiv. Dessutom finns det många undantag, särskilt nya och ålderdomliga ord böjs annorlunda. En polsk grammatikbok skriver att finns det cirka 30000 substantiv som inte böjs enligt de tjugo vanligaste deklinationer.

Jag tycker att vi ska ha ett par allmänna mallar som fungerar för alla substantiv, och sedan kan vi steg för steg lägga till mallar för specifika deklinationer. Bounce1337 11 augusti 2010 kl. 13.39 (CEST)Svara

Fast de allmänna parametrarna fungerar på ett visst sätt i i stort sett alla mallar. Jag förstår inte varför inte samma system kan användas för polska substantiv. En snabb titt i nån av de polska substantivmallar du skapat så ser det helt omvänt ut, och jag förstår inte hur det är tänkt att fungera. Varför är de numrerade parametrarna placerade i slutet istället för, som vanligt, i början? Vad gäller uppsättningen mallar förstår jag att det med hundratalet deklinationer inte är rimligt att skapa en mall för varenda en av dem, så det är som du föreslår rimligt att ha allmänna mallar: pl-subst-f, pl-subst-m och pl-subst-n för substantiv i femininum, maskulinum respektive neutrum. Vad gäller de mallar som används för särskilda deklinationer bör genus även i dessa mallnamn framgå enligt samma namngivningsstruktur, följt av "-<ändelse>". Den namngivna parametern rot=, i de mallar den existerar i på svwikt, avser en viss form som framgår av instruktionerna (oftast grundformen) minus den ändelse som framgår av det aktuella mallnamnet. I flera fall i de mallar du skapat gäller inte detta. Jag föreslår ändring (för det finns väl inget skäl att undanta polska substantivmallar från den principen?). ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 01.18 (CEST)Svara

Om du vill diskutera detta mer i detalj finns jag tillgänglig nu på IRC:s svenska Wiktionary-kanal #wiktionary-sv (server irc.freenode.org). Jag har även MSN, ICQ, Yahoo messenger och Skype. ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 01.22 (CEST)Svara

Jag håller med om att det blir enklare om mallar på olika språk har samma struktur. Jag ska ändra detta i mån av tid. Jag ska försöka skapa mallar för de tjugo vanligaste deklinationerna. Många deklinationer skiljer sig endast i ett eller två kasus. Dessutom har enwikt mycket material som kan kopieras. Parametern rot= kan än så länge ändras utan större problem.

Mallarna pl-subst-f, pl-subst-m och pl-subst-n är bristfälliga när det gäller funktionalitet. Många parametrar saknas, och de som finns är onödiga. Däremot är de specifika mallarna bättre, eftersom de är anpassade för en avgränsad grupp av ord. I längden hoppas jag vi kommer kunna avskaffa de generella mallarna. Bounce1337 14 augusti 2010 kl. 01.37 (CEST)Svara

Jag föreslår att du inte skapar nya mallar, eller förser nya uppslag med mallar, förrän samtliga frågor är utredda. Det blir mycket jobb med att i efterhand rätta till allt som blivit fel på olika sätt. Vad gäller de allmänna mallarna så ska raderna bytas ut. "|{{länka|{{{nom|{{{rot|}}}{{{1|{{PAGENAME}}}}}}}}}}" ska bli "|{{länka|{{{1}}}}}" osv. (rot ska inte finnas i dessa). Samtliga mallar, även de specifika, ska göra sig av med de cellspecifika namngivna parametrarna (nom, gen-pl, dat-pl osv.). Det är detta de numrerade parametrarna är till för. Jag skulle gärna hjälpa dig med detta arbetet, men alldeles för osmidigt utan direktkontakt. ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 01.53 (CEST)Svara

Om de allmänna mallarna ska vara utan parametrar, räcker det då inte med två (en för räknebara och en för oräknebara ord)? Egennamn böjs på samma sätt som vanliga substantiv. Bounce1337 14 augusti 2010 kl. 02.09 (CEST)Svara

Nej. I princip behövs tre för räknebara, tre för oräknebara och tre för namn (förstår dock inte vad du menar med "vanliga substantiv"). Att böjning sker på samma sätt för olika grupper (räknebara/oräknebara/namn) är inte en anledning för att ta bort någon av dem. ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 02.23 (CEST)Svara

Namn kan vara både räknebara och oräknebara. Det kan finnas tre Julior i en klass, men det kan inte finnas tre Sverige i en värld. Alltså måste namn delas in i två separata grupper, detta om namn ska särskiljas. Bounce1337 14 augusti 2010 kl. 02.32 (CEST)Svara

Det är inte uppenbart nödvändigt att redovisa den räknebara betydelsen av egennamn (dvs räknebarheten hos exempelvis personerna som bär ett visst namn, till skillnad från oräknebarheten hos namnet i sig). För närvarande redovisar vi på svenskspråkiga Wiktionary endast den oräknebara betydelsen. Det är i annat fall en diskussion för Bybrunnen som isåfall bör vara språköverskridande. Om du vill läsa mer om bakgrunden till problematiken finns i ett svar på Bybrunnen (Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv14#Personnamn vidare länkning till flera omfattande diskussioner på engelskspråkiga Wiktionary om detta. ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 02.52 (CEST)Svara

Tid för irc lite nu? Har några frågor om pl-adj-y. ~ Dodde 16 augusti 2010 kl. 23.41 (CEST)Svara

Visst, en sekund bara. Bounce1337 16 augusti 2010 kl. 23.43 (CEST)Svara

Tid en stund? ~ Dodde 22 februari 2011 kl. 19.55 (CET)Svara

Har knappt om tid i dag och i morgon. Kan det vänta tills på torsdag eller senare? Bounce1337 22 februari 2011 kl. 20.01 (CET)Svara

Tar bara en minut, men visst, ingen brådska... :) ~ Dodde 22 februari 2011 kl. 20.08 (CET)Svara

Eller tja, för din egen skull - ju snarare desto bättre. ~ Dodde 22 februari 2011 kl. 20.14 (CET)Svara

Okej, om det tar mindre än en kvart. Bounce1337 22 februari 2011 kl. 20.24 (CET)Svara

Japp, en (1) minut. ~ Dodde 22 februari 2011 kl. 20.25 (CET)Svara

Tid? ~ Dodde 23 mars 2011 kl. 00.22 (CET)Svara

Skulle precis sluta för dagen. I morgon kanske? Bounce1337 23 mars 2011 kl. 00.24 (CET)Svara

Ok. Avvakta med att lägga till adverb-parametrar osv. tills vidare.. Vill gärna ha hjälp att få till alla specialparametrar och special-länka-mallar så att det blir rätt och bra. Hade Skalman att bolla med förut, men känner mig lite lost nu. Behöver få till detta innan jag fortsätter med böjningsscriptet. ~ Dodde 23 mars 2011 kl. 00.27 (CET)Svara

Har kollat igenom länka-mallarna nu, och bestämt mig för hur det får bli. Jag utgick från din skapade {{länka-adv}} och skapade motsvarande {{länka-prespart}} och {{länka-perfpart}}. Jag har flyttat {{länka-tveksam}} och {{länka-tveksam-2}} till {{länka-b-tveksam}} och {{länka-b-tveksam-2}} eftersom de ju bygger på {{länka-b}} nu och inte längre på {{länka}}. I de fall tveksam-funktionen behövs för annat än böjningsformer, får nya mallar skapas. Jag har skapat {{länka-perfpart-tveksam}} eftersom den i verbmallarnas perfpektparticiprutor behöver bygga på {{länka-perfpart}}. Har antecknat allt detta på Wiktionary:Mallar/länka.

Jag har ändrat koden i samtliga svenska verbmallar och ändrat {{sv-adj}} och {{sv-adj-t}} som du tidigare redigerat. Motsvarande ändringar som i dessa två kvarstår att ändra i resterande adjektivmallar, om du vill pyssla med det, annars gör jag det senare. ~ Dodde 23 mars 2011 kl. 06.35 (CET)Svara

Jag har tid nu eller senare idag. En del kvarstår att diskutera, såsom adverbavledningar på andra språk (som inte sammanfaller med en böjningsform). Dessutom har jag lagt märke till att SAOB anger -en-avledningar såsom former av adjektiv (exempelvis TILLBÖRLIG 4.c.α). Bounce1337 23 mars 2011 kl. 19.20 (CET)Svara

Tid nu? ~ Dodde 12 april 2011 kl. 21.58 (CEST)Svara

Om 10 minuter. Bounce1337 12 april 2011 kl. 22.04 (CEST)Svara

Kan du komma in på IRC en stund? ~ Dodde 19 april 2011 kl. 01.06 (CEST)Svara

Du skapade {{varianter}} med hänvisning att den liknar {{synonymer}}-mallen, men i Bybrunnendiskussionen Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv15#Konstruktioner och semantiska relationer invid sin definition diskuteras detta på ett par ställen. Jag såg det i början som en möjlighet, men eftersom varje variant även bör kommenteras (utbredning, typ av variant, speciella egenskaper hos varianten osv.) så passar det bättre att ha det under en egen rubrik istället för som med {{synonymer}}. Om du kikar i stilguiden är detta också den struktur som rekommenderas där. Jag ser att du tyvärr har använt {{varianter}} redan på ett 60-tal sidor innan jag såg detta, men detta behöver alltså ändras till att använda rubrik istället om du inte anser att frågan bör tas upp på Bybrunnen igen för diskussion.

Jag har varierat mellan mallen {{varianter}} och rubriken Varianter beroende på omständigheterna. Exempelvis kände jag att det blev problematiskt att använda en rubrik när en variant inte motsvarar ordets alla betydelser. Se till exempel Wellington, hur ska sådana uppslag se ut? Bounce1337 27 augusti 2010 kl. 15.51 (CEST)Svara

På samma sätt som vi skiljer på betydelser under alla andra ordlisterubriker: . Man kan resonera som du gör för de andra ordlisterubrikerna också (som exempelvis "sammansättningar" och "besläktade ord"). Jag säger inte automatiskt att det därför måste vara fel - det finns säkert fördelar man kan titta närmare på. Jag ser vissa fördelar, men i en avvägning ser jag betydligt fler nackdelar. Personligen anser jag att det är dumt att ha flexibla lösningar som "vi gör si ibland, och så ibland". Det krånglar till beskrivningen i Stilguiden. Det innebär också merjobb att ändra på uppslagen när den ena lösningen som var bra till en början kräver att man går över till den andra lösningen. Och som tidigare nämnt anser jag att just variantavsnittet bör innehålla kommentarer om hur varianten förhåller sig till stavningen på huvuduppslaget (varför varianten finns, hur vanlig den är, om och i så fall på vilket sätt det är regionalt/dialektalt, vilka nyansskillnader det finns i bruk eller betydelse osv., allt vad som kan vara relevant i det aktuella fallet). Varianter faller normalt inte heller under begreppet "semantiska relationer" som samtliga av de andra mallarna gör (även {{jämför}}). Vissa av argumenten är förstår starkare och vissa svagare. Det finns säkerligen fler argument både för och emot en ändring. Om du anser att de argument jag fört fram nu är i hög grad oväsentliga eller inte tillräckliga, så ta gärna upp frågan till diskussion på Bybrunnen så att fler får möjlighet att uttala sig, så att i slutänden att vi kan nå konsensus för hur vi ska förhålla oss till det hela. I nuläget är användning av {{varianter}} inte i enlighet med stilguiden. ~ Dodde 23 september 2010 kl. 13.58 (CEST)Svara

Ska fundera vidare en stund. Kommer tillsvidare använda ordlisterubriker. Bounce1337 23 september 2010 kl. 21.53 (CEST)Svara

Så du inte undrar varför {{jfr}} plötsligt inte längre funkar: jag har infört ändrat namn på {{jfr}} till {{jämför}} och ändrat på alla berörda sidor för att undvika förkortning i mallnamnet på samma sätt som hela orden skrivs ut även för de andra mallarna för semantiska relationer. ~ Dodde 23 september 2010 kl. 13.58 (CEST)Svara

Noterat. Bounce1337 23 september 2010 kl. 21.53 (CEST)Svara

Hej, kan du hjälpa mig kontrollera svenska rättstavningen på den här listan? Jag skulle vilja skapa sidor för dem i polska wiktionary, men jag skulle vilja förvisa mig om att de är korrekt skrivna. Tack!

PS: Vad är skillnad mellan t.ex. trettiofem och trettifem? Midhir 30 oktober 2010 kl. 15.20 (CEST)Svara

Tretti är en vardaglig stavningsvariant av trettio. Tretti används sällan i skrift, utan vanligen i talspråk eller chatt.

Jag kan inte finna några fel på listan, men jag kan säga till när eller om jag gör det. Förresten, bra och användbar lista! Bounce1337 30 oktober 2010 kl. 15.30 (CEST)Svara

Har inte heller hittat några fel. Några saker som medvetet eller omedvetet saknas i tabellen kan jag dock kommentera:

Ett, tjugoett, trettioett osv. är neutrum och har sin motsvarighet för utrum i en, tjugoen, trettioen osv.. O:et i trettio,fyrtio,femtio,sextio,sjuttio,åttio och nittio utelämnas ofta i tal och ibland i skrift, som Bounce säger, även i sammansättningar (tretti(o)fem, tretti(o)åring)...

Substantiven kanske du också vill ha med: nolla (0:a), etta (1:a), tvåa, trea, fyra, femma, sexa, sjua, åtta, nia, tia, elva, tolva... efter 12 saknas de flesta. Kan bara komma på tjuga (20), hundring (100), tusing (1000) (som bland annat används för benämning av sedlar med dessa valörer).

Du kanske också vill ha med noll i tabellen, ordningstal nollte. Nollårig och nollåring kan säkert användas, men är inte etablerade uttryck.

Arton har en ålderdomlig form: aderton.

Första och andra skrivs förste och andre då sexus (semantiskt genus) är maskulinum. ~ Dodde 31 oktober 2010 kl. 20.01 (CET)Svara

Förste är väl synonymt till första vid datum dock? Förste januari? Eller har jag fel? Lundgren8 31 oktober 2010 kl. 22.30 (CET)Svara

Det tvivlar jag på. För mig är förste/andre maskulinum och enbart maskulinum. Jag har sett det användas vid datum, men jag tror inte att det är allmänt accepterat. – Smiddle 31 oktober 2010 kl. 23.27 (CET)Svara

Förste och andre vid månadsnamn förekommer dock stundom i ålderdomligt, regionalt talspråk. Språkrådet

Jag hoppas att kommat egentligen var avsett att vara ett "eller": ålderdomligt eller regionalt talspråk. För mig som skåning känns "den trettiförste oktober" helt naturligt i tal. /Jiiimbooh | snacka me' maj 31 oktober 2010 kl. 23.55 (CET)Svara

...imponerad över ditt enträgna arbete med att skapa nya (bra) uppslag! ~ Dodde 3 november 2010 kl. 19.44 (CET)Svara

Tack för berömmet. Ett stort antal definitioner är hämtade från /olika delar av/ Wikipedia. Bounce1337 3 november 2010 kl. 19.46 (CET)Svara

- can you fix this? template doesn't exist. Azureus 7 november 2010 kl. 20.02 (CET)Svara

That's because we don't have such a category. I believe this case needs to be discussed in Bybrunnen, since this is not the only word that fit this category. Bounce1337 7 november 2010 kl. 20.13 (CET)Svara

Hej! Har du någon kommentar till diskussionen på diskussion:bortslänga? /Jiiimbooh | snacka me' maj

Diskussion flyttad till Diskussion:svimma

Jag undrar om du vet säkert att polować är släkt med polowy. Jag är inte så slängd i polska, men för mina ryska-öron låter det helt fel, på ryska har jakt nämligen en rot på lov medan fält är pole där po inte är något prefix. Så att på ryska är половить och полевой inte alls släkt även om de låter lika. Markup 31 december 2010 kl. 19.52 (CET)Svara

Du har nog rätt. Polowy (åker-, fält-) är en avledning till pole (åker, fält). Tack för påminnelsen! Bounce1337 31 december 2010 kl. 19.59 (CET)Svara

Imponerande :) ~ Dodde 31 december 2010 kl. 20.01 (CET)Svara

Ok, tack! Markup 31 december 2010 kl. 20.06 (CET)Svara

Nu satte du in {{sv-subst-n-0}} i ar, men var har du sett formen "arna" användas i skrift någonstans? --LA2 5 februari 2011 kl. 20.25 (CET)Svara

Den formen har jag inte sett i skrift. Ordets övriga former indikerar ett sådant böjningsmönster, såvida det inte tillhör en egen deklination. Brukar inte suffixet -na läggas till utrers pluralstam för att bilda bestämd form pluralis? Bounce1337 7 februari 2011 kl. 18.15 (CET)Svara

Det är det absolut vanligaste. Jag kan inte riktigt förklara varför det verkar finnas några undantag. Jag kan absolut inte få arna, hektarna, poängna och ölna att låta språkriktigt i mina öron. Jag skulle säga aren, hektaren, poängen, och ölen, utrum och nolländelse i plural till trots, även om jag ändå känner mig lite osäker på de bestämda formerna för ar och hektar. "alla hektaren" får blygsamma 24 träffar på Google , men "alla hektarna" får 0. ~ Dodde 8 februari 2011 kl. 01.27 (CET)Svara

Uppslagsordet öl anger "en öl, ölen, två öl, ölen". Detta är inte olikt orden som får omljud i plural: mössen, männen. Är det sjunde deklinationen? Finns några källor till detta böjningsmönster? SAOL nämner aldrig något om bestämd pluralform. Se även diskussionen på Wiktionary:Fikarummet#byten och amperisar. --LA2 9 februari 2011 kl. 06.43 (CET)Svara

Intressant iakttagelse. SAOL13 har väl en fullständig upplaga som anger alla böjningsformer. Vet inte om man brukar tala om fler än fem deklinationer, och vad jag kan se så tillhör ord med nollplural denna deklination, t-ord med bestämd form plural -en och n-ord med bestämd form plural -na. Känns inte otänkbart att ett omljud inte spelar nån större roll för deklinationtillhörighet, men jag har inte koll på det. Nu är ju dessa ord en mix - n-ord med bestämd form plural -en, så kanske de kan platsa i 5:an också. Uteslutet någon av deklination 1-4 iallafall. ~ Dodde 10 februari 2011 kl. 02.32 (CET)Svara

Såg du skapat några uppslag som inleds med få... Vet inte om det finns nåt rätt och fel, men det fick mig att fundera lite. Det är mycket man kan få och i vissa fall känns det lite tveksamt om inklusion av få (eller ge) verkligen är lexikalt, eller av andra orsaker, är nödvändigt att ge dem egna uppslag. Håller nog med om att "få något på hjärnan" och "få sina fiskar varma" inte fungerar väl utan "få", men flera av de övriga uppslagen (som även fungerar med "ge", till skillnad från de två förra), borde väl betydligt lättare fungera utan "få" i sidnamnet? Få napp, få ett kok stryk, få ståpäls, få svar på tal - alltså precis som kalla handen, som du skapade utan "få". ~ Dodde 16 februari 2011 kl. 16.01 (CET)Svara

Håller med dig. Jag har tagit bort "få" från de uppslag där definitionen även fungerar utan preposition. För uppslagen få napp och få ståpäls måste definitionerna skrivas om, därför avvaktade jag med dessa två. Bounce1337 17 februari 2011 kl. 17.33 (CET)Svara

Perfekt. ~ Dodde 17 februari 2011 kl. 17.36 (CET)Svara

Kalla handen från någon i "vanliga konstruktioner" med versal initial och utan inledande få var avsiktlig. Det kanske finns tydligare sätt att framföra detta, men att ändra till gemen och lägga till få känns inte rätt. Att få kalla handen av någon är betydligt vanligare än från någon, och min känsla är att anledningen är språklig. "Kalla handen från..." används dock ofta i rubriker, och språkligt kan jag tänka mig att det blir från istället för av om ansatsen är bli istället för få. Även om proportionerna från/av stödjer den hypotesen vågar jag inte med säkerhet dra den slutsatsen med det fåtal googleträffar som båda dessa varianter ger. Anser att ändringarna bör återställas, åtminstone till dess att bättre formuleringar kan ges där detta tas i beaktning. ~ Dodde 17 februari 2011 kl. 17.17 (CET)Svara

Jag trodde att den versala initialen var oavsiktlig. Vore så icke fallet kan mina redigeringar ogöras. Dock tycker jag att detta skall förtydligas på uppslaget. Bounce1337 17 februari 2011 kl. 17.45 (CET)Svara

Skulle man kunna skapa ett uppslag med ”göre sig icke besvär” under ”göra sig besvär” måntro, eller hur skall man gå till väga? Lundgren8 8 mars 2011 kl. 23.25 (CET)Svara

Vad jag vet råder ingen konsensus om vanliga böjningsformer av fraser, men det låter inte så dumt. Det är svårt att finna en generell regel, det beror mycket på vad uppslaget skall innehålla. Jag brukar infoga citat på böjningsuppslag och definition på huvuduppslag. Bounce1337 8 mars 2011 kl. 23.44 (CET)Svara

Låter bra. Det skulle dock kunna vara bra att ha hela frasen som ett uppslag om man inte vet vad uttrycket betyder, och länka det från ”göra”, beroende på hur man sätter det i grundform. Lundgren8 8 mars 2011 kl. 23.50 (CET)Svara

Greppar inte riktigt vad frågan gäller. Men man kan skapa ett variantuppslag eller en ren omdirigering. Känns inte riktigt lexikalt med "göre sig icke besvär", så jag skulle föreslå en ren omdirigering och att man kanske nämner något under "Användning" eller så. Vi skapar inga tabeller på flerordsuppslag och heller inga böjningsuppslag för dessa. Citat infogas alltid på huvuduppslagen, medan böjningsuppslagen endast (förutom ev. språk- och ordklassrubrik och fetstilsrad) är en definitionsrad med hänvisning till huvuduppslaget. ~ Dodde 8 mars 2011 kl. 23.55 (CET)Svara

Så vad tycker du att huvuduppslaget till ”göre sig icke besvär” borde vara? Lundgren8 8 mars 2011 kl. 23.58 (CET)Svara

För bidragen till listan över starka verb, det är mycket uppskattat. Om du behöver den till appendixsidan är det bara att köra på, så att du vet. Lundgren8 9 mars 2011 kl. 22.34 (CET)Svara

Det är ett intressant projekt. Jag har dock problem med att finna ett bra sätt att kategorisera verben på appendixsidan. Vet fortfarande inte om det en bra idé att kategorisera avljudsklasserna. Har du möjligtvis några synpunkter? Bounce1337 9 mars 2011 kl. 22.46 (CET)Svara

Tycker absolut att den bästa idén är att sortera dem efter ljud. Dock kan jag ingenting om det själv, så kan tyvärr inte hjälpa dig. Du skulle kunna göra en ”wikitable sortable” för att kunna sortera dem i bokstavsordning också. Jag har en liten amatörmässig lista jag gjorde för ett tag sedan där jag sorterade dem efter ljud i min lista. Jag har dock ingen bredare kunskap i ämnet och kategorierna är något ofullständiga, krångliga och möjligtvis inkorrekta, men törhända kan den ändå komma till användning. ;) Lundgren8 9 mars 2011 kl. 23.12 (CET)Svara

Hej, har fixat länka-b och länka-adv/adv= i sv-verb-mallarna respektive sv-adj-mallarna med suffixböjning utifrån koden du skapade i sv-adj och sv-adj-t, men bara länka-b i de resterande sv-adj-peri/okomp-mallarna. Kan du lägga till länka-adv och adv= i dem, och uppdatera instruktionerna för adjektivmallarna vad gäller adv=-parametern? Har ett par tekniska frågor rörande sv-subst-n-er och sv-subst-n-0, så du kan väl kika in på irc om du ser att vi båda är aktiva i senaste ändringar? ~ Dodde 24 mars 2011 kl. 06.00 (CET)Svara

IRC? ~ Dodde 24 mars 2011 kl. 20.15 (CET)Svara

Det skulle vara bra om du ville delta i omröstningen om fetstilsrad/friställt avsnitt på Bybrunnen... ~ Dodde 15 april 2011 kl. 22.26 (CEST)Svara

Vad blir det för presens konjunktiv? ”Gåe” känns fel, men ”gånge” borde ju vara taget från ”gånga”? För ”få” har jag absolut ingen aning. --Lundgren8 (d · b) 16 april 2011 kl. 18.31 (CEST)Svara

Nuvarande mall är inte anpassad till tredje konjugationens verb. Nu när ålderdomliga former även ska visas är det viktigt att uppslagen har rätt mall (-ar (t.ex. hoppa, bringa), -er (t.ex. vara, springa) eller -r (t.ex. ro, gå)). Gå var tidigare gånga, och vissa böjningsformer behölls. Få är ett tveksamt fall. Många former böjs som gå, men ordet härstammar inte från fånga. Skulle gissa på att presens konjunktiv sammanfaller med infinitivformen, likt andra verb från tredje konjugationen. Bounce1337 16 april 2011 kl. 19.11 (CEST)Svara

Grattis till 30 000 redigeringar! :D JoolzWiki ^(d|b) 19 april 2011 kl. 14.26 (CEST)Svara

Tack! Snart har vi även 30 000 svenska grundformer. Bounce1337 19 april 2011 kl. 15.42 (CEST)Svara

I ändrigarna som har du valt att inte använda {{länka-b}} på perfektparticipformerna. Jag vill påminna om att de engelska verben inte alltid har perfektparticipformer som är identiska med preteritumformerna. Dessutom används perfektparticipformerna på engelska ofta som svenska supinumformer, alltså som verbformer och inte avledningar till adjektiv. "85" 19 april 2011 kl. 20.32 (CEST)Svara

Jag vet, men det finns ingen länkmall för former som både är verbformer och particip. Bounce1337 19 april 2011 kl. 20.35 (CEST)Svara

Menar du att perfektparticipformerna inte kan användas som adjektiviska avledningar, eller menar du att samma stavning oftast används som verbformer? ~ Dodde 19 april 2011 kl. 20.41 (CEST)Svara

Jag skrev att de ofta används som verbformer. Så klart de kan användas som adjektiviska avledningar. "85" 19 april 2011 kl. 20.43 (CEST)Svara

Tror jag får ta en funderare på det där. Perfekt- och presensparticipformerna (adjektivavledningarna) sammanfaller alltså i samtliga fall med stavningar för böjningsformer (som även de kallas för perfekt- och presensparticip)? ~ Dodde 19 april 2011 kl. 21.23 (CEST)Svara

Hej, stämmer även uttalet som jag nämnde på Diskussion:peruse? –dMoberg 21 april 2011 kl. 01.52 (CEST)Svara

Det är vad jag kan se samma uttal fast skrivet med två olika alfabet. På Wiktionary brukar vi använda IPA, men ordböcker brukar använda sina egna alfabet. Se mer om engelskt IPA här. --Lundgren8 (d · b) 21 april 2011 kl. 15.58 (CEST)Svara

Vad jag kan se finns de gröna länkarna nu även för översättningar. Det är inte möjligt att inkludera t.ex. f och pl i dem om du förstår vad jag menar? --Lundgren8 (d · b) 21 april 2011 kl. 16.01 (CEST)Svara

Det är möjligt. I framtiden tänker jag även lägga till en kortfattad definition, men först måste översättningsavsnittet indexeras. Hade också tänkt på att skapa en specifik mall {ö-topp}, istället för allmänna {topp}. Bounce1337 21 april 2011 kl. 16.58 (CEST)Svara

Okej, låter bra! Tack för svar --Lundgren8 (d · b) 21 april 2011 kl. 17.38 (CEST)Svara

Vill du att de isländska mallarna skall "accelereras"? Bounce1337 21 april 2011 kl. 18.22 (CEST)Svara

Hej! Jag är osäker på om det verkligen är lågtyska som åsyftas på tandemcykel. Det är den lågtyska som heter nds-nl som språkkod som är menad i tandemcykel, och det språket heter på engelska Dutch Low Saxon och på nederländska Nedersaksish. Det verkar inte vara helt samma sak som lågtyska - jag funderar påom det inte är bättre att ta bort just den översättningen. Tanzania 10 maj 2011 kl. 19.10 (CEST)Svara

Hej! Jag och Lundgren8 har haft lite problem med med den nya översättningsfunktionen. Det som händer är att funktionen helt enkelt inte kommer fram, d.v.s. översättningstabellerna ser ut som de gjorde innan funktionen kom. Jag började av någon anledning få problem efter denna ändring, som inte borde påverka själva skriptets funktion över huvud taget (känns det som). Lundgren8 fick problem utan anknytning till någon särskilt, har jag uppfattat det som. Problemet kan inte vara att Javascript har stängts av, eftersom det fortfarande går att öppna och stänga tabellerna (för mig i alla fall). Har du någon aning om vad det är som är fel? Tack på förhand! (se även Användardiskussion:Smiddle#Översättningsfunktion) – Smiddle 26 juni 2011 kl. 12.41 (CEST)Svara

Det var inte den ändringen som orsakade felet. Nu är den återställd och verkar fungera utan problem. Bounce1337 17 november 2011 kl. 18.47 (CET)Svara

Hej! Om det finns något manuellt tradigt arbete som krävs för att få översättningsmallen att fungera bra vid språk som inte skrivs med latinska arbetet och deras translittereringar så hjälper jag gärna till. Grekiska fungerar bra, men det är i princip det enda. Vore skönt att bli av med sådana här redigeringar. :) --Lundgren8 (d · b) 30 juli 2011 kl. 22.56 (CEST)Svara

Ursäkta för ett mycket sent svar! Har inte haft mycket tid på sistone. Det som återstår att göra är att skapa en grafisk mall för varje skriftsystem, som exempelvis Mall:+grek (varför grekisk skrift fungerade). Bounce1337 13 november 2011 kl. 17.19 (CET)Svara

Har du ett exempel på den starka böjningen? Den tas inte upp i NEO eller SAOB och ger få resultat på Google. --Lundgren8 (d · b) 17 november 2011 kl. 13.34 (CET)Svara

Nej, det har jag inte. Den starka böjningen klang(!) gott i mina öron, likt verbet dimpa. SAOB skriver i etymologidelen "sv. dial. skvimpa (äv. med stark böjning); av ljudhärmande urspr.", medan Svenskt dialektlexikon redovisar både stark och svag konjugation. Bounce1337 17 november 2011 kl. 17.58 (CET)Svara

Hej! Har du lust att kika på min fråga på Malldiskussion:ö-topp? ~ Dodde 10 december 2011 kl. 03.38 (CET)Svara

Ser lite redigeringar av dig från och till, men väntar fortfarande på svar på min fråga jag ställde för en månad sedan på ö-toppsmallens diskussionssida... ~ Dodde 2 januari 2012 kl. 01.12 (CET)Svara

Ursäkta för sent svar. Jag har skapat en möjlig variant med halverad bredd på Wiktionary:Sandlådan. Är utseendet tillfredsställande? Bounce1337 2 januari 2012 kl. 18.35 (CET)Svara

Jag märker att ovanstående förslag inte kombineras väl med en bild (se julgran). Skall fundera på hur detta lämpligen kan åtgärdas. Bounce1337 2 januari 2012 kl. 19.02 (CET)Svara

Nu går det att kombinera mallen med en bild. Bounce1337 2 januari 2012 kl. 19.22 (CET)Svara

Ser bra ut nu, ja, tackar! Har svarat på Malldiskussion:ö-topp också. ~ Dodde 3 januari 2012 kl. 07.51 (CET)Svara

Angående denna ändring bestämdes det på Bybrunnen för ett tag sedan att idiomrubriken skall avvecklas och ersättas med taggen ”idiomatiskt”. Alltså ska alla uppslag med rubriken ”idiom” flyttas till sina respektive ordklasser. Allt gott! --Lundgren8 (d · b) 20 februari 2012 kl. 18.42 (CET)Svara

Glöm inte lägga till <--,"framed":false,"label":"Svara","flags":,"classes":}'>Svara

Vet inte om du stött på det ännu, men böjningstabeller för flerordsuppslag ska inte skapas med länkar, och därmed ska det inte skapas några böjningsuppslag för dessa. Det finns ett antal sådana uppslag ändå, så boten behöver känna av exempelvis mellanslag i uppslagsnamnen. Uppslag innehållande : kan vidare ibland vålla problem. ~ Dodde (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.13 (CET)Svara

Och mallar innehållande fakta=-parametern ska det inte skapas böjningsuppslag för. Och endast för de böjningstabeller som är godkända enligt listan på Wiktionary:Användare/Robotar/Godkända_grammatikmallar ~ Dodde (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.15 (CET)Svara

Har även en fråga. Hur gör du om sidan böjningsuppslaget skulle hamna på redan finns? Klarar din bot att hantera det så att den läggs in på rätt plats? ~ Dodde (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.17 (CET)Svara

Tveksam till en del former. Till exempel "duschandena", hur tänker du där? Aldrig hört och kan inte sätta nån rimlig betydelse på det. Google ger noll träffar. Motsvarande problem att hitta rimliga betydelser lär finnas för en stor del av de uppslag du skapat huvuduppslag och böjningsuppslag för. Jag blockerar boten tills frågetecknen är uträtade... ~ Dodde (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.24 (CET)Svara

Formen existerar enligt . Bounce1337 (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.31 (CET)Svara

Botten kan för närvarande inte hantera böjningsuppslag som redan existerar, arbetar fortfarande på det. Alla uppslag som skapas av botten är hämtade från diverse ordlistor från bl.a. Duke University, Språkbanken och Wiktionary på olika språk. Bounce1337 (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.37 (CET)Svara

Det finns belägg för böjningsformen 'duschanden'; substantivet 'duschande' existerar alltså i plural. Alla böjningsformer används dock inte lika frekvent. Bounce1337 (diskussion) 20 mars 2012 kl. 21.44 (CET)Svara

Det är åtskilliga av dessa ord jag skulle vilja se verifieras för en räknebar betydelse. Att "det finns belägg" räcker inte för mig. Länken du visar är i sig inget belägg för existens. I den mån en betydelse hade funnits så skulle formerna onekligen se ut så, men finns de de facto inte, ska de inte finnas med i Wiktionary. Rädd för att det ligger en hel del upprensningsarbete framför oss att radera många av de skapade uppslagen. Kanske vi behöver en ordentlig diskussion om detta innan fler redigeringar görs. ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2012 kl. 09.19 (CET)Svara

Som sagt, 'duschanden' har använts åtminstone 3 gånger oberoende av varandra med åtminstone 1 års spridning (dock främst av bloggare, se t.ex. , , , ). Presensparticip av verb kan användas för att uttrycka en handling, vilken naturligtvis är räknebar. Undantag kan givetvis finnas, men 'duschande' är inte ett av dem. Exempel på presensparticip utan räknebar betydelse i bruk? Bounce1337 (diskussion) 21 mars 2012 kl. 17.16 (CET)Svara

Bloggar är inte permanenta medium, så det kriteriet är inte uppfyllt på grund av det. "Duschande i kallt vatten är hälsosamt." ett exempel på användning (men här är det väl inte substantiv ens, utan adjektivet?). Som räknebart substantiv används används dusch. "Jag ska ta en dusch." "Jag har redan tagit tre duschar i dag.".

Jag är tveksam till nästan samtliga ord du har lagt till. För att räkna från dina senast tillagda (2%): avstavanden, giftanden, pyntanden, tjänanden, följanden, tippanden, växanden, packanden, banganden, liknanden, svimmanden, packanden, svimmanden tillhör de jag är mycket tveksam till, ämnanden är jag osäker på och underlättanden, genomföranden, banganden känns ok.

Jag får en känsla av att "det att <presensparticip>" kan utvecklas till en bättre definition för många av de presensparticip som faktiskt har en räknebar betydelse. Som resande som på uppslaget beskrivs med "person som är på resa" i en räknebar betydelse och där den vanliga oräknebara betydelsen är tillagd med med det något tydligare "handlingen att resa" än bara "det att resa" som kan uppfattas mycket mer abstrakt och diffust. Så jag är tveksam inte bara till böjningsformerna utan även den lättvindiga och intetsägande definitionen.

Att jag ifrågasätter räknebara betydelser innebär inte att jag är övertygad om att ens oräknebara betydelser är så självklar som det görs gällande. Jag skulle vilja ha belägg för att det verkligen finns en sådan allmängiltig regel att samtliga presensparticip kan substantiveras, dessutom endast med den formeln "det att <presensparticip>". ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2012 kl. 18.22 (CET)Svara

Jag inser att en del botskapade uppslag är ovanliga (likväl har nästan alla använts åtminstone 3 gånger av oberoende bloggare). Varje presensparticip kan ge upphov till minst två substantiveringar: handlingen att göra det som verbet i fråga beskriver (neutrum) samt en person som gör det (utrum). Personbetydelsen borde alltid vara räknebar, men för vissa verb är denna betydelse onaturlig och föga bruklig. Handlingsbetydelsen kan däremot vara oräknebar, men dess pluralformer sammanfaller med personbetydelsens. Alla presensparticip verkar ha en substantiverad handlingsbetydelse, men i plural blir den inte alltid okonstlad. Jag finner inga particip utan den grundläggande oräknebara betydelsen, men även sådana exempel kanske förekommer.

Litet manuellt arbete erfordras här, men inte lika mycket som situationen ger sken av att kräva. Att massradera botskapade uppslag innebär inga problem för botten, däremot behöver den då veta vilka uppslag som ej skall raderas. Presensparticipen kan uppenbarligen delas upp i ett antal typer: med eller utan personbetydelse samt med eller utan räknebar handlingsbetydelse. Fler betydelser kan givetvis existera, men dessa är svåra att skapa med bot. Finns det något enkelt sätt att avgöra huruvida ett particip har vissa betydelser? Var går gränsen för att en betydelse kan anses existera? Men listan nedan (som använts) måste ändå gås igenom. Suffixet '-ende' används för verb som inte slutar på a. Flerordsuppslag har ignorerats än så länge, men även dessa har motsvarande presensparticip. Bounce1337 (diskussion) 21 mars 2012 kl. 19.57 (CET)Svara

Listan finns i sidans historik. Bounce1337 (diskussion) 21 mars 2012 kl. 20.12 (CET)Svara

Tack för utförligt svar och betryggande att veta att skapade uppslag kan göras ogjorda vid behov. Precis som du säger är jag inne på samma spår, att systematiskt klassa in presensparticipen på ett sätt som är relevant för botskapningarna. Jag känner mig lite frustrerad för att jag själv inte känner mig säker när jag vandrar bland dessa ord. Jag tänker mig att kravet måste vara att användning av ordet i den givna betydelsen ska kännas okonstlad eller åtminstone ha uppenbar spridning. Där räcker inte räknandet av förekomster rakt av, utan måste ställas i relation till andra aspekter, såsom exempelvis hur vanligt verbet är. Angreppspunkten jag troligen skulle välja, är att skapa någon sorts exempelmening som fungerar för att belysa ordets användning. Särskilt viktigt kanske det kan vara eftersom stavningen sammanfaller med adjektivet, även då det står i neutrum. Om vi finner ett sådant system så för att säkerställa det hela vore det kanske en fördel om fler än en person går igenom orden/betydelserna/böjningarna/räknebarheten osv. så att diskussion kan föras i tveksamma fall eller då man behöver hjälp att sätta fingret på vad som orsakar tveksamheten.

Jag tror att om man börjar med att försöka hitta ett typiskt ord som de flesta presensparticipen kan klassificeras enligt och försöker bena ut egenskaperna, med exempelmeningar och betydelseförklaringar (vad är det egentligen som menas med ordet i den formen?) så kan man ta orden som inte passar in av en eller annan anledning och reda ut dem senare. ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2012 kl. 20.24 (CET)Svara

Teoretiskt sett ser jag att alla dessa böjningar existerar, precis som att man kan böja perfektparticiper. Frågan är väl att de är att likna vid vilka (ovanliga) böjningar som helst (t.ex. dödar) och därmed inkluderas eller om de ska ses som så pass ovanliga att de faktiskt nog kan räknas som att inte finnas, t.ex. uppståndnare (som också finns på i samma källa som Bounce hänvisar till). Det är svårt att veta var man ska dra gränsen, om man ska acceptera alla teoretiska former som faktiskt kan ligga någorlunda nära till hands för en talare att spontant använda, eller bara ha med dem som faktiskt har använts. --Lundgren8 (d · b) 21 mars 2012 kl. 21.42 (CET)Svara

Konsensus är att utgå ifrån betydelsen när man avgör vilka former som ska tas med i böjningstabeller (och därmed skapandet av böjningsuppslag). Ditt exempel "dödar" ser jag att det hade kunnat vara tydligare beskrivet i död att endast definition 2 avses. Precis som slut är räknebart finns rimligtvis en pluralform även för död. På samma sätt finns neutrumformen rätt för rädd, men den är inte så vanlig. Då tas böjningsformen med, men kompletteras med någon form av klargörande kommentar. Det klargör och vilseleder inte.

Uppståndnare å andra sidan hade ju varit formen som skulle användas om man hade velat komparera uppstånden, men eftersom det i betydelsen ligger att man antingen är uppstånden eller ej, blir det snarare att vilseleda än att bringa klarhet om komparativformer likt denna skulle tas med. Om användning med viss spridning ändå kan påvisas, finns det inte mer anledning att ta med formen än det finns för exempelvis felstavningar. Det ska finnas en tydlig och hållbar motivering till att en stavning eller böjningsform tas med, och det ska kunna gå att påvisa betydelsens existens.

Vi exkluderar exempelvis pluralformer för substantiv vars betydelser är oräknebara, maskulinformer från adjektiv som inte kan beskriva en person, passivormer och även andra former av verb som inte kan anta passiv form på grund av sin betydelse (och även andra verbformer som för det aktuella verbet inte passar in), presensparticip och perfektparticip endast i de fall då en betydelse faktiskt finns som kan anta de formerna.

Många ord är sådana att vi naturligt reagerar på dem om de inte passar in. Oftast söker vi nog spontant andra vägar att uttrycka oss, men ibland tar vi tid på oss att analysera vad det är som orsakar reaktionen. Svaret vi kommer fram till kan skilja åt. Ibland konstaterar vi att det "bara" är att vi behöver ta oss över en tröskel, att det inte är något fel på ordformen. Vi kanske ser ordet accepteras av SAOL eller Språkrådet, eller vi kanske lägger märke till att ordet används av andra människor runt omkring oss, eller vi kanske hittar mönster som är etablerade för andra ord och som passar bra in även på det ord vi reagerade på. Men ibland kommer vi fram till motsatsen och ibland kommer vi inte fram till någonting.

I fråga om presensparticips användning som substantiv är det så pass få av dem som är etablerade och frågan är väl varför. Det kan hända att en hel del av dem har en betydelse, men att betydelsen är så sällsynt att det är svårt att komma på den, samtidigt som om den används i just ett sådant sällsynt sammanhang förefaller användningen av ordet vara helt naturlig. På samma sätt lär det finnas en stor del av dessa presensparticip som saknar sådant motsvarande sammanhang (svårt att bevisa icke-existens dock).

I den mån man kan tänka sig att en läsare ställer sig frågande till vad som egentligen åsyftas när han/hon stöter på ett sådant uppslag på Wiktionary, vore det önskvärt om uppslaget gav upphov till svar istället för att ge upphov till frågor (och kanske om det vill sig illa - avståndstagande). Det har tidigare nämnts att "det att <verb>" definitioner är en sådan typ som är så abstrakt att det inte faller sig helt naturligt att ta åt sig. Det säger ingenting om betydelsen (mer än att det brås på verbet i någon form), om hur eller när det används. Ofta har verbet fler betydelser, och inte kan väl samtliga dessa betydelser utan vidare substantiveras? Däri är man helt utlämnad som läsare.

Så när jag ställer mig frågande till existensen av böjningsformer ovan, så är det inte principen för hur dessa böjningsformer konstrueras teoretiskt jag ifrågasätter, utan huruvida de skapade substantiveringarna av presensparticipen har en konkret betydelse eller ej. I fallet duschande, så nämnde jag dusch (ta en dusch) men vi har också duschning (ta en duschning), båda härstammande från verbet duscha (gissar jag), men med olika betydelser (proceduren att duscha sig själv, proceduren att duscha någon annan i form av en hjälpinsats). Och vi har duschande (Efter gyttjebadet blev det ett duschande utan dess like med lera och vatten på väggarna.) Haha ok, kom inte på nåt bättre exempel just nu. Alltså själva den begränsade handlingen att duscha, dvs hålla i duschslangen e.d. Nej, jag vet inte om jag fick till det riktigt bra, men poängen var nog att visa att det sällan är så enkelt som att säga att ett verb kan substantiveras och att det alltid uttrycks med "det att <verb>", och att därmed är alla frågetecken utslätade. Problemet med masskapande av uppslag på det här sättet att sådant missas och att Wiktionarys läsare är de som gång på gång får tänka istället för att vi från början tänkte. Men som sagt, jag tycker att vi är inne på rätt spår med närmare analys som nämndes i tidigare inlägg. ~ Dodde (diskussion) 22 mars 2012 kl. 14.31 (CET)Svara

Jag har skapat ett projekt på Wiktionary:Projekt/Presensparticip att ha som redskap för analyseringen av de ovan diskuterade orden och frågorna och enklare och mer konkret skapa dialog på mer konkret nivå. ~ Dodde (diskussion) 24 mars 2012 kl. 12.25 (CET)Svara

Det ser bra ut, bara en anmärkning. Tabellens nuvarande utformning gör det omöjligt att avgöra huruvida den räknebara betydelsen är utral (avser person) eller neutral (avser handling), för även handlingar kan väl vara räknebara? Bounce1337 (diskussion) 24 mars 2012 kl. 14.36 (CET)Svara

Jag föreslår att tabellen delas upp i två delar, där varje del behandlar antingen den neutrala eller den utrala betydelsen. I varje del kan exempelvis existens, räknebarhet och dylikt tas upp. Bounce1337 (diskussion) 24 mars 2012 kl. 14.43 (CET)Svara

Visst kan de. Förehavanden, underlättanden, genomföranden, banganden, hurranden är några exempel. Har däremot en känsla av att betydelser som avser person är ytterst få (resanden, sökanden), men att betydelser i många fall ändå kan ha skilda betydelser och därmed kanske bör behandlas annorlunda än varann (eftersom också verben har skilda betydelser och syntaktiskt används olika). Min undran är om inte definitionen i sig med tillräcklig tydlighet kan ge den informationen? Man kanske bör använda två rader i de fall flera olika betydelser finns, istället för som i mitt exempel. Men utformningen av nuvarande tabell var bara ett förslag och tanken var att allteftersom vi kommer på smidigare sätt för tabellens/tabellernas uppbyggnad, så ändrar vi naturligtvis på det, allt för att vi så tydligt - men också effektivt - som möjligt ska kunna analysera och sätta fingret på de väsentliga egenskaperna och skillnaderna. Det är svårt att förutse alla frågeställningar som kan uppkomma innan man stöter på dem. ~ Dodde (diskussion) 24 mars 2012 kl. 16.11 (CET)Svara

60 uppslag som Vesihiisi försett med citat är nu tillagda i listan. De allra flesta av dessa verkar ha en oräknebar betydelse (neutrum). Jag skulle dock inte gå så långt som att säga att samtliga betydelser har det (även exkluderat de som har räknebara betydelser). Mindre vanligt är det att de har räknebara betydelser, men det förekommer. Det verkar vara mer regel än undantag att dessa känns så konstlade i den räknebara betydelsen att jag är mycket tveksam till att ens klassa dem som existerande former. Det finns dock flera av dessa med räknebara betydelser som inte känns konstlade - dock har jag istället problem att sätta fingret på definitionen (och om och på vilket sätt den skiljer sig åt från den oräknebara betydelsen). Den räknebara betydelsen är oftast i neutrum, precis som i den oräknebara betydelsen. Då den räknebara betydelsen avser en person är det i utrum och motsvarande oräknebar form saknas i de fallen.

Inte en enda av de 60 tillagda uppslagen i tabellen finns utan frågetecken och kan därmed inte avskrivas som "avklarade". De återkommande frågorna är "finns bättre definitioner än <det att>?" och böjningstabeller behöver justeras på i stort sett samtliga uppslag, antingen från räknebar till oräknebar eller uppdelning i fler tabeller.

Jag skulle föreslå att du ändrar alla befintliga tabeller med bot från räknebar till oräknebar (och tar bort de räknebara böjningsuppslagen) tills vidare, eftersom sannolikheten för en oräknebar betydelse verkar vara så mycket större än för en räknebar. Med det kan fler av orden i listan avskrivas som avklarade.

I övrigt skulle jag gärna vilja se ditt deltagande på projektsidan, så att frågetecken kan börja rätas ut och så att felaktigheter från svwikt kan rättas till i möjligaste mån och så snart som möjligt. Med fler uträtade frågetecken kan tabellerna struktureras upp bättre än i nuläget då de ger ett ganska rörigt intryck. ~ Dodde (diskussion) 27 mars 2012 kl. 03.01 (CEST)Svara

Det har tidigare föreslagits att skapa egna mallar för presensparticip (i så fall behövs åtminstone tre varianter, fyra ifall det finns oräknebara utrala presensparticip), men ännu har inget beslut tagits. Detta skulle underlätta skapandet av presensparticipuppslag, eftersom utrala presensparticip böjs helt annorlunda. Jag avvaktar med mallbyten innan ett beslut fattas, men däremot kan jag radera pluraluppslagen. Bounce1337 (diskussion) 29 mars 2012 kl. 20.31 (CEST)Svara

Jag har raderat alla berörda uppslag. Uppslagen kan enkelt återskapas med bot vid behov. På tal om participmallar, för konsekvensens skull borde kanske även perfektparticipmallar införas (se död)? Ett besläktat problem är substantiverade adjektiv (se Mall:test-sv-subst-adj). Bounce1337 (diskussion) 29 mars 2012 kl. 22.08 (CEST)Svara

Presens- och perfektparticipuppslag skapas i regel med hjälp av {{avledning}} på definitionsraden, och eftersom det i sig är fråga om egna huvuduppslag så kan dessa uppslag alltså även ha böjningstabell. Det råder väl lite skilda meningar om ifall böjningstabell är nödvändig, eftersom alla böjningsformer i de fall de förekommer sammanfaller i stavningen. Mallen {{sv-adj-0}} (eller motsvarande -okomp och -peri-mallen) brukar användas. Se exempelvis resande. Nu förstår jag att det är den substantiverade betydelsen du pratar om, och det är väl lika självklart att det även där är fråga om huvuduppslag med möjlighet att ha inkluderade böjningstabeller. Svårigheten och anledningen till att det inte blivit av är nog just alla frågetecken som tas upp på Wiktionary:Projekt/Presensparticip just nu. Att vi inte kan skapa någon automatisering av skapandet förrän detta är ordentligt utrett. Men i samband med att vi börjar nysta i detta så är det fullt rimligt att ta med diskussionen om särskilda böjningsmallar om så behövs. Jag kan inte riktigt utläsa din tabell på {{test-sv-subst-adj}} bara. Spontant undrar jag varför det är så många former? Varför räcker inte de 8 rutorna som i alla vanliga substantivmallar? Skulle du kunna försöka klargöra lite? ~ Dodde (diskussion) 30 mars 2012 kl. 23.31 (CEST)Svara

Adjektiviska substantivering böjs både som adjektiv och substantiv. 'Vit' i betydelsen "vit spelare i schack" (utrum, antingen maskulinum eller ej) böjs enligt tabell 1. 'Vitt' i betydelsen "vitt vin" (neutrum) böjs däremot enligt tabell 2. {{test-sv-subst-adj}} redovisar samtliga betydelser (neutrum, utrum och maskulinum), men det finns parametrar (t.ex. 'mask') som stryker en betydelse som inte existerar. Mallen är inte helt färdig. Huvudsakligen finns det fyra parametrar: antingen finns neutrum eller ej, antingen finns utrum eller ej, om utrum finns, så finns antingen maskulinum eller ej, och slutligen kan det finnas komparativa och superlativa betydelser (i fallet 'vit', se ). Bounce1337 (diskussion) 31 mars 2012 kl. 09.37 (CEST)Svara

Mall:test-sv-subst-adj

Fler substantiverade perfektparticip: följd, höjd, inhägnad. Bounce1337 (diskussion) 31 mars 2012 kl. 11.17 (CEST)Svara

Ah, nu minns jag. Vi har haft en diskussion om detta på Bybrunnen för ett 1½ år sedan (Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv18#Adjektivens genitiv, nämligen de böjdas. På grund av den förvirring som fortfarande råder (se även Diskussion:blodröd) så är jag mycket tveksam till att ha färgord som utgångspunkt för generella diskussioner om hur adjektiv kan substantiveras och liknande. Finns det möjlighet att föra diskussionen bortsett från färgord, tro? ~ Dodde (diskussion) 31 mars 2012 kl. 11.28 (CEST)Svara

Färgord är väl egentligen adjektiv som ofta substantiveras; både 'blodröd' och 'blodrött' kan användas som substantiv. Neutrumformen är dock klart vanligare som substantivering. Ett vanligt substantiveringsexempel är prostituerad. Det kompareras ej, används sällan i neutrum, men är vanligt i utrum (ibland även i maskulinum, men den formen sammanfaller i detta fall). Frasen 'för de prostituerades skull' brukar förekomma i sexköpsdebatter. Formen 'prostituerades' är en substantivisk genitivform av 'prostituerade', som i sin tur är en adjektivisk pluralform av 'prostituerad'. Det finns givetvis fler exempel. Bounce1337 (diskussion) 31 mars 2012 kl. 11.54 (CEST)Svara

Angående blodröd. Jag vet inte riktigt. Det är väl två betydelser dessutom. Blodröd som avser färgen är väl inte direkt en substantivering av adjektivet, på samma sätt de "de prostituerades" är. Långt ifrån alla adjektivformer ger heller någon rimlig betydelse substantiverade. Så det lär krävas en uppsjö mallar och en väl utarbetad beskrivning för att få detta korrekt. Men som sagt, vi kanske inte behöver gå in på blodröd ännu, innan enklare ord har kunnat redas ut.

Ja, är helt med på det du skriver om prostituerad. Mallen, som i det fallet kanske skulle heta sv-subst-ad-okomp (-ad-okomp som också hade används på adjektivuppslaget som sv-adj-ad-okomp). Till det behövs nog särskilda parametrar som exempelvis undantar olika typer av former, i prostituerad kanske neutrumformerna skulle undertryckas till exempel. Hur är det med attributiva respektive predikativa former - vad skiljer dessa åt när det kommer till substantivering? Kan inte riktigt greppa det. Kan du ge exempelmeningar för prostituerad? Något att fundera på lite mer är kanske även om komparationen i de fall sådan finns ska återfinnas på x-axeln eller y-axeln. ~ Dodde (diskussion) 31 mars 2012 kl. 13.11 (CEST)Svara

Genitiv av predikativ låter mycket konstlat (jämför imperativ i passivum). I meningen "min granne är miljövänligast" fungerar 'miljövänligast' som predikativ - det relaterar en egenskap till subjektet 'min granne'. Vill man istället referera till ett objekt med denna egenskap, d.v.s. "den som är miljövänligast", fungerar predikativ inte särskilt väl: "jag är miljövänligasts granne". Däremot är det inte onaturligt att substantivera attributiv. Måhända kan meningen "jag är den miljövänligastes granne" uttryckas på bättre sätt, men den är inte felaktig. Möjligen bör vi stryka de predikativa genitivformerna helt.

Allierad är likt prostituerad ett adjektiv som sällan substantiveras i neutrum, då det vanligen syftar på personer. 'De allierades politik', 'de allierades trupper', 'de allierades reträtt' är några vanliga substantiverade konstruktioner. 'En allierads död' låter inte heller helt fel. Bounce1337 (diskussion) 1 april 2012 kl. 17.12 (CEST)Svara

Ja, precis. Substantiveringar av predikativformer verkar onekligen bli så konstlade att de förmodligen aldrig bör tas med. När det gäller attributiva former är det som du säger inte fel att använda dem, om man bara kan hitta en rimlig betydelse för dem substantiverade. Bestämd form plural av allierad kan uppenbarligen användas, och används förhållandevis ofta. Även andra attributiva substantiveringar av attributiva former i utrum känns naturliga att använda, åtminstone i positiv, medan de motsvarande neutrala formerna inte kan ge motsvarande naturliga intryck och jag är även tveksam till komparativ- och superlativformerna. Miljövänlig verkar fungera på samma sätt med skillnaden att jag har svårt att överhuvudtaget få till ett sammanhang då substantivering av adjektivet naturligt skulle ge någon betydelse det skulle finnas behov av att uttrycka. Möjligen att de formerna skulle jämställas med neutrumformen "rätt" för rädd, dvs. att ordet i allmänhet inte används men i den mån den ändå skulle användas så skulle formen vara sådan (vilket vi antingen brukar lägga till en kommentar om i not-rutan och/eller markerar med att sätta formen inom parentes i böjningstabellen). För den här gruppen av substantiverade böjningsformer känns det som att vi skulle behöva sätta många former inom parentes, och i fallet miljövänlig kanske samtliga (av de former vi inte rentav tar bort helt och hållet). För att det ska bli någon sorts smidighet i det hela, för vilka former som ska tas bort, vilka som ska "parenteseras" och vilka som ska finnas med utan parentes, behöver vi ha god koll på befintliga mönster och möjlighet att på ett förhållandevis enkelt sätt klassificera orden enligt något av de mönstren. Jag tror inte att det blir bra om man för varje ord behöver ägna mycket tid åt att för varje enskild form försöka konstatera hur ofta formen används, hur väl det kan tänkas låta eller om det finns någon rimlig betydelse för formerna. Enklast kanske är att, eftersom många av formerna är så marginella, att prioritera andra "arbeten" för oss själva och låta användaren själv avgöra huruvida de vill använda sig av någon av dem och i vilket sammanhang. Det beror förstås också på hur väl vi kan lyckas definiera olika mönster och hur väl vi kan hitta sätt att klassificera orden enligt de mönstren. ~ Dodde (diskussion) 2 april 2012 kl. 15.50 (CEST)Svara

Tre veckor senare... Kommer vi nån vart med detta? Känns inte bra att så många uppslag existerar med felaktig information. Kanske är bättre att radera alla dessa uppslag som uppenbarligen väcker tveksamhet så länge tills tid och kunskap finns att göra rätt från början. ~ Dodde (diskussion) 23 april 2012 kl. 18.53 (CEST)Svara

Det som kan anses vara felaktigt på uppslagen är väl mallarna som anger räknebar betydelse? Jag har avvaktat i väntan på beslut om särskilda mallar för particip, för att undvika tillfälliga lösningar. Dock är det fordrade botarbetet för mallbyten inte särskilt stort, varför nuvarande mallar (eftersom de upplevs som vilseledande) kan exempelvis ersättas med den "neutrala" mallen {{subst}}. Sedan kan uppslagen manuellt kompletteras med information. Låter det som en bra lösning på kort sikt? Bounce1337 (diskussion) 23 april 2012 kl. 19.40 (CEST)Svara

Oftast finns en oräknebar betydelse men troligen inte alltid, ibland finns en eller flera räknebara betydelser (utrum och eller neutrum). Vad gäller definitionen så är jag tveksam rakt över. "det att"-definitioner må vara grammatiskt korrekta, men samtidigt så betydelsemässigt abstrakta att det ofta är svårt att avgöra vad som egentligen menas med det, vad den verkliga betydelsen är. (Exempelmeningar hjälper dock till bra). Vilka betydelser som finns ska förstås avspegla de böjningsformer som anges och vice versa. Wiktionary:Projekt/Presensparticip tycker jag belyser väl vilka svårigheter dessa uppslag kommer med, därför känns det osmidigt att dra en för stor växel med automatiserande när det gäller skapande av dessa uppslag. Varje enskilt presensparticip behöver analyseras manuellt för sig. Om det inte har tänkt göras inom rimlig framtid kanske det är bättre att radera de uppslagen tills så sker. Resterande (de som redan förbättrats med exempelmeningar osv) kanske borde markeras med faktakontrollmallar tills Wiktionary:Projekt/Presensparticip-projektet lett någonstans konkret. När det gäller särskilda mallar för particip så är det något som väl av princip är önskvärt, men det kräver å andra sidan i ännu högre grad att en grundlig analys görs av ordet, vilka former som kan knytas an till rimliga betydelser osv. Frågan är om någon (du?) är tillräckligt motiverad att lägga sådan energi på det här projektet. Jag deltar gärna, men jag har inte riktigt tid nog eller ibland kunskap nog att vara drivande i det. Oavsett vilket så bör besökare meddelas att informationen på de aktuella sidorna är ifrågasatta eller behöver förtydligas. De ord som har automatskapats och där ingen förbättring lagts till manuellt kanske kan tas bort så att projektet här inte blir för stort (och riskerar att bli ännu större ju fler uppslag som kommer att redigeras manuellt framöver på olika sätt). ~ Dodde (diskussion) 24 april 2012 kl. 10.01 (CEST)Svara

Jag befarar att jag ej kommer att ha mycket tid till förfogande denna månad. Faktakontrollmallar låter som en god idé. Om tiden kommer att finnas kan jag i projektet infoga en mer detaljerad tabell över skapade presensparticip, för att få en översikt över vad som återstår att göra. Under sommaren borde jag ha mer tid till projektet. Bounce1337 (diskussion) 29 april 2012 kl. 19.26 (CEST)Svara

Låter bra. Har du nån möjlighet att lägga till tillfälliga faktamallar med lämpligt ordval med hjälp av bot på de skapade uppslagen? Kanske något i stil med: "Uppslaget för substantiveringen av presensparticipet är automatiskt skapat. Det finns behov av att analysera denna grupp av ord mer ingående. Som ordgrupp kan det betyda att definitionen inte är tydlig nog, inte är helt korrekt, saknar någon eller några betydelse eller att böjningstabellen innehåller fler eller färre böjningsformer än vad som kan motiveras." ~ Dodde (diskussion) 30 april 2012 kl. 14.57 (CEST)Svara

Inga problem. Jag skapar en mall {{robotskapad}} så att innehållet kan ändras i efterhand. Bounce1337 (diskussion) 2 maj 2012 kl. 20.25 (CEST)Svara

Det är klart! Bounce1337 (diskussion) 2 maj 2012 kl. 22.56 (CEST)Svara

Toppen! :) ~ Dodde (diskussion) 5 maj 2012 kl. 06.02 (CEST)Svara

Skulle du vilja motivera? ~ Dodde (diskussion) 8 september 2012 kl. 04.54 (CEST)Svara

Det är inte så att en egyptiskt kristen person kallas för kopt och att folkgruppen kallas för kopter? Bör isåfall persondefinitionen inte använda just "person" och t-ändelse på egyptisk, och bör isåfall inte kopter anges som pl och singularformerna streckas i böjningstabellen? ~ Dodde (diskussion) 8 september 2012 kl. 19.18 (CEST)Svara

Jag har samma fråga vad gäller etrusk/etrusker. ~ Dodde (diskussion) 8 september 2012 kl. 20.17 (CEST)Svara

Jag ställer mig tveksam till substantivuppslaget för förfråga. Saol nämner bara förfrågan som substantiv, däremot förfråga som verb. Av definitionerna på de två uppslagen, som du har skapat båda två, känns det nära en förväxling? Jag har lagt till pluralformerna förfrågningar/s/na/nas på förfrågan (ej förfrågor/s/na/nas som anges i nuläget anges på förfråga). ~ Dodde (diskussion) 9 september 2012 kl. 07.14 (CEST)Svara

Som vi diskuterade i våras fanns här ett antal frågetecken, och du markerade dem med {{robotskapad}}. Funderat något mer på detta? Om du inte känner att du har tid/lust att ta tag i detta nån gång framöver, tycker jag som sagt att uppslagen ska tas bort, så det inte förblir på detta sätt år efter år. Förutom huvuduppslagen som ju är markerade med en brasklapp, så finns förmodligen flera hundra tveksamma böjningsuppslag skapade med anledning av de i många fall felaktiga grammatikmallar på dessa sidor. Böjningsuppslagen är inte "markerade". ~ Dodde (diskussion) 10 september 2012 kl. 15.15 (CEST)Svara

Du la till böjningstabellen på special . Det kommer inte helt naturligt för mig att använda komparativformerna, superlativformerna och adverbavledningen. Över huvud taget, kanske, special som adjektiv och inte som förled i sammansättningar. Frågan gäller nog också general som är angiven som antonym. Hur går ditt resonemang om detta? ~ Dodde (diskussion) 11 september 2012 kl. 18.16 (CEST)Svara

Vi förde tidigare en diskussion på Wiktionarydiskussion:Användare/Robotar/Godkända grammatikmallar där du skrev att många spanska grammatikmallar har försetts med länka-b men konstaterade samtidigt att "samma problem återfinns hos verbmallarna" och syftade på den dubbla funktionen hos engelska presens- och perfektparticip. Jag undrar vad "samma" betyder. Jag antar att det gäller rutorna med de numrerade paramterarna 69= och/eller 70=. Jag har löst det för Doddebots del på det sättet att {länka-b} och {länka-prespart} resp {länka-b} och {länka-perfpart} kan slås ihop till {länka-b|b=prespart} resp {länka-b|b=perfpart} i fallet med de engelska verbmallarna, så att två uppslag kan skapas för samma länk i böjningstabellen. Jag har dock inte koll på spanskan. Vad innebär egentligen gerundio simple och/eller participo. Är ena eller båda dessa av den typ att det rör sig om såväl böjningsformer av verb, som grundformer av adjektiv eller kan du beskriva lite närmare hur det ligger till? Behöver {{avledning}} kompletteras med fler alternativ isåfall? Detta är vad som saknas för att kunna börja med skapandet av uppslag baserade på de spanska verbmallarna ~ Dodde (diskussion) 12 september 2012 kl. 22.04 (CEST)Svara

Angående denna ändring . Hur tänkte du när du ansåg att ordet inte kan anta "passiva" former imploderas, imploderades, imploderats, men ändå uttryckligen la till perfektparticipformen imploderad som ju i sig också är en passiv form? ~ Dodde (diskussion) 14 september 2012 kl. 22.41 (CEST)Svara

, ? ~ Dodde (diskussion) 30 september 2012 kl. 15.51 (CEST)Svara

Jag ser att du har lagt in det på {ö} och åtminstone i ett uppslag. Varför? Jag planerar att ta bort det inom en snar framtid då jag inte ser värdet. //Skal 17 november 2013 kl. 15.46 (CET)Svara

Hej, jag tycker du använde fel grammatik-mal för böjningen. Neutrum skulle sluta bara me "t" och inte med "dt", jämför andra adjektiv som slutar på "d", t.ex. mild.--Pametzma (diskussion) 14 januari 2014 kl. 15.11 (CET)Svara

Jag har korrigerat mallen. //Skal 14 januari 2014 kl. 15.25 (CET)Svara

Hej. En policy om borttagandet av "avancerade rättigheter" (administratör, byråkrat, etc) antogs 2013 genom gemenskapskonsensus. Enligt denna policy granskar stewarder aktiviteten på wikiprojekt utan inaktivitetspolicy.   Du uppfyller kriterier för inaktivitet (inga redigeringar och ingen loggaktivitet på 2 år) på ovan nämnda wiki. Då denna wiki inte har en egen rättighetsgranskningsprocess gäller den globala.   Om du vill behålla dina rättigheter bör du informera gemenskapen på den wikin om det faktum att stewarder har sänt dig denna information om inaktivitet. Om gemenskapen har en diskussion om det och sedan vill att du ska behålla dina rättigheter, kontakta stewarderna på m:Stewards' noticeboard och länka till den lokala gemenskapens diskussion, där de uttrycker sin önskan att du ska behålla dina rättigheter.   Om du vill avsäga dig dina rättigheter kan du svara här eller begära borttagande av dina rättigheter på Meta.   Om inget svar alls fåtts efter omkring en månad kommer stewarder att avlägsna dina administratörs- och/eller byråkraträttigheter. I tveksamma fall kommer stewarder att överväga svaren och sedan ta ett beslut, som därefter ges till den lokala gemenskapen för kommentarer och synpunkter. Om du har några andra frågor, kontakta gärna stewarderna. --Rschen7754 12 februari 2015 kl. 07.41 (CET)Svara

Hej!

Noterade att du har (för länge sen) lagt till "förskola" som förklaring till ordet "dagis". Är de synonymer i Sverige? Här i Finland har de helt olika meningar: dagis är ett daghem, en byggnad med personal. Förskolan betyder den lagstadgade pedagogiska verksamheten för 5-åringar som vanligtvist ordnas i ett daghem, men kan ordnas i en skola också.